X
Annons
X
Kommentar

Henrik Ennart: Dieterna hindrar oss från att sakta äta ihjäl oss

Läs mer om Dietsuget
Dieterna handlar bara om en sak, skriver SvD:s Henrik Ennart: att hjälpa oss tygla våra egna smaklökar i en miljö där de ständigt blir stimulerade.
Dieterna handlar bara om en sak, skriver SvD:s Henrik Ennart: att hjälpa oss tygla våra egna smaklökar i en miljö där de ständigt blir stimulerade. Foto: Heiko Junge/TT

Är olika dieter lika bra för alla? Är det inte egentligen våra gener som styr? Det är de vanligaste frågorna som jag får kring mat, livsstil och hälsa och det korta svaret är: livet är orättvist, men vi har en ganska stor möjlighet att påverka det.

Den enkla förklaringen till varför dieter är så populära är förstås att vi lever i en tid då energirik mat serveras i ett aldrig tidigare skådat överflöd och till en relativt överkomlig peng.

Genom de årmiljoner då vi människor härdades av oregelbunden tillgång till mat, premierades de individer som kunde lägga på sig mest fett snabbast. Överlevnadsinstinkten drog oss till söta smaker som signalerade livgivande energi och nedärvda reflexer sade åt oss att äta upp precis allt när tillfälle gavs.

Annons
X

De sinnliga sensorer och drivkrafter som en gång hjälpte våra förfäder att överleva i en hård värld har idag förvandlats till ett akut hot om självdestruktion.

I dag är bilden annorlunda. På min väg till jobbet passerar jag Stockholm central och oavsett tid på dygnet löper jag i gatlopp mellan butiker som säljer snabbmat, muffins, varma mackor och hamburgare.

Synintrycken, doften, känslan i munnen, den välbekanta smaken av sött, fett och salt. Känslan i bettet. Alla de sinnliga sensorer och drivkrafter som en gång hjälpte våra förfäder att överleva i en hård värld har idag förvandlats till ett akut hot om självdestruktion när våra egna nedärvda instinkter lurar oss att sakta överäta ihjäl oss själva.

Dieterna handlar bara om en sak: att hjälpa oss tygla våra egna smaklökar i en miljö där de ständigt blir stimulerade.

Och uppfinningsrikedomen att hämma driften att äta är enorm. På hemsidan everydiet.com listas till exempel nästan 700 olika dieter från ”10 hour coffee diet” till ”The zone diet”. Bakom praktiskt taget alla döljer sig bästsäljande böcker och personer som kan vittna om hur just den här dieten förändrade deras liv.

Om vi bortser från en del riktiga knasdieter vet vi i dag att de flesta dieter fungerar ungefär lika bra, så länge man följer dem – vilket brukar vara den svaga punkten. En tumregel för en bra diet är att den bygger på fräscha råvaror och är rimligt varierad. Då är det inte så mycket som kan gå fel på kort sikt.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, utvärderade för några år sedan olika dieter vid fetma. De kom fram till att det inte finns något vetenskapligt stöd för att någon diet var bättre än en annan på längre sikt än ett halvår. Under första halvåret var LCHF, lågkolhydratkost, lite bättre.

Våra genetiska olikheter bidrar säkert till störtfloden av dieter. En del är helt enkelt lite bättre genetiskt rustade för livet i den florsockrade storstadsdjungeln. En del sämre.

Nyligen intervjuade jag den tidigare Nobelpristagaren Elisabeth Blackburn som målande jämförde det genetiska arvet med en laddad pistol. Miljön var enligt henne avtryckaren.

Andra forskare brukar beskriva relationen som att arv och miljö svarar för lika stora delar, men att hälften av den genetiska delen går att påverka med epigenetik, alltså förmågan att slå på och av arvsanlag med miljöfaktorer.

Ut och rör på dig, ät upp grönsakerna, sätt på dig halsduken, se upp med alkohol och kör försiktigt!

Men är det lika för alla? Nej, inte riktigt. Både när jag intervjuat Harvardforskaren Thomas Perls som leder världens största studie på människor som blivit äldre än 100 år och Nir Barzilai, som leder en annan mycket stor studie i samma genre i New York, så var deras svar: generna skiljer framför allt agnarna från vetet för dem som passerat 90 år.

De flesta har ganska stor chans att bli så gamla genom att följa de råd som ens gamla mor en gång gav: ut och rör på dig, ät upp grönsakerna, sätt på dig halsduken, se upp med alkohol och kör försiktigt!

Men för att bli ännu äldre underlättar det också med rätt gener. 110-åringarna i Nir Barzilais studie hade ofta en förfärlig livsstil som verkligen inte kan rekommenderas. De rökte och drack alldeles för många drinkar, de skrapade grönsakerna åt sidan, hoppade direkt på efterrätten och tog inte ett steg i onödan. Ändå blev de så gamla. Varför? De hade gener som skyddade.

Nir Barzilais forskning går därför ut på att hitta dessa gener, och framför allt, att lära sig att knäppa på dom även hos oss andra som fortfarande är hänvisade till att följa dieter och stånka runt i löpslingan för att få bort spåren av julmaten.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Dieterna handlar bara om en sak, skriver SvD:s Henrik Ennart: att hjälpa oss tygla våra egna smaklökar i en miljö där de ständigt blir stimulerade.

Foto: Heiko Junge/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X