Annons

Sofia Lilly Jönsson:Dra ner musiken från de andliga höjderna

Bachs juloratoriet framförs i kyrkor över hela världen under julen. Här är det Bachkören i Tübingen.
Bachs juloratoriet framförs i kyrkor över hela världen under julen. Här är det Bachkören i Tübingen. Foto: IBL
Under strecket
Publicerad

Johann Sebastian Bach och målning av Jesu födelse.

Foto: TT / Erich Lessing/IBL

Johann Sebastian Bach och målning av Jesu födelse.

Foto: TT / Erich Lessing/IBL
Johann Sebastian Bach och målning av Jesu födelse.
Johann Sebastian Bach och målning av Jesu födelse. Foto: TT / Erich Lessing/IBL

Såhär års känns Bachs juloratorium omistligt för många. I Stockholm spelas verket både i Engelbrektskyrkan nu på söndag och i Katarina kyrka på juldagen och nyårsafton, där det är en fyrtioårig tradition. På skiva kommer det hela tiden nya inspelningar. I år till exempel med dirigenten John Butt och skotska Dunedin Consort. Men juloratoriet var länge bortglömt. Inte förrän hundra år efter tonsättarens död togs det upp igen. Synen på Bach som kyrkomusikens fader kom sent, och storhetstiden lever vi i fortfarande.

Det har sagts att just Bachs musik är ett gudsbevis, men jag förstår inte riktigt den tanken. Om man tror att en skapande Gud ger upphov till impulsen att skapa så ser man väl tecken på det heliga i allt som är kreativt och vackert? En apelsin med nejlikor intryckta i skalet, det långa spåret på ”Abbey Road”, mönstret i norska lusekoftor, en välgjord tidning.

Annons
Annons

Fula små saker från dagis som man knappt ser vad de föreställer, klumpiga ljusstakar i saltlera, toapappersrulletomtar med rött kräppapper, och annat hiskeligt. Det är väl i högsta grad gudsbevis?

Det har med distinktionen mellan andligt och religiöst att göra. En dirigent fick frågan om sin eventuella gudstro, och svarade att han var ateist men gärna gick i skogen och upplevde en andlighet där. Samma var det med Bachs musik, menade dirigenten. Den är så andlig.

Men Bachs kyrkomusik är inte andlig i någon generell mening. Den är specifikt kristen på samma sätt som en träsnidad apostel i en predikstol eller bilden i en altartavla är det. Bach skrev sitt oratorium in i kyrkoåret, det sexdelade verket sträcker sig över julens gudstjänster från juldagen fram till trettonhelgen. Musiken är kan man säga en inkarnation av inkarnationen. Gud föddes i en människa. Någon räknade tio fingrar, tio tår. Det är kroppsligt, det är det som är poängen.

Bachs juloratorium i en klassisk inspelning med dirigenten Nikolaus Harnoncourt, som gick bort tidigare i år.

För Bach var julberättelsen någonting högst konkret. Inte bara för Lutherpsalmerna och evangelietexterna som hörs i juloratoriet, och som är musikerns motsvarighet till träsnidarens bilder. Själva berättelsen om Jesusbarnet var också någonting fast att hålla i, när livet i övrigt var så flyktigt.

Annons
Annons

I texthäftet till en skivinspelning jag har av Bachs juloratorium räknas namnen upp på barnen som föddes av Bachs hustru Anna Magdalena åren innan verket uruppfördes julen 1734. Bach fyllde 45 år i mars 1730. Då hade hans nyfödda dotter Christiana Benedicta just dött. Fem år senare, i mars 1735 på Bachs 50-årsdag, hade tre barn till fötts i familjen: Christiana Dorothea, Johann August Abraham, och Johann Christoph. Ett överlevde. På fem år dog fyra av deras barn, nyfödda eller några år gamla.

”Jauchzet, frohlocket!”, sjunger jubelkören i den berömda inledningen. Triumfera och glädjas över nedkomsten i den heliga familjen. Hur skriver man ett sådant jubelrop över livet omgiven av så mycket död?

Tro är i det läget ingen akademisk fråga utan handling. Bach tonsätter, till evangelisten Lukas och Picanders texter, sånger om den havande Maria, om hur hon lindade barnet i krubban, om stjärntydarna som räddade det undan Herodes. Om miraklet att Jesusbarnet överlever. Bach kände väl till den verklighet han beskriver.

Synen på musiken som andlig kan uppstå eftersom den är immateriell. Vi kan få för oss att den inte har någon upphovsprocess, inga pennstumpar som gnagts eller notprogram som kostat pengar att köpa. Och eftersom kyrkomusiken till skillnad från kyrkobyggnader och all fysisk inredning i kyrkor inte omfattas av några kulturminneslagar, står det kyrkoledningen fritt att göra vad den vill med gudstjänstens liturgi. Inga antikvariska myndigheter kommer och ställer den till svars för det. Att dra ner musiken till jorden, ner från de andliga höjderna, är en övning i juletid.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons