Annons

Emma Frans:Dna-bilder kritiseras – men alternativet förrädiskt

Svensk polis har för första gången tagit fram en fantombild baserad på dna i hopp om att lösa ett 13 år gammalt brott. Metoden har kritiserats och lyfter etiska frågor – samtidigt kan tekniken redan vara mer tillförlitlig än beskrivningar från ögonvittnen.

Publicerad
Polisens första bild gjord efter dna-fenotypning. Den ska i likhet med den klassiska fantombilden av Olof Palmes mördare inte uppfattas som ett foto. Illustration: Thomas Molén
Polisens första bild gjord efter dna-fenotypning. Den ska i likhet med den klassiska fantombilden av Olof Palmes mördare inte uppfattas som ett foto. Illustration: Thomas Molén Foto: Parabon Snapshot/Polisen

Den 13 oktober 2005 mördades 36-åriga Marie Johansson som arbetade i en tygbutik i Göteborg. Mördaren lämnade dna-spår och omkring 650 personer har dna-testats utan resultat. Nu har svensk polis för första gången någonsin tagit fram en fantombild baserad på dna för att få tag på mördaren¹.

Dna-spår används rutinmässigt vid brottsutredningar. Alla människor har ett unikt genetiskt ”fingeravtryck” och precis som med vanliga fingeravtryck används i dag genetiska spår för att identifiera en person eller för att koppla någon till en brottsplats. Detta görs genom att matcha dna-spår till en misstänkt person eller till personer i polisens register.

Tekniken har använts inom rättsmedicinen under decennier men på senare år har nya metoder som kan användas inom brottsutredning tillkommit – bland annat så kallad dna-fenotypning. Metoden innebär att signalement tas fram från dna-spåret. Informationen kan vara av betydelse i jakten på en misstänkt brottsling och underlätta polisens spaningsarbete.

Annons

Vittnesmål har en viktig roll vid spaningsarbete, men det mänskliga minnet är förrädiskt.

I nuläget används dna-fenotypning för att bestämma en individs kön och det går att med 95 procents sannolikhet ta reda på om en person har blå eller bruna ögon. Det går även att med relativt hög sannolikhet säkerställa vilken hårfärg en individ har². Metoden är också relativt bra på att ta reda på etnisk tillhörighet. Det kanske låter futtigt men kan effektivisera polisens arbete när de till exempel kan fokusera på kvinnor med bruna ögon istället för att dna-testa ett större antal personer. På sikt kommer ännu fler utseendemässiga egenskaper kunna fastställas och redan nu finns det företag som med hjälp av dna framställer fantombilder.

Fantombilder ritas traditionellt med utgångspunkt från vittnens minnesbild och används för att få tag i en misstänkt. Fantombilder baserade på dna-spår har redan använts i USA i försök att ta fast gärningsmän, men metoden har fått utstå en hel del kritik. Delvis eftersom den inte anses vara tillräckligt tillförlitlig. Frågan är om den verkligen är sämre än fantombilder baserade på ögonvittnen? Mängder av forskning har visat att våra minnesbilder är mycket opålitliga.

Det går till exempel att plantera falska minnen under vissa förutsättningar³ och fenomen som ouppmärksamhetsblindhet – att vi människor ibland helt kan missa något i en situation – visar tydligt att vår uppmärksamhet är selektiv⁴. Vittnesmål har en viktig roll vid spaningsarbete, men det mänskliga minnet är förrädiskt. I och med att den tekniska utvecklingen går framåt kommer dna-fenotypningen bli bättre, och även om metoden har sina begränsningar är det inte omöjligt att de dna-baserade bilderna redan är mer tillförlitliga än beskrivningar från ögonvittnen.

En annan etisk fråga som lyfts när dna-fenotypning diskuterats är att metoden riskerar att leda till rasprofilering, det vill säga misstänkliggörande och negativ särbehandling av vissa etniska grupper. Även här är det dock tveksamt om vittnesmål, ofta färgade av vittnets fördomar, är att föredra framför ett dna-prov. Mer objektiva mått borde snarare minska diskrimineringen av etniska minoriteter.

Vissa av de metoder som i dag används för att få tag i brottsmisstänkta är minst lika problematiska.

Det finns en mängd exempel då personer ur minoritetsgrupper blivit dömda för brott och senare friats med hjälp av teknisk bevisning, ofta genom dna. En aspekt är dock att dna-fenotypning kommer att vara bättre på att identifiera gärningsmän som tillhör etniska minoriteter, helt enkelt för att det finns färre potentiella gärningsmän att välja på. Och naturligtvis finns det all anledning att reglera vilka som får ta del av den information som dna-fenotypningen ger upphov till.

Den tekniska utvecklingen inom dna-teknik går framåt och dess tillförlitlighet och potentiella användningsområden ökar ständigt. De nya metoderna kan på sikt revolutionera spaningsarbete och brottsutredning.

Och även om metoderna inte är etiskt oproblematiska är vissa av de metoder som i dag används för att få tag i brottsmisstänkta minst lika problematiska.

Annons
Annons

Polisens första bild gjord efter dna-fenotypning. Den ska i likhet med den klassiska fantombilden av Olof Palmes mördare inte uppfattas som ett foto. Illustration: Thomas Molén

Foto: Parabon Snapshot/Polisen Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons