Annons

Dold runsten avslöjade Söderköpings första man

Söderköpings första invånare levde troligtvis under första hälften av 1 000-talet.
Söderköpings första invånare levde troligtvis under första hälften av 1 000-talet. Foto: Per-Olov Eriksson/IBL

I dag tar jag mig an en lokalhistorisk fråga. Eftersom jag har skrivit ett antal lokalhistoriska verk – en bok om Kalmar, en om Hjo, en om Dalsland, och så vidare – händer det ofta att jag får frågor från lokalpatrioter som vill veta mer om sina orter. Nu är det dags för en om Söderköping, den lilla östgötastaden vid E22:an, inte långt från Norrköping. Vem är ortens äldste kände invånare?

Under strecket
Publicerad

Ringkorset i mitten av stenen indikerar att Gunnvat var kristen.

Foto: Interfoto/IBLBild 1 av 1

Den första till namnet kända invånaren i den by eller gård som sedermera utvecklades till Söderköping hette Gunnvat. Vi finner hans namn hugget i granit på en 2,4 meter hög runsten som upptäcktes den 11 juni 1965 i Sankt Laurentii kyrka.

Stenen påträffades under en omfattande restaurering av byggnaden. Den fanns i norra långhusmuren, ovanpå grunden, och ristningen hade länge varit osynlig eftersom den låg vänd nedåt.

Lyckligtvis hade ingen åverkan åsamkats stenen när den en gång flyttades från sin ursprungliga plats för att nyttjas som byggnadsmaterial. De experter som undersökte den 1965 kunde till och med, låt vara medelst förstoringsglas, skönja rester av den röda färg som använts omkring nio sekler tidigare.

Gunnvat, Torsten och Torlak levde under första hälften av 1000-talet. Gissningsvis restes stenen omkring 1025.

När runstenen blivit frilagd restes den på kyrkogården, ett tiotal meter norr om långhusets nordvästra hörn. Här kan vi ännu läsa hela den lakoniska men intakt bevarade texten: ”Gunnvat reste denna sten efter Torsten och Torlak, sina söner”. En man vid namn Gunnvat, bosatt i eller invid nuvarande Söderköping, har alltså mist sina söner och hedrat deras minne med en runsten. Både Torsten och Torlak var vanliga namn, medan Gunnvat förefaller ha varit sällsynt.

Annons
Annons

Ringkorset i mitten av stenen indikerar att Gunnvat var kristen.

Foto: Interfoto/IBLBild 1 av 1

Vi känner till det från ett fåtal runinskrifter i Uppland och Närke, men annars är det okänt för svenskt vidkommande. Namnets betydelse är dock klar. Det är byggt på orden gunnr, ”strid”, och hvatr, ”hurtig” och ”rask”. Förutom namnen på sönerna vet vi ytterligare en sak om Gunnvat: trots att han namngett sina barn efter asaguden Tor var han kristen. Mitt på stenen, inringat av ormslingan, finns ett prominent ringkors.

Ringkorset i mitten av stenen indikerar att Gunnvat var kristen.
Ringkorset i mitten av stenen indikerar att Gunnvat var kristen. Foto: Interfoto/IBL

Gunnvat, Torsten och Torlak levde under första hälften av 1 000-talet. Gissningsvis restes stenen omkring 1 025. Vid samma tid, någon gång under 1 000-talets första hälft, restes en runsten inte långt därifrån, i Gårdeby socken. Här läser vi att ”Halsten reste denna sten över sin fader Siner”.

Stenen hittades på 1800-talet i marken vid Össby och står idag vid landsvägen i Åkerby, en dryg kilometer från Gårdeby kyrka. På en runsten i Mogata, även det inom dagens söderköpingska kommungräns, finner vi det uttryckligen kristna budskapet: ”Germund och Anund reste denna sten efter Sote, sin fader. Frälse Gud hans själ”.

Efter reklamen visas:
Harrisons grundkurs – detta bör du kunna om svensk historia
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons