Annons

Viktor Lundquist:Digital auktoritarianism

De globala förutsättningarna för ett fritt internet blir allt mindre, och utvecklingen ser inte ut att vara på väg att vända.

Under strecket
Publicerad

Journalister i Kashmir protesterar mot det faktum att man nu varit utan internet i 100 dagar, sedan regionens semiautonomiska status försvann.

Foto: Mukhtar Khan/TT Bild 1 av 1

Journalister i Kashmir protesterar mot det faktum att man nu varit utan internet i 100 dagar, sedan regionens semiautonomiska status försvann.

Foto: Mukhtar Khan/TT Bild 1 av 1
Journalister i Kashmir protesterar mot det faktum att man nu varit utan internet i 100 dagar, sedan regionens semiautonomiska status försvann.
Journalister i Kashmir protesterar mot det faktum att man nu varit utan internet i 100 dagar, sedan regionens semiautonomiska status försvann. Foto: Mukhtar Khan/TT

Varje år genomför den oberoende människorättsorganisationen Freedom House en undersökning av internetfriheten runt om i världen. Nu har rapporten för 2019 publicerats – och det är nedslående läsning.

Internet i allmänhet, och sociala medier i synnerhet, beskrevs förr som en demokratisk kraft med potential att på enklare och snabbare sätt låta allmänheten utkräva ansvar från makthavare, underlätta informationsinhämtning samt möjliggöra politisk organisering och låta fler röster komma till tals.

De globala trenderna visar nu tyvärr på det motsatta.

Internet och sociala medier har nu istället blivit ett effektivt verktyg för diktatoriska- och totalitära regimers övervakning, propaganda och maktmissbruk. I rapporten rubricerar Freedom House fenomenet som digital auktoritarianism. Och statistiken som presenteras talar sitt tydliga språk.

Annons
Annons

Närmare fyra miljarder människor beräknas ha tillgång till internet idag, en siffra som ökar för varje år. Men över 70 procent av dessa lever i länder där individer kan arresteras och fängslas för att de postar visst politiskt eller religiöst innehåll online. 65 procent lever i länder där individer bara under det senaste året har attackerats eller dödats på grund av deras internetaktivitet.

Endast 20 procent av världens befolkning lever i länder vars internet klassificeras som helt fritt.

Det är alltså uppenbart så att internet för väldigt många inte är en demokratisk plattform för fria diskussioner och meningsutbyte, utan snarare ett kontrollverktyg för icke-demokratiska regimer. Ett kontrollverktyg som regimerna gör allt i sin makt för att bibehålla och expandera.

Runt om i världen ser vi många exempel på hur frihetskämpar dels stängs ner rent tekniskt, men också hur de trakasseras och slås ned på även i verkligheten, i den mån de överhuvudtaget kan uttrycka dessa åsikter.

Och situationen är tyvärr varken ny eller särskilt oväntat. Detta är det nionde året i rad som den globala internetfriheten minskar.

Trenden ser vad det verkar heller inte ut att vara på väg att vända. De icke-demokratiska regimerna runt om i världen ser snarare ut att vara allt mer benägna att i större utsträckning strypa och inskränka internetfriheten, och metoderna man gör det på blir allt fler.

Ett verktyg, för regimer med vilja och tillgång till teknologin, har blivit att under perioder helt enkelt stänga ner specifika sociala medier, eller hela internet, helt och hållet. Under det gångna året har detta skett bland annat i Sudan och Kazakstan, där proteströrelser kvävts genom att förhindrandet av att idéer och information sprids online.

Men när det gäller kränkningar av detta slag finns det ett land som tydligt sticker ut ur mängden – Kina.

För fjärde året i rad klassificeras Kina som sämst vad gäller ett fritt och öppet internet. I samband med trettioårsdagen för massakern på Himmelska fridens torg, och protesterna i Hongkong, har Xi och regimen tagit landets redan hårda internetcensur till nya höjder.

Förutom Xi:s paradgren censur av obekvämt material, samt regelrätt blockering och nedstängning av specifika sidor, finns det ytterligare två fenomen som tydligt illustrerar hur internet blivit ett verktyg för icke-demokratiska regimers makt och kontroll: valpåverkan och dataregistrering.

VIKTOR LUNDQUIST är biträdande redaktör för Säkerhetsrådet och projektledare på tankesmedjan Frivärld.

Digital auktoritarianism är den första artikeln av tre om den negativa trenden för global internetfrihet, och de metoder auktoritära regimer använder för att begränsa och strypa ett fritt internet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons