Annons

Dolde drickandet i tio år – tills frun ställde ultimatum

Varannan svensk har sett en närstående försöka dricka bort psykiska lidanden – men många väljer att inte ta upp frågan, enligt en ny undersökning från Sifo.

”Konfrontation är det mest kärleksfulla en vän kan göra”, säger Michael Karlsson, nykter alkoholist.

Under strecket
Publicerad

”En person som känner oro har nog aldrig fel, man ska lita på sin magkänsla”, säger Michael Karlsson, 56, som har varit nykter alkoholist i tre år.

Foto: PrivatBild 1 av 2
Bild 2 av 2

”En person som känner oro har nog aldrig fel, man ska lita på sin magkänsla”, säger Michael Karlsson, 56, som har varit nykter alkoholist i tre år.

Foto: PrivatBild 1 av 1
”En person som känner oro har nog aldrig fel, man ska lita på sin magkänsla”, säger Michael Karlsson, 56, som har varit nykter alkoholist i tre år.
”En person som känner oro har nog aldrig fel, man ska lita på sin magkänsla”, säger Michael Karlsson, 56, som har varit nykter alkoholist i tre år. Foto: Privat

Det är ett tufft ämne att ta upp eftersom det kan äventyra en vänskap.

En undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Systembolaget, och som SvD tagit del av, finner att nästan hälften (47 procent) av svenskarna har märkt att en eller flera närståendes dricker för att lindra besvär.

Trots detta konfronterar drygt var tredje inte personen i fråga.

– En person som känner oro har nog aldrig fel, man ska lita på sin magkänsla, säger Michael Karlsson, 56, som har varit nykter alkoholist i tre år.

– Men det är ett tufft ämne att ta upp eftersom det kan äventyra en vänskap.

Siffrorna från den nya rapporten visar att de som lägger märke till beteendet är fler än de som själva medger att de har tagit till flaskan för att dämpa psykiska eller fysiska besvär – en av fem deltagare i undersökningen har använt alkohol i det syftet.

Annons
Annons

De flesta alkoholmissbrukare vet dock innerst inne om att de har problem, enligt den nyktra alkoholisten Michael Karlsson, men tar lång tid på sig att medge det för sig själv, och sedan för andra.

Han själv blev expert på att gömma beteendet. I tio år försökte Michael Karlsson dölja missbruket genom att dricka på en socialt accepterad nivå med vänner, och sedan ”supa sig dyngrak” när han kom hem.

Hennes konfrontation var helt avgörande för mig att ta itu med ett missbruk som jag inte trodde att jag kunde ta itu med.

Det var hans fru som till slut gav honom ett ultimatum: gör slut med flaskan annars gör jag slut med dig.

– Jag blev livrädd. Hennes konfrontation var helt avgörande för mig att ta itu med ett missbruk som jag inte trodde att jag kunde ta itu med, säger han.

Frun såg på nära håll hans beteende, vännerna hade färre tillfällen att lägga märket till missbruket. När han väl berättade för vännerna visade det sig att även de hade sett varningssignalerna, men ingen hade höjt en röd flagg.

– Mina vänner som hade misstankar tidigare sade att de inte hade velat kränka min integritet, vilket var missriktad omtanke.

På något sätt är det det mest kärleksfulla att göra, att störa den här missbrukaren.

Michael Karlsson önskar att vännerna hade sagt något.

– På något sätt är det det mest kärleksfulla att göra, att störa den här missbrukaren. Jag önskar att jag hade blivit mer störd så att jag hade tagit itu med mitt missbruk tidigare och fått färre år med alkoholen.

Det råd han vill ge närstående som oroar sig men förblir tysta är att besegra rädslan – rädslan för ett jobbigt samtal, för att förlora personen, för att ta fel och förolämpa denne. För de har sällan fel om problemet.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

På Stockholm läns landstings Beroendecentrum säger alkoholforskaren och psykoterapeuten Anders Hammarberg att både den som dricker och de i dennes närhet ofta drar sig för att prata på grund av stigmat kring alkoholism.

– Den som dricker tänker att om de säger det till någon annan ”då är jag lika med någon som sitter på parkbänken”. Personen är orolig för att bli stämplad.

Man kan tänka ”vad skönt, i dag dricker hen inte, då ska jag inte ta upp det”.

Eftersom ämnet är förenat med skam, och oro för konflikt på grund av skammen, drar sig de närstående ofta för att ta upp ämnet.

– Anhöriga lever med samma föreställningar som den som dricker om vart det leder. De är oroliga för reaktionen, att vederbörande blir arg, säger Anders Hammarberg.

Det bästa tillfället att ta upp frågan är på en bra dag, när relationen känns mer harmonisk – men just vid det tillfället kan ämnet kännas än jobbigare.

– Man kan tänka ”vad skönt, i dag dricker hen inte, då ska jag inte ta upp det”. Men det är då man ska ta upp det med klassiska jag-argument: ”Så här känns för mig” i stället för att ta till personangrepp när personen beter sig illa när hen är berusad.

Systembolagets undersökning ställde även frågor om alkohol som lindring för nedstämdhet eller sorg – en av fem av de tillfrågade kände någon som tycktes dricka i det syftet.

Undersökningen visar att var tredje använt alkohol för att belöna sig själv. Två av fem uppgav att det var vanligt att dricka för att ”lugna nerverna”, en av fyra att alkohol hjälper de som dricker att våga delta i sociala sammanhang.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons