Annons
Foto: TT

Vad spelar det för roll om sköldpaddorna dör ut?

En miljon djur- och växtarter hotas av utrotning. Men vad innebär den förlorade biologiska mångfalden för oss människor – och vad kan vi göra åt saken?

Uppdaterad
Publicerad

Rapporten från FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster slog ner som en bomb tidigare i veckan. Aldrig i mänsklighetens historia har så många djur- och växtarter hotats av utrotning som nu.

Vad spelar det för roll att en miljon arter kan försvinna?

Genom ett ohållbart användande av marker och hav hotar vi människor planetens djur och växter – och i förlängningen även oss själva. Vi är nämligen helt beroende av naturens förmåga att till exempel rena luft och vatten, reglera vårt klimat och pollinera våra grödor.

– Den biologiska mångfalden är en sorts försäkring. Den ser till att funktioner i ekosystemen som vi behöver upprätthålls även när miljön förändras, säger Lisen Schultz, forskare i hållbar utveckling vid Stockholm Resilience Centre på Stockholms universitet.

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Som exempel nämner hon den kraftigt minskade mångfalden bland de grödor som odlas på jorden. Enligt en rapport som FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO publicerade tidigare i år står blott nio arter numera för två tredjedelar av den totala produktionen av grödor.

– Det innebär en väldigt stor sårbarhet. När klimatet förändras är risken att det inte finns någon gröda som klarar av att det blir torrare, blötare, varmare eller kallare. Om man har en stor mångfald av arter är chansen att klara av förändring större, säger Lisen Schultz.

Ekosystemen är samtidigt helt avgörande för att vi ska lyckas stävja den globala uppvärmningen. Till exempel har skogarna och haven tagit upp omkring hälften av den koldioxid som vi tillfört atmosfären genom förbränning av fossila bränslen.

– Detta är kanske världens största gratistjänst från naturen, och vi kan inte ta den för given. Skogar med mindre mångfald har svårare att klara av bränder, torka och stormar, och risken finns att de då börjar tillföra växthusgaser i stället för att suga upp dem, säger Lisen Schultz.

Varför hotas en miljon arter av utrotning?

Författarna har rankat de fem viktigaste drivkrafterna bakom den kraftigt ökade förlusten av arter.

1) Förändringar i användandet av land och hav

Tre fjärdedelar av landmiljöerna och två tredjedelar av havsmiljöerna på jorden har förändrats väsentligt på grund av mänskliga aktiviteter. På land handlar det framför allt om avskogning, ett allt mer industrialiserat jord- och skogsbruk samt växande städer. Bara sedan 1992 har jordens urbana ytor mer än fördubblats. I haven handlar det bland annat om att människan fiskar på ställen där det tidigare inte har varit möjligt, men också om att haven används som soptipp.

2) Direkt exploatering av arter

I marina ekosystem är det här den enskilt viktigaste drivkraften bakom förlusten av arter, framför allt genom överfiske. 2015 var 33 procent av alla marina fiskbestånd överfiskade. 60 procent fiskades på gränsen till det ohållbara medan bara 7 procent fiskades på nivåer som med god marginal var hållbara. På land exploateras arter via jakt, skogsavverkning och skörd.

3) Klimatförändring

Utsläppen av växthusgaser har enligt rapporten fördubblats sedan 1980, vilket gjort att medeltemperaturen på jorden stigit med minst 0,7 grader. Klimatförändring har redan en stor påverkan på ekosystem och biologisk mångfald, och under de kommande decennierna väntas effekten bli ännu större. I vissa fall kan den gå om land- och havsanvändning som den enskilt viktigaste drivkraften bakom förlusten av arter.

– Klimatförändringen ändrar förutsättningarna för liv på planeten. Och det går mycket fortare än vad många arter hinner anpassa sig till, säger Lisen Schultz.

4) Föroreningar

Mängden plast i naturen har tiofaldigats sedan 1980. Mängden tungmetaller, lösningsmedel, giftigt slam och annat industriavfall som årligen dumpas i vatten uppgår till mellan 300 och 400 miljoner ton. Gödsel som trängt ner i kustnära ekosystem har orsakat mer än 400 så kallade döda zoner i jordens hav. Tillsammans utgör de en yta som är större än Storbritannien.

5) Invasiva arter

Medvetet eller omedvetet flyttar människan arter över världen – till exempel djur som följer med fartygens ballastvatten och hamnar i helt nya ekosystem. Inte sällan är det en plats där arten i fråga inte har några fiender och därför kan växa ohämmat på bekostnad av de inhemska arterna.

Vad kan vi göra för att en miljon arter inte ska utrotas?

Klockan klämtar, men forskarna är tydliga med att det ännu inte är för sent att vända den negativa utvecklingen. Det kommer dock att kräva en revolution i människans sätt att leva.

Förändringen måste börja omedelbart och ske på alla nivåer i samhället, såväl lokalt som globalt, från världsomvälvande politiska beslut till små val som vi människor gör i vår vardag.

Rapportförfattarna förespråkar ett framtida scenario där jordens befolkning ökar betydligt saktare än den gör i dag, där vi i grunden förändrar våra sätt att producera och konsumera, där vi på ett naturvänligt sätt begränsar och anpassar oss till klimatförändring och där vi på ett hållbart och rättvist sätt delar på jordens resurser.

– Vi behöver anpassa grunden för hur våra samhällen fungerar och hur vi bedömer framgång. Det går inte att skrota det kapitalistiska systemet, men det behöver omarbetas och ställas om till en cirkulär ekonomi. Vi måste i högre grad ta i beaktande att vi är beroende av naturen och att naturen är en förutsättning för vår egen välfärd, säger Lisen Schultz.

Rapporten betonar även vikten av att genom politiska beslut stärka ursprungsbefolkningars rättigheter till sin egen mark. Det är framför allt i sådana områden som den biologiska mångfalden, som vi alla har nytta av, fortfarande stimuleras.

Det kan låta futtigt, men det gör stor skillnad.

Men även som privatperson kan man bidra till den biologiska mångfalden.

– Om man har tillgång till en trädgård eller kolonilott kan man plantera många olika sorters blommor med olika blomningstider så att pollinatörerna kan få mat under hela sommaren. Man kan se till att det finns boplatser för insekter och fåglar och kanske bygga ett litet vattendrag. Man ska helt enkelt eftersträva så hög variation som möjligt. Det kan låta futtigt, men det gör stor skillnad.

Förlusten av biologisk mångfald har i medierapporteringen hamnat i skymundan av klimatförändringen, som ofta beskrivs som vår tids stora ödesfråga. Lisen Schultz hoppas att fler ska förstå hur tätt de två frågorna hänger samman.

– Det kan kännas mer komplicerat med biologisk mångfald och ekosystemtjänster än klimatet, som är en mer specifik fråga, men det är minst lika akut. Och om vi tänker smart kan vi samarbeta med ekosystemen för att lösa klimatfrågan – exempelvis genom att restaurera skogar. Om vi däremot försöker lösa klimatfrågan separat, genom att till exempel ersätta rika skogar med snabbväxande bioenergigrödor, är vi dömda att misslyckas.

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 4
Bild 2 av 4
Bild 3 av 4
Bild 4 av 4