Annons

Erik Bergin:Därför kan Warren ännu avgöra striden

 Elizabeth Warren kan fortfarande påverka vem som blir Demokraternas presidentkandidat.
Elizabeth Warren kan fortfarande påverka vem som blir Demokraternas presidentkandidat. Foto: Hans Gutknecht/TT

Från konkursmässig till ”frontrunner” för Joe Biden – och vinna eller försvinna för Bernie Sanders. Men minst tre osäkra faktorer återstår i kampen om att utmana Trump. Här är ledtrådarna att hålla koll på för att förstå vad som väntar.

Under strecket
Publicerad

Joe Biden.

Foto: Ronen Tivony/TTBild 1 av 4

Kan Bernie Sanders vända trenden mot Joe Biden?

Foto: Josh Morgan/TTBild 2 av 4

Michael Bloombergs erbjudande är inte populärt i alla läger.

Foto: Jason Bergman/TTBild 3 av 4

Vilken kandidat väljer Elizabeth Warren att stötta?

Foto: Patrick Semansky/APBild 4 av 4

Antalet vunna delegater just nu

1 991 delegater av 3 979 krävs för att säkra nomineringen.

Laddar…

LOUISVILLE, KENTUCKY. Hur är läget nu efter supertisdagen?

Svar: Mycket klarare än före den 3 mars. Det går att med nära till 50 procents säkerhet avgöra vem president Trump får möta i november: Joe Biden eller Bernie Sanders.

Varför? Därför att Bidens seger i South Carolina i lördags gav honom en sällan skådad fart inför supertisdagen bara två dygn efteråt. Biden svepte fram genom sydstaterna och tog Texas med sig av bara farten. Han vände en valkampanj som såg ut att vara konkursmässig till att återigen positionera sig som den "frontrunner" han var i opinionsmätningarna under hela 2019.

Men? Jo – det finns farhågor för både Biden och, framför allt, för Sanders.

Annons
Annons

Joe Biden.

Foto: Ronen Tivony/TTBild 1 av 2

Kan Bernie Sanders vända trenden mot Joe Biden?

Foto: Josh Morgan/TTBild 2 av 2
Joe Biden.
Joe Biden. Foto: Ronen Tivony/TT

Ok, så hur ligger de till?

Biden ledde på söndagen i antal delegater med 624 mot Sanders 556. Kom ihåg att det krävs 1 991 delegater för att säkra partiets nominering. Det innebär att en faktor står orubbad från före den 3 mars, då 14 delstater plus territoriet Amerikanska Samoa (som Mike Bloomberg vann) röstade: risken är överhängande att ingen av dem når egen majoritet i delegater.

Kom också ihåg att det återstår runt två tredjedelar av alla partidelegater att fördela för Demokraterna. Racet är ingalunda avgjort.

En stor del av dem delas ut vid primärvalen på "mini-supertisdagen” den 10 mars. Viktigast av dem: Michigan, med 125 öppna delegater plus ett antal superdelegater.

Michigan kan bli, för att använda ett amerikanskt uttryck, ”do or die” för Bernie Sanders. Kan han visa att han har stöd bland Michigans i mångt och mycket vita arbetarklass och undre medelklass – varav många röstade på Trump för fyra år sedan – så är han fortsatt en spelare att räkna med. Om dessa uppenbart tvehågsna väljare satsar på Biden i stället så har Bernie Sanders en tuff match framför sig.

Kan Bernie Sanders vända trenden mot Joe Biden?
Kan Bernie Sanders vända trenden mot Joe Biden? Foto: Josh Morgan/TT
Annons
Annons

Michael Bloombergs erbjudande är inte populärt i alla läger.

Foto: Jason Bergman/TTBild 1 av 1

Handlar allt om Michigan och vita väljare?

Nej. Tre faktorer är just nu mycket intressanta att studera för att vaska fram flera ledtrådar:

1) USA:s afroamerikanska väljare. Resultatet av supertisdagen visade att Joe Biden behåller den nära koppling till USA:s svarta väljare som han utlovade före South Carolina den 20 februari.

Men i valet 2016 sjönk deltagandegraden för USA:s svarta väljarkollektiv, efter att ha ökat sedan mitten av 1990-talet. Vita amerikaner ökade däremot sin deltagandegrad marginellt. När man pratar med äldre afroamerikanska väljare i särskilt sydstater som Alabama hörs ofta en lätt nervositet över huruvida de yngre generationerna tar valet på så stort allvar som de skulle behöva för att slå ut Trump i november.

Det kan dock mycket väl visa sig att Biden – i sin egenskap av vicepresident till USA:s första svarta president – besitter tillräckligt mycket inflytande för att få röstsiffrorna att återvända uppåt igen.

Ledtråd: studera resultatet från Mississippi, med en stor del afroamerikansk befolkning, som också håller primärval 10 mars.

2) Mike Bloomberg kastade in handduken strax efter supertisdagen när hans investering på över fyra miljarder kronor i tv-annonsering inte levererade avsedd avkastning.

Michael Bloombergs erbjudande är inte populärt i alla läger.
Michael Bloombergs erbjudande är inte populärt i alla läger. Foto: Jason Bergman/TT
Annons
Annons

Vilken kandidat väljer Elizabeth Warren att stötta?

Foto: Patrick Semansky/APBild 1 av 1

Men: Bloomberg är inte ute ur leken, tvärt om. Han har en närmast oändlig krigskassa – karln är värd cirka 600 miljarder kronor. Nu lovar han att ställa upp med spjutspetskompetens, pengar, opinionsmätningsverktyg och gräsrotsengagemang i sex av de mest kritiska delstaterna inför presidentvalet i november, till vem som än blir Demokraternas kandidat. Det handlar om nyckeldelstaterna Wisconsin, Michigan, Pennsylvania, Arizona, Florida och North Carolina.

Källor till amerikanska medier beskriver Bloombergs organisation som i världsklass, med långtgående möjligheter att sålla fram väljare i enskilda kvarter att påverka inför avgörande omröstningar, om det skulle behövas.

Vilken demokrat som än får del av denna alternativa kampanjapparat – jämte kandidatens egen organisation plus den som partiledningen DNC förfogar över – har en fördel över Trump. Presidenten driver i och för sig också en ytterst kompetent valkampanj.

Bloombergs erbjudande som Washington Post rapporterade om är dock inte populärt i alla läger, åtminstone inte nu.

Sanders kampanj låter meddela att den tackar nej till hjälp från multimiljardären inför november.

Åtminstone än så länge, är kanske säkrast att tillägga.

3) Elizabeth Warren. Senatorn från Massachusetts kastade också in handduken efter att ha underlevererat den 3 mars. Hon har satt ett djupt avtryck i 2020 års valkampanj, liksom Hillary Clinton gjorde 2016.

Med andra ord har Warren en stor summa politiskt kapital. Och det är ännu oklart hos vem hon vill investera det.

Vilken kandidat väljer Elizabeth Warren att stötta?
Vilken kandidat väljer Elizabeth Warren att stötta? Foto: Patrick Semansky/AP
Annons
Annons

Varför spelar Warren en roll nu?

Entré för en viktig del av amerikanska valkampanjer – ”endorsments”. De passerar ofta obemärkta i utländsk press.

Det är när en tung politisk ledare eller annan figur ger sitt offentliga stöd till en viss kandidat. Exempelvis gav kongressledamoten och tungviktaren James E. Clyburn sitt stöd till Biden i samband med primärvalet i South Carolina, vilket anses ha hjälpt Biden där.

Men vem stödjer Warren? Biden eller Sanders?

Ingen vet. Hon hade på fredagen inte gett något besked.

Det vore lättast att dra slutsatsen att hon skulle stödja Sanders, eftersom de två har mest gemensamt vad gäller själva politiken. Men om och om på tv här i USA har ett klipp cirkulerat från en debattscen. Där går Warren fram till Sanders och frågar honom, med mikrofonerna påslagna: ”Ursäkta, kallade du mig lögnare på nationell tv?”. En skakad Sanders backar ur situationen.

Det finns alltså ont blod mellan Warrens och Sanders kampanj. Och fler än en politisk analytiker har länge dragit slutsatsen att Warren kanske inte står så långt vänsterut som man kunde ana, i ett val mellan Sanders och Biden. Nu när hon själv är ute ur leken måste hon välja den kandidat som kan ge henne störst politisk återbäring – utrikesminister, ”running mate”, finansminister? – och inte nödvändigtvis den som ligger närmast hennes värderingar.

Så med detta resonemang är det Biden som leder racet.

Han leder i antal delegater, fast det kan ändras. Han verkar ha en stor del av USA:s afroamerikanska väljare bakom sig. Han har inga problem med Bloombergs miljarder och, kanske viktigast, han har en chans att åtnjuta Elizabeth Warrens nominering, när och om den kommer.

Men det är sju månader kvar till valet. Allt kan hända innan dess.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons