Annons

Daniel Tarschys:Domarikonen som gjorde USA mer jämställt

Ända sedan 1970-talet har Ruth Bader Ginsburg varit en stridbar jurist med ett rykte som nått långt utanför rättssalarna. Idag är den amerikanska högsta domstolens grand old lady i Stockholm för att ta emot Gilel Storch-priset för sina insatser för mänskliga rättigheter och alla människors lika värde.

Under strecket
Publicerad

Ruth Bader Ginsburg föddes den 15 mars 1933 i Brooklyn, New York.

Foto: Todd Maisel/TT Bild 1 av 1

Ruth Bader Ginsburg föddes den 15 mars 1933 i Brooklyn, New York.

Foto: Todd Maisel/TT Bild 1 av 1
Ruth Bader Ginsburg föddes den 15 mars 1933 i Brooklyn, New York.
Ruth Bader Ginsburg föddes den 15 mars 1933 i Brooklyn, New York. Foto: Todd Maisel/TT

I Konserthusets stora sal utdelas som bekant fyra av de fem Nobelprisen och Riksbankens extrapris i nationalekonomi. I samma hus, fast i den mindre Grünewaldsalen, överlämnas idag det andra Gilel Storch-priset till den amerikanska domaren Ruth Bader Ginsburg, ”för enastående insatser för mänskliga rättigheter och alla människors lika värde”. Vad är nu detta för utmärkelse, och vem är pristagaren?

Gilel Storch föddes i Lettland men flydde under andra världskriget till Sverige, där han genom en djärv och skicklig diplomati lyckades organisera räddning av ett stort antal judar. Han blev också en framgångsrik affärsman. Det pris som har instiftats till hans minne utdelas till personer som verkar i hans anda för demokratiska, universella och humanistiska värden. I urvalskommittén ingår utöver sonen Marcus Storch även Lars Dencik, Elisabeth Douglas, Gustaf Douglas, Gerald Nagler, Lizzie Oved Scheja, Michael Sohlman och Gabriel Urwitz. Ceremonin arrangeras av Judisk kultur i Sverige. 

Annons
Annons

Det första Storch-priset gick i fjol till Joachim Gauck – präst och medborgarrättskämpe i Östtyskland, sedermera förvaltare av de enorma Stasi-arkiven och slutligen tysk förbundspresident. 

Lika välkänd och respekterad i sitt eget land är årets pristagare, Ruth Bader Ginsburg. Om nu ”välkänd” inte är ett för svagt uttryck. Kanske snarare intensivt beundrad och mytomspunnen. I likhet med Homeros gudar och gudinnor omnämns hon med stående epitet, för det mesta ”iconic” eller ”notorious”. Enbart under det senaste året har hon skildrats i tre filmer – varav en animerad. I den senare uppträder hon som Lego-figur.

I USA liksom i en del andra länder inträder man i the hall of fame när det egna namnet komprimeras till tre bokstäver som alla känner igen. Franklin Delano Roosevelt blev FDR, John Fitzgerald Kennedy blev JFK. Ruth Bader Ginsberg har på samma vis blivit RBG. 

Litteraturen om henne är vildvuxen. Den rymmer citatsamlingar och biografier men också en målarbok för barn, en workout-instruktion om 86-åringens spänstprogram och en bok med titeln ”You can’t spell truth with­out Ruth”. På Amazon finner man 309 titlar om RBG, på Akademibokhandelns hemsida 52.

Ett tema som ofta uppmärksammats är de krås som hon använder till sin domarkappa. De kommer från olika delar av världen. Favoritkragen sägs härstamma från Kapstaden. Ett särskilt krås i svart och guld markerar avvikande uppfattning. När hon däremot ingår i domstolens majoritet används en rosa guldkrage som hon har fått av sina assistenter. Ett antal vita spetskragar kompletterar kollektionen, några med operamotiv. Opera är en av RBG:s passioner, liksom ämne för den föreläsning som hon håller under sitt besök i Stockholm.  

Annons
Annons

Berömmelsen hänger förstås samman med att hon har varit en stridbar medlem av Högsta domstolen sedan 1993, men det var inte där den började. Hon blev en amerikansk kändis redan under 70-talet, genom ett antal uppmärksammade rättsfall.   

Impulser till det livslånga engagemanget för jämställdhet kom tidigt. RBG utsattes för diskriminering i olika former. När de nio kvinnliga juridikstudenterna (i en klass på 500) 1957 hälsades välkomna till Harvard Law School frågade dekanen var och en av dem varför de tog upp platser som kunde ha tillfallit män.

Senare förvägrades hon trots akademiska topprestationer en assistenttjänst i Högsta domstolen, anställdes i Oklahomas socialförvaltning men degraderades vid sin graviditet och fick som professor vid Rutgers lägre lön med motiveringen att maken hade en hygglig försörjning.

När RBG för första gången kom i strålkastarljuset var det som en drivande initiativtagare till kvinnorättsprojektet inom The American Civil Liberties Union (ACLU). Det blev en krutdurk – inom några år hade man väckt talan i 300 ärenden om könsdiskriminering. Mellan 1973 och 1976 drev RBG sex sådana mål inför högsta domstolen, och vann fem av dem. Därefter blev hon en uppmärksammad ledamot av The Circuit Court for the District of Columbia, ett slags hovrätt för USA:s huvudstad.

”See you in court”, har vi lärt oss av dussintals amerikanska filmer. Ändå har vi på den här sidan av Atlanten svårt att inse vilken oerhörd roll som rättsväsendet spelar i USA:s samhällsomvandling. Med de starka spärrar mot politiska reformer som finns inbyggda i det amerikanska statsskicket är det ofta genom omtolkning av gamla rättsregler som diskriminerande strukturer kan brytas ner. 

Annons
Annons

Inte minst konstitutionens märgfulla artiklar och klassiska tillägg har i många fall visat sig möjliga att ge nya innebörder. Grundlagsfäderna tänkte förstås varken på svarta eller kvinnor när de formulerade sina allmängiltiga principer om medborgarnas rättigheter, men en rad paragrafer har i omtolkat skick visat sig kunna bli oväntat radikala. 

Amerikansk historia har därmed till stor del kommit att formas genom epokgörande domar. Brown vs Board of Education (1954) banade väg för skolornas desegregering och Roe vs Wade (1973) för aborträtten. RBG skrev redan innan hon invalts i Högsta domstolen underlaget till ett annat sådant historiskt beslut, Reed vs Reed (1971), som ledde till en omtolkning av det fjortonde grundlagstillägget i könsneutral riktning. I ett annat berömt mål, Craig vs Boren (1976), undanröjdes möjligheten till olika åldersgränser vid alkoholinköp för män och kvinnor. 

Vi kan tycka att amerikanerna går lite väl långt i sitt ständiga processande. Enligt en elak överdrift finner man på amerikanska sjukhus fler advokater än läkare. En del europeiska företag verkar rädda att göra affärer i USA därför att domstolarna uppfattas som svårförutsägbara och benägna att döma ut höga skadestånd. Ändå finns det något magnifikt i den maktbalans man har lyckats etablera genom sitt domstolsväsen. Den bidrar med både tröghet och förändringskraft. Ibland det ena, ibland det andra.  

De nio domarna i Högsta domstolen sitter på livstid. Efterträdare nomineras av presidenten, men ska sedan godkännas av senaten. Inför sådana beslut förhörs kandidaterna ingående om sina värderingar och attityder till ett antal strategiska domar. Balansen mellan konservativa och liberaler har ofta varit hårfin. Ledamöternas hälsa följs med spänt intresse.  

Annons
Annons

Den förste afroamerikanen i Högsta domstolen, Thurgood Marshall, lyckades slå hål på ett antal regelverk som möjliggjorde rasdiskriminering. Med honom jämförs ofta RBG som en banbrytare för jämställdhet mellan könen. Varhelst hon gått fram har glastaken klirrat och spräckts.  

Men det är inte med ett högt röstläge som RBG har skördat sina framgångar, utan snarare genom en annan strategi. Hon har förenat en målmedveten kampanda med en betydande moderation och försiktighet i den juridiska argumenteringen. Ett uppmärksammat och framgångsrikt grepp var att inte tala om ”sex discrimination” utan i stället välja uttrycket ”gender discrimination”. En annan linje har varit att ta sig an förfördelade män. Det har lett till åtskilliga genombrott för mer jämställda synsätt.   

En framgångsrik taktiker väljer sina strider. I sina domarvärv har RBG också sökt samförstånd och ägnat sig åt ett brett alliansbyggande. Det är därför ingen slump att den kollega i Högsta domstolen som hon särskilt ofta samarbetade med intill hans död var Antonin Scalia, en högkonservativ jurist vars hållning omväxlande beskrevs som fundamentalistisk och ”originalistisk”. I denna grundsyn handlade det inte om att anpassa rättsordningen till moderna förhållanden, utan om att söka identifiera och sedan försvara grundlagsfädernas intentioner.

Om moderationen har tjänat RBG väl så har hon har också gjort sig känd för sin vassa tunga. Ett öl i USA bär det gåtfulla namnet When There Are Nine. Det går tillbaka på ett berömt intervjusvar. RBG tillfrågades om när det skulle finnas tillräckligt många kvinnor i högsta domstolen.

Annons
Annons

Ett annat klassiskt RBG-citat låter så här: ”Jag begär inga förmåner för mitt kön, det enda jag begär av mina bröder är att de tar sina fötter från våra nackar.” Här finns det dock en förlaga. Sentensen kommer ursprungligen från Sarah Grimké, en tidig kvinnorättskämpe och pionjär i motståndet mot slaveriet.  

När Ruth Bader Ginsburg nu kommer till Stockholm är det inte hennes första besök i Sverige. Långt därifrån. Under 60-talet skickade Columbia ut studenter för att studera rättssystem i olika länder, och i den vevan kom RBG till Lund där hon fördjupade sig i den svenska civilrätten och processrätten. Det blev en utförlig presentation med titeln ”Civil procedure in Sweden” (1965), författad tillsammans med den nu bortgångne domaren Anders Bruzelius. Hon har också länge samarbetat med professor Kjell Åke Modéer, som 2015 publicerade ”A conversation with Justice Ruth Bader Ginsburg”.

För sina insatser som brobyggare mellan svensk och amerikansk rättsvetenskap korades RBG 1969 till hedersdoktor vid Lunds universitet, en utnämning som hon själv satte stort värde på. ”I min nuvarande funktion”, skrev hon häromåret, ”är det ingen brist på utmärkelser och hedersbetygelser. Men den enda ring som jag har burit genom hela livet är guldringen från Lund.”

Hon gladde sig också åt den imposanta doktorshatten som, påstod hon häromåret, förklarar hennes stora popularitet som talare vid allehanda akademiska ceremonier. Men på den punkten finns det nog plats för en avvikande mening. Det är inte huvudbonaden från Lund som gett henne prestige och anseende, utan dess innehåll. Årets Storch-pris går liksom fjolårets till en pristagare som brutit nya vägar genom sin moraliska auktoritet och en principfast argumentering.   

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons