Annons

Mårten Schultz:Domen får klockor om rättssäkerhet att ringa

Domen mot aktivisten Elin Ersson övertygar inte. Tvärtom väcker den frågor om rättssäkerhet – men också om de politiskt utsedda nämndemännens roll i domstolen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Elin Ersson dömdes till dagsböter efter att hon hindrat ett plan att lyfta för att hindra en utvisning till Afghanistan.

Foto: Adam Ihse/TT Bild 1 av 1

Elin Ersson dömdes till dagsböter efter att hon hindrat ett plan att lyfta för att hindra en utvisning till Afghanistan.

Foto: Adam Ihse/TT Bild 1 av 1
Elin Ersson dömdes till dagsböter efter att hon hindrat ett plan att lyfta för att hindra en utvisning till Afghanistan.
Elin Ersson dömdes till dagsböter efter att hon hindrat ett plan att lyfta för att hindra en utvisning till Afghanistan. Foto: Adam Ihse/TT

Händelsen blev en världsnyhet. Elin Ersson stoppade ett plan från att lyfta genom att vägra sätta sig trots kabinpersonalens tillsägelser. Hennes syfte var att förhindra utvisning av en person på planet. Aktionen väckte starka reaktioner. Åtskilliga ville att aktivisten skulle åtalas, vilket också skedde. Elin Ersson åtalades för brott mot luftfartslagen.

Nu har Göteborgs tingsrätts dom i målet kommit. Elin Ersson döms till böter. Frågan är om det är korrekt.

Ansvarsregeln i luftfartslagen är oväntat mild och krångligt konstruerad. Det är inget allvarligt brott att obstruera så att flygtrafiken störs. Det särskilda straffbudet i luftfartslagen ligger påföljdsmässigt i samma kategori som plankning i kollektivtrafiken. Lagstiftaren tar tämligen lätt på sådana här handlingar.

Annons
Annons

I sak säger regeln att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte åtlyder vad befälhavaren på bestämmer om ordningen på ett flygplan kan dömas till ansvar. Ansvaret står och faller med befälhavarens, vanligtvis kaptenens, ”order”.

Befälhavaren hördes inte i målet. Inte bara det – ingen annan medlem i besättningen hördes heller.

Det innebär, med tingsrättens ord, tre saker: ”Åklagaren måste alltså styrka för det första vad befälhavaren bestämt om ordningen ombord, för det andra att Elin Ersson inte lytt detta och för det tredje att hon gjorde det uppsåtligen.”

I det aktuella fallet hade planets kapten inte sagt något alls, såvitt vi vet. Tillsägelserna kom från kabinpersonalen. Ett allmänt upprop hade gjorts i högtalarna om alla skulle sätta sig ned. Dessutom hade skyltarna om att man måste sätta på säkerhetsbältena tänts. Men det kan inte krävas, framhåller tingsrätten, att befälhavaren själv sagt åt passageraren att sätta sig. Det räcker således att befälhavarens beslut vidarebefordras genom kabinpersonalens försorg.

Problemet i detta fall är att vi inte vet om befälhavaren sagt något alls. Befälhavaren hördes inte i målet. Inte bara det – ingen annan medlem i besättningen hördes heller. Det fanns alltså ingen ur kabinpersonalen som kunde berätta om vad kaptenen beslutat eller inte beslutat.

Tingsrätten landar ändå i att bevisningen var tillräcklig.

Rättssäkerhetstemat har dragit till sig intresse under senare tid. Domstolar har till exempel underkänt åtal för att rättskällorna varit svårtillgängliga eller enbart tillgängliga på annat språk än svenska. Grundläggande rättssäkerhetsfrågor är inte bara av akademiskt intresse utan aktualiseras då och då i skarpt läge – fria eller fälla? 

Annons
Annons

Nämndemannen som ville sända Elin Ersson till fängelse har rekryterats till domarbänken av Sverigedemokraterna.

Domskälen i detta fall får det att ringa i min inre rättssäkerhetsklocka. Det fanns i målet inte någon som helst bevisning som direkt gav stöd åt vad befälhavaren kan ha sagt. Den fällande domen är inte övertygande.

En sista sak. Domen blev mild för Elin Ersson: 60 dagsböter å 50 kr. Men det finns en något förvånande skiljaktighet. En av nämndemännen ville döma till fängelse eftersom ”det varit fråga om en i förväg planerad manifestation som varit ett led i en politisk verksamhet”.

Nämndemannen som ville sända Elin Ersson till fängelse har rekryterats till domarbänken av Sverigedemokraterna.

Anledningen till att partikopplingen är intressant i detta fall är att just SD tidigare, genom sin rättspolitiska talesperson Kent Ekeroth, i riksdagen uttryckt att partiets nämndemän ska företräda partiet även i domstolen.

Nämndemännen skulle, enligt Ekeroth, ”företräda våra åsikter i de frågor som vi driver, alltså att återspegla den del av befolkningen som röstar på Sverigedemokraterna i synen på brott och straff. Det ska givetvis ske inom lagarna, men det finns ju ett visst svängrum där.”

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons