Annons

Dietisten: ”Befinner oss där tobaksdebatten var 1950”

Både patienter och sjukvårdspersonal behöver mer kunskap om kopplingen mellan kost och cancer. Det säger Charlotta Rubin vid Dietisternas riksförbund, efter SvD:s artiklar om kost och cancer.

Under strecket
Publicerad

Att äta enligt Livsmedelsverkets rekommendationer kan minska chansen att drabbas av cancer. Äter man mycket ”skräpmat” i stället så ökar risken

Foto: Helena Landstedt/TT Bild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Minska risken för cancer genom kosten

I en artikelserie har SvD de senaste dagarna berättat om hur cancerpatienter i samband med sin behandling sällan får råd om hur de själva kan lägga om sin livsstil för att minska risken att åter bli sjuk.

Råden som ges handlar i stället ofta ensidigt om att se till att patienten på kort sikt får i sig ordentligt med näring och klarar behandlingen.

– För en del patienter är det under behandlingen bra att äta glass. De kanske inte klarar något annat och ska då inte tvingas äta rågbröd. Den enskilde patientens behov måste stå i centrum. Men vi skulle vilja att alla patienter efter behandlingen får information om sunda levnadsvanor som kan förbättra de personliga oddsen, säger Charlotta Rubin, som leder riksförbundets informationskampanj i just ämnet kost och cancer.

– I stort sett handlar det om att äta enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.

Hon påpekar också att Världscancerfonden, WCRF, nyligen förklarat att de som inte lider av ätproblem eller viktminskning under behandlingen bör följa fondens kostrekommendationer.

Annons
Annons

Att äta enligt Livsmedelsverkets rekommendationer kan minska chansen att drabbas av cancer. Äter man mycket ”skräpmat” i stället så ökar risken

Foto: Helena Landstedt/TT Bild 1 av 1
Att äta enligt Livsmedelsverkets rekommendationer kan minska chansen att drabbas av cancer. Äter man mycket ”skräpmat” i stället så ökar risken
Att äta enligt Livsmedelsverkets rekommendationer kan minska chansen att drabbas av cancer. Äter man mycket ”skräpmat” i stället så ökar risken Foto: Helena Landstedt/TT

Det arbete som hittills bedrivits, och som finansierats av Socialstyrelsen, går ut på att informera politiker och vårdpersonal om kostens betydelse.

Antalet dietister räcker inte till på långa vägar inom sjukvården och framför allt är det kontaktsjuksköterskor som är intresserade och kommit på utbildningsdagar.

Charlotta Rubin säger att hon gärna skulle se att det fanns ett informationsmaterial riktat även till patienterna, men för att ta fram det krävs beslut om nya anslag.

– När det gäller tobak och hjärt- och kärlsjukdomar är det numera självklart att tala om livsstilens roll men när det gäller cancer pratar vi sällan prevention trots att evidensläget blivit ganska starkt, säger Charlotta Rubin.

Förståelsen för sambandet mellan kost och cancer står i dag 2018 ungefär där debatten kring tobak var år 1950.

Hon möter ofta en rädsla inom sjukvården för att skuldbelägga patienten, medan reaktionen från patientorganisationerna ofta är den rakt motsatta. Man vill veta, för att själva slippa söka svar på internet.

– Förståelsen för sambandet mellan kost och cancer står i dag 2018 ungefär där debatten kring tobak var år 1950. Då uppfattades det som kontroversiellt att påstå att rökning var farligt, säger Charlotta Rubin

Hon påminner samtidigt om att omkring två tredjedelar av all cancer fortfarande inte går att förebygga med livsstilen.

– En del vill inte tro på sambanden eftersom de sett någon vän eller anhörig som levt sunt men ändå blivit sjuk, men det finns alltid en del, kanske genetisk, som vi inte kan påverka. Vårt budskap är att om vi kan förebygga vart tredje fall så kan vårdens resurser fokuseras på att behandla de resterande fall som vi inte kan förebygga, säger Charlotta Rubin.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons