Annons

Partierna möts – djup splittring om migrationen

Polis övervakar kön av ankommande flyktingar i snålblåsten vid Hyllie station utanför Malmö i november 2015, på toppen av flyktingvågen. Arkivbild.
Polis övervakar kön av ankommande flyktingar i snålblåsten vid Hyllie station utanför Malmö i november 2015, på toppen av flyktingvågen. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT

Striden om Sveriges migrationspolitik drar nu i gång.

Anhöriginvandring är en känslig fråga.

Under strecket
Lars Larsson / TT
Publicerad

Migrationskommittén höll sitt första möte på tisdagen. Målet är att om ett år ha tagit fram en migrationspolitik som har brett stöd bland partierna.

Men splittringen är djup.

Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna är de som hårdast driver på för en stramare migrationspolitik. De hoppas få med sig Socialdemokraterna på en restriktiv linje.

Annons

– Jag hoppas att S ska lyssna på de många kommunalråd runt om i landet som delar vår problemformulering om att vi måste få ned volymerna om vi ska klara integrationen, säger M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard.

M och KD vill att Sverige ska hålla sig på övriga nordiska länders nivå när det gäller antalet asylsökande. Det skulle i år innebära mellan 5 000 och 8 000 personer.

Migrationsverkets prognos för 2019 talar om 21 000 asylsökande.

– I förhållande till EU behöver vi en fortsatt restriktiv migrationspolitik, säger Rikard Larsson, migrationspolitisk talesperson för S.

Han pekar på att kommunerna redan har ett "jätteuppdrag" i att ta hand om nyanlända.

Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson ser migrationskommittén som ett sätt för S att gömma undan migrationsfrågan. Han tror dock att kommittén kan ta steg mot en stramare migrationspolitik.

SD har en nollvision när det gäller asyl- och anhöriginvandring och vill få fler att återvandra.

TT: Kan SD gå med i en överenskommelse även om den inte går så långt som SD vill?

– Det återstår att se. Jag har svårt att se att alla partier skulle komma överens om en gemensam linje, för den skulle inte bli bra, säger Åkesson.

Han anser att Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centern driver en extremt liberal migrationspolitik.

Sverige har under de senaste fem åren, 2014-2018, tagit emot 320 000 asylsökanden och beviljat 205 000 uppehållstillstånd. Ytterligare 80 000 personer har fått uppehållstillstånd som anhöriga till personer som fått asyl.

Regler för anhöriginvandring är en känslig fråga. Även partier som vill strama åt migrationspolitiken anser att splittrade familjer bör ha möjligheter att återförenas.

M, KD och SD vill skärpa kravet om att en person med asyl måste kunna försörja de familjemedlemmar som vill komma hit.

I dag kan en person som fått asyl slippa försörjningskraven om ansökan om anhöriginvandring lämnas in inom tre månader efter att uppehållstillståndet beviljats.

Det undantaget vill KD nu slopa, liksom undantaget för ensamkommande barn under 18 år som vill ta hit sina föräldrar.

– Det är ett jätteproblem, säger Hans Eklind, KD:s migrationspolitiske talesperson.

Han pekar på att föräldrar skickar i väg sina barn ensamma på livsfarliga resor för att sedan kunna komma efter när barnet beviljats asyl.

KD vill samtidigt införa ett nytt undantag från försörjningskraven för föräldrar som fått uppehållstillstånd i Sverige och vill ha hit sina barn under 18 år.

Även M och SD vill skärpa försörjningskraven. S vill däremot inte nu låsa sig för hur kraven bör utformas. Inte heller C och L sätter ned foten.

Försörjningskraven hänger ihop med frågan om vilka grupper med uppehållstillstånd som ska ha rätt till anhöriginvandring. Även den frågan ska behandlas i kommittén.

En annan fråga är om personer som bedöms ha asylskäl ska få permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel.

Fram till flyktingkrisen 2015 var huvudregeln permanenta, men med den tillfälliga lagen gick Sverige över till tillfälliga.

S, L, M, KD och SD vill att ordningen med tillfälliga uppehållstillstånd ska gälla även i framtiden.

Ytterligare en fråga är om det ska införas en ny möjlighet att få stanna i Sverige av humanitära skäl, även om man saknar asylskäl.

Möjligheten att få stanna till exempel på grund av svår sjukdom eller anknytning till Sverige stramades åt i den tillfälliga lagen. Antalet personer som får stanna på den grunden är betydligt färre än tidigare.

S, MP, V, L, C och KD vill ha en ny humanitär skyddsgrund, för särskilt ömmande fall.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons