Annons

Dottern till fängslad förläggare: ”Jag ger inte upp”

På måndag har den svenske förläggaren Gui Minhai varit frihetsberövad i ett år. Hans kidnappning från Thailand och Kinas tystnad kring hans situation och framtid är ett grovt brott mot internationell rätt. Hans dotter får inga svar på sina brev – men vägrar att ge upp sin aktivism.

Under strecket
Publicerad

Angela Gui, dotter till Gui Minhai.

Bild 1 av 3
Foto: PHILIPPE LOPEZ/APBild 2 av 3
Foto: ANTHONY WALLACE/AFPBild 3 av 3

Angela Gui, dotter till Gui Minhai.

Bild 1 av 1
Angela Gui, dotter till Gui Minhai.
Angela Gui, dotter till Gui Minhai.

Angela Gui vet att hennes pappa kanske inte får läsa hennes meddelanden. Men den sjunde september kunde hon ändå inte hålla sig. Då skrev hon till honom om Apples nya iPhone.

– Pappa är galen i gadgets. Han har en sådan där pepparkvarn som vrider sig själv. Förra året tyckte han det var coolt att den nya iPhone kom i olika färger och storlekar. Jag tänkte att han skulle tycka om att höra om den nya modellen, säger hon.

Men som vanligt fick hon inget svar. På måndag har Angelas pappa, den svenske förläggaren Gui Minhai, varit frihetsberövad i ett år. Hans kontakt med omvärlden är begränsad, likaså informationen om hans tillstånd, hans gripande samt framtid. Allt tyder på att han kidnappades av kinesiska agenter i Thailand, smugglades över gränsen till Kambodja och därefter flögs i ett specialchartrat plan till Kina. Ett unikt och flagrant brott mot internationell rätt som ännu inte fått någon lösning. Ändå sviker omvärldens respons.

Annons
Annons
Foto: PHILIPPE LOPEZ/APBild 1 av 1

22-åriga Angela har vuxit in i rollen som förkämpe. Hon har presenterat sin pappas fall för både USA:s kongress och FN:s människorättsråd. Först gav hon endast anonyma medieintervjuer. Blyghet var en anledning. Dessutom fanns farhågan att pressen skulle göra det värre för Minhai. Vissa av hans vänner och hans nuvarande fru har varit av den uppfattningen.

– Tyvärr tror jag att vi kan ha förlorat värdefull tid. Jag har fått lära mig att det är viktigt att påkalla uppmärksamhet på en gång, när man kan hänvisa till interna lagar och regler. Men jag är väldigt tacksam över att svensk media äntligen har kommit igång nu, säger Angela Gui.

I början var det tyst. Märkbart tyst i jämförelse med den svensk som arresterades i Kina drygt två månader senare, Peter Dahlin. Angela tror däremot inte allt har att göra med etnicitet.

– Till exempel så skrev UD i sitt första uttalande att pappa var utvandrad. Och sedan var böckerna pappa gav ut på kinesiska och handlade om något som gemene svensk inte har så mycket koll på.

Foto: PHILIPPE LOPEZ/AP

I Hongkongs publicistcirklar är däremot Gui Minhai ett känt namn. Han var en av de mest framgångsrika förläggarna för Kinas lukrativa svarta marknad. Censuren födde informationstörst. Inte minst på de skandaler som följde i den ekonomiska boomens spår. Gatuförsäljare och bokaffärer i Hongkong dignade av böcker om korruption, sex och konspirationer inom kommunistpartiet. Författaren Bei Ling säger att Minhai sög åt sig snaskiga historier från besökande fastlandskineser över långa dim sum-middagar.

Annons
Annons

– Han var ett geni på att få all den här informationen utan att resa in i Kina, säger han. Sedan satt han arton timmar i sträck vid datorn och rökte och skrev.

Utgivningstakten var rapp, faktakollar oviktiga. Bei uppskattar att under den sensationella Bo Xilai-skandalen gav Minhais förlag ut hälften av de hundratals titlar som kom ut i staden.

– Från 2013 till 2015 var Gui Minhai den viktigaste och mest utmanande förläggaren i Hongkong, men han skrämde också sina konkurrenter. Han struntade i oskrivna regler och utmanade tabun. Han trodde att Hongkongs lagar och hans svenska pass skulle skydda honom.

Fallet blev ett uppvaknande. Efter Minhai greps fyra av hans kolleger.

– Det är en stor succé för Kinas regering. Nu ägnar sig alla förläggare i Hongkong åt självcensur. Vissa gillade inte hans böcker eller stil. Men nästa gång kan det drabba dem.

James Tager, programansvarig på publicistföreningen PEN America, menar att yttrandefriheten drabbats längre bort än så.

– Gui Minhais fall signalerar att du inte går säker någonstans om du publicerar kritiska texter om den kinesiska regimen, inte ens i ett tredje land.

Flera länder har uttryckt sin oro över Kinas agerande, men pressen har minskat. Tager, som jobbar med en rapport som PEN kommer att släppa i november, menar att det är viktigt att bygga upp den igen.

– Peking spenderar så mycket kraft på att motarbeta internationella påtryckningar. Det visar att de faktiskt bryr sig.

Angela Gui har känt av det själv. De två samtal och det fåtal meddelande hon fått av sin pappa har alla burit budskapet ”prata inte med någon”.

Annons
Annons
Foto: ANTHONY WALLACE/AFPBild 1 av 1

– Dagen då jag skulle tala inför den amerikanska kongressen vaknade jag till fyra missade samtal. Det är så tydligt att hans tillfångatagare vill tysta media, säger hon.

Foto: ANTHONY WALLACE/AFP

För tillfället hålls Gui Minhai i den kinesiska orten Ningbo. Sannolikt i isoleringscell. Med dagliga förhör utan advokat. Den svenska ambassaden fick träffa honom för en andra gång den 28:e september.

– Det tog väldigt lång tid att få tillträde. Vi arbetar på många nivåer, men det är viktigt att fortsätta dialogen med honom. Han uppger att han mår bra, säger Patric Nilsson, kansliråd på utrikesdepartementet.

Angela kämpar med att hålla den mänskliga bilden av hennes pappa vid liv. Så mycket tid går åt till att strida för den symbol han blivit. När de väl har pratats vid är det inte hans egna ord som kommit ur hans mun, inte ens deras gemensamma språk.

– Han började inte ens med ”hej det är pappa” som vanligt, utan sa ”hi, it’s Minhai”. Jag sa till honom: jag förstår att du måste säga det du säger, men du ger mig inga övertygande argument till varför jag ska sluta med min aktivism, så därför kommer jag att fortsätta.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons