Annons

Dina julbordsfavoriter kan vara rena hälsokuren

Mjölksyrebakterier, proteiner och vitaminer. Julbordet behöver inte ses som en akut hälsorisk fylld med animaliska och mättade fetter . Tvärtom så framstår stora delar som rena hälsokuren. Häng med i SvD:s guide till det nyttiga julbordet.

Under strecket
Publicerad

Ägg med rom eller kaviar, grönkål, nötter och edamerost räknas – numera – som riktig superfood.

Foto: TT och IBL Bild 1 av 2
Foto: Janerik Henriksson/TT Bild 2 av 2

1 / 11

Ägg med rom eller kaviar, grönkål, nötter och edamerost räknas – numera – som riktig superfood.
Ägg med rom eller kaviar, grönkål, nötter och edamerost räknas – numera – som riktig superfood. Foto: TT och IBL

Grönkål – världens nyttigaste grönsak

Kanske berodde det på den lite bittra smaken eller de aningen svårtuggade växtfibrerna. Länge förde i alla fall grönkål en undanskymd tillvaro som dekoration kring julbordens skinkor och grishuvuden.

De senaste åren har denna släkting till brysselkål och krasse i alla fall gjort en spektakulär frammarsch från att vara en grönsakslagets bortglömda vattenbärare till att bli den hyllade stjärnan, flera gånger korad till världens nyttigaste grönsak.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Listan över de positiva egenskaper som rapporterats är lång, från att motverka cancer och starr till att bidra till bättre kärlhälsa och viktnedgång.

Det finns fler beståndsdelar på julbordet som omges av ett hälsoskimmer efter att tidigare ha ifrågasatts:

Annons
Annons
Foto: Anders Wiklund/TT Bild 1 av 1

2 / 11

Ägghalvor med kaviar

Foto: Anders Wiklund/TT

Ägg var länge bannlyst eftersom det innehåller en hel del kolesterol. Men sedan visade det sig både att kroppen inte tar upp särskilt mycket av kolesterolet i ägg utan bildar eget och att kolesterol är ett ganska dåligt mått på risken för hjärtsjukdomar.

Tillbaka på ruta ett konstaterat vi att ägg är en väldigt bra källa till protein och en mängd olika vitaminer. Ett labbtest som SvD gjorde häromåret visade också att ägg kan vara en alldeles utmärkt källa till omega-3-fett. Det som avgör är vad djuren äter. Bäst är om hönsen fått picka i sig sin naturliga föda i form av larver och små insekter på marken.

Även kaviar har utmärkt sig för hög näringstäthet. Här hittar vi omega-3 och rikligt med vanliga bristämnen som vitamin B12 och selen.

Annons
Annons

Erövra K2 via edamerosten.

Foto: IBL Bild 1 av 1

3 / 11

Julosten i hälsotoppen

Erövra K2 via edamerosten.
Erövra K2 via edamerosten. Foto: IBL

I fettskräckens spår har den kaloririka osten ofta ifrågasatts. Men väl lagrad ost har på senare år visat sig vara en av få bra källor till vitamin K2 och särskilt till de varianter som kallas MK5-MK9. De jobbar tillsammans med D-vitamin och anses motverka både prostatacancer och benskörhet och samma varianter av K2 finns även i den traditionella, japanska sojarätten natto.

Varianterna av vitamin K2 bildas av bakterier och finns i jästa mejeriprodukter och framför allt i vällagrad ost. Det är en process som även sker i våra egna magar då tarmbakterierna konsumerar fibrer, vilket många av oss får för lite av.

En av de ostar som forskarna närstuderat är den holländska edamerosten som, av någon anledning, tidigt letade sig in på svenska julbord.

Om du väljer ost som är gjord på opastöriserad mjölk får dessutom din tarmflora en extra skjuts av mjölksyrabakterier. Från början finns det hundratals sorters mikrober i mjölken men då fermentationen pågår inuti osten står till slut ett fåtal sorters mjölksyrabakterier som segrare. Förutom att främja tarmhälsan har de förmågan att slå ut eventuella magsjukebakterier som slunkit med.

Annons
Annons
Foto: Robin Haldert/TT Bild 1 av 1

4 / 11

Julskinkan i nytt ljus

Foto: Robin Haldert/TT

I proteintrendens spår framstår även en sådan hörnpelare på julbordet som julskinkan i delvis ny dager. Visserligen kan både hälsa och klimat ta skada av för mycket köttätande, men i måttliga doser är några skivor skinka en bra och heltäckande källa till livsnödvändiga aminosyror, liksom till vitaminer, inte minst B12.

På minussidan hittar vi förstås här oklarheter kring nitrit och den allmänt salta lagen.

Krav-grisar får röra sig mer fritt än andra och för den som vill avstå kött helt finns utmärkta vegetariska alternativ på julbordet. Så varför inte testa en julskinka gjord på kålrot eller rotselleri?

Annons
Annons
Foto: Jurek Holzer Bild 1 av 1

5 / 11

Rödbetan fick genombrott

Foto: Jurek Holzer

Rödbetssallad eller sillsallad med rödbetor är ytterligare en julbordsklassiker. Föga anade väl våra förfäder att rödbetor en dag skulle anses vara en glödhet superfood med mängder av fibrer och vitaminer som sänker blodtrycket.

Genombrottet för rödbetan var när idrottsforskare insåg att den höga andelen nitrater kunde öka prestationsförmågan. Nitrat anses numera även bidra till att skapa en slags drivhusmiljö i tarmen för den mer vänligt sinnade delen av vårt mikrobiom.

Annons
Annons
Foto: Robin Haldert/TT Bild 1 av 1

6 / 11

Julnötter – en näve om dagen

Foto: Robin Haldert/TT

Minskar samlade risken för förtida död med 22 procent.

Nötter omgärdas av ett allt starkare hälsoskimmer. De långlivade och välstuderade adventisterna i Kalifornien äter inte julbord men sedan länge mycket nötter.

En stor metastudie med sammanlagt 819 000 deltagare runt om på jorden visade att en näve nötter om dagen (cirka 20 gram) minskar risken för kranskärlssjukdomar med nästan 30 procent, risken för cancer med 15 procent och den samlade risken för förtida död med 22 procent.

Samma studie visade också på en nästan halverad risk för nötätare att dö i både lungsjukdomar och diabetes, även om dessa data var lite svagare rent statistiskt.

De positiva effekterna gällde oavsett vilken nöt som studerats men vanligast är hasselnötter, valnötter och jordnötter, även om det sistnämnda råkar vara en baljväxt.

Hälsosamma fleromättade fettsyror, protein, magnesium och fibrer är en förklaring. Vissa nötter som pekan är särskilt rika på antioxidanter och trots att de innehåller mycket fett bidrar nötter till minskad vikt.

Annons
Annons
Foto: Leif R Jansson/TT Bild 1 av 1

7 / 11

Sill – men inte så söt

Foto: Leif R Jansson/TT

Matjessill, löksill, skärgårdssill, senapssill, ja, sill av alla de sorter. Dessutom fullproppade med nyttigt omega-3-fett så att varje liten skiva motsvarar en dyr kapsel i hälsokostaffären. Vårt enda hälsomässiga frågetecken gäller den ibland väl söta lagen.

Och så förstås att sill fångad i Östersjön kan innehålla dioxin och PCB, så se upp med ursprunget.

Annons
Annons
Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

8 / 11

Skogens nyttiga röda guld

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Skogens röda guld, lingon, har på senare tid lyfts fram som en av de viktigaste källorna till de hälsosamma polyfenoler som också finns i exempelvis blåbär och jordgubbar. Just lingon innehåller en hel del av ämnet antocyanin som enligt forskarna kan motverka cancer och som även tycks kunna minska risken för hjärtinfarkt.

Ställ fram rårörda utan allt för mycket socker, rekommenderar SvD:s hälsopanel.

Annons
Annons

Leverpastej och kalkonsylta.

Foto: Leif R Jansson/TT Bild 1 av 1

9 / 11

Leverpastej bra ur flera aspekter

Leverpastej och kalkonsylta.
Leverpastej och kalkonsylta. Foto: Leif R Jansson/TT

En fullt rimlig invändning mot det traditionella julbordet är det stora animaliska inslaget. För den som av hänsyn till djur och klimat helt vill avstå detta erbjuds idag ofta många goda vegetariska alternativ.

För övriga är julbordet faktiskt en påminnelse om en tid då vi bättre kunde hushålla med resurserna genom att konsumera hela djuret och inte bara den möraste filén. Sylta gjordes ofta på lite mindre attraktiva styckdetaljer medan inälvor togs tillvara i korvar och pastejer.

Inälvor är dessutom ofta mer rika på vitaminer och mineraler än köttbitarna. Att ta vara på hela djuret borde vara en självklar följd av klimatdebatten.

Annons
Annons
Foto: Leif R Jansson/TT Bild 1 av 1

10 / 11

Senap – en medicinalväxt

Foto: Leif R Jansson/TT

Redan på medeltiden odlade munkarna senap som medicinalväxt i klosterträdgårdarna. Senap innehåller flera mineraler som många av oss får för lite av som zink, selen och magnesium och har framför allt använts för att lindra problem i luftvägarna.

Annons
Annons
Foto: Leif R Jansson/TT Bild 1 av 1

11 / 11

Lax – rik på omega 3

Foto: Leif R Jansson/TT

Här är en annan ypperlig källa till omega-3-fettsyrorna EPA och DHA som vi inte kan bilda själva utan måste få i oss via maten. Se bara till så att laxen, om den är viltfångad, är märkt av något av de organ som övervakar fiskbestånden. Odlad lax innehåller inte lika mycket omega-3 som vild, men fortfarande mer än de flesta andra livsmedel.

Annons
Annons
Annons
Annons