Annons

Domare: Svårt att pröva IS-återvändares rätt till bidrag

Har IS-återvändare brutit mot samhällskontraktet och därmed förlorat rätten att få socialbidrag?

Domaren Magnus Åhammar menar att den frågan kommer att behöva ställas om IS-återvändarna ansöker om ekonomiskt bistånd – och att svaret inte är givet.

Under strecket
Publicerad

Domaren Magnus Åhammar säger att det inte är säkert att IS-återvändarna kommer att beviljas ekonomiskt stöd om de ansöker om det.

Foto: Privat Bild 1 av 1

Domaren Magnus Åhammar säger att det inte är säkert att IS-återvändarna kommer att beviljas ekonomiskt stöd om de ansöker om det.

Foto: Privat Bild 1 av 1
Domaren Magnus Åhammar säger att det inte är säkert att IS-återvändarna kommer att beviljas ekonomiskt stöd om de ansöker om det.
Domaren Magnus Åhammar säger att det inte är säkert att IS-återvändarna kommer att beviljas ekonomiskt stöd om de ansöker om det. Foto: Privat

När terrorgruppen IS nu förlorat i princip hela sitt territorium i Syrien och Irak, uppges tiotals svenskar vara tillfångatagna av de kurdiska myndigheterna. Men de så kallade IS-svenskarna kan inte hållas i förvar hur länge som helst och de kurdiska myndigheterna vill att Sverige tar hem dem.

I början av april beslutade Staffanstorps kommun att anta en skrivning om att personer som stött terrorism inte ska ha rätt till bland annat försörjningsstöd från kommunen.

Experter kritiserade beslutet, och menade att ändringen är tandlös eftersom Staffanstorp måste följa lagen och pröva varje IS-återvändares eventuella ansökningar om ekonomiskt bistånd.

Magnus Åhammar, rådman vid Förvaltningsrätten och Migrationsdomstolen i Stockholm, menar att det dock inte är helt säkert att landets socialtjänster kommer att bevilja IS-återvändarna bistånd om de ansöker om det.

Annons
Annons

Han säger att det går att tolka socialtjänstlagen som att den erbjuder medborgarna ett skyddsnät – men på villkor att medborgarna har skyldigheter gentemot samhället.

– Genom att åka bort i flera år och vara med i en terroristorganisation som varit krigförande, har man då inte vänt samhällskontraktet ryggen? Det här är mycket svåra frågor som socialtjänsten och förvaltningsrätten kommer att hamna i, säger Magnus Åhammar till SvD.

Finns det andra rättsprövningar där man tar ställning till de här mer abstrakta omständigheterna du nämner?

– Inom alla förvaltningsrättsliga områden måste man hela tiden göra bedömningar, se saker i sitt sammanhang och läsa förarbeten. Jag tror att det kommer att vara nödvändigt att fundera i bredare termer.

Magnus Åhammar tror att socialtjänsten initialt kommer att kunna neka personerna ekonomiskt stöd med hänvisning till deras utlandsvistelse.

Redan i dag är det vanligt att personer som ansöker om stöd efter att ha vistats utomlands nekas ekonomiskt bistånd i några månader eftersom utlandsvistelsen bedöms ha varit oansvarig.

– Då görs en utredning om hur man bekostade sin utlandsvistelse, vad resan kostade, hur man ordnade sitt uppehälle och hur man nu planerar sin ekonomi. Ofta får de karenstid på några månader för att de inte planerat sin ekonomi, för att de försenat sitt inträde på arbetsmarknaden och inte bidragit till att försöka bli självförsörjande, säger Magnus Åhammar.

Han tror att landets kommuner kommer att agera olika om de så kallade IS-återvändarna ansöker om ekonomiskt stöd.

– Men ofrånkomligen måste man även beakta socialbidragets funktion, dess roll i samhället och den här avvägningen mellan medborgarens skyldigheter och rättigheter. Det blir en ny och större prövning som jag tror behöver göras, säger Magnus Åhammar.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons