Annons

Ryssar vände Putin ryggen – då kom nya Krim-krisen

Ryssland vill, inte helt oväntat, få det till att Ukraina är boven som bryter mot internationell lag. Det händer i ett läge när förtroendet för Rysslands president Vladimir Putin sjunker. SvD:s Maria Georgieva förklarar bakgrunden till dramatiken runt Krimhalvön.

Under strecket
Publicerad

Rysslands president Vladimir Putin upplever vikande opinionssiffror.

Foto: AP, SvD

Grafik: Thomas Molén

1 / 3

Vad är det som hänt?

Rysslands president Vladimir Putin upplever vikande opinionssiffror.
Rysslands president Vladimir Putin upplever vikande opinionssiffror. Foto: AP, SvD

MOSKVA Ryssland öppnade åter sträckan för passage genom Kertjsundet (se karta) på måndagsmorgonen, åtminstone för civila fartyg, rapporterade ryska nyhetsbyrån Tass. Detta efter att ett tankfartyg under rysk kontroll blockerat passagen under helgen.

Ryska säkerhetstjänsten FSB bekräftade att tre ukrainska militärfartyg hindrades från att passera genom Kertjsundet under söndagen.

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén

Fartygen det handlar om är två mindre örlogsfartyg och en bogserbåt. Bogserbåten skadades när den rammades av ett ryskt fartyg, enligt den ukrainska marinens Facebooksida.

Ukraina anklagade senare Ryssland för att ha öppnat eld mot de ukrainska fartygen. Tre ukrainska besättningsmän ska ha skadats, enligt FSB, men siffran kan vara betydligt högre.

Rysslands drag har bidragit till ett nytt ordkrig mellan Kiev och Moskva. Ryssland försöker skydda ”sitt territorialvatten” och anser att Ukraina genomfört en militär provokation mot Ryssland genom att ha försökt passera sundet strax öster om Krim, som Ryssland annekterat i strid med internationell rätt.

Efter reklamen visas:
Ryssland tog kontroll över ukrainska marinfartyg

Enligt Moskva vill den ukrainske presidenten Petro Porosjenkos stärka sina opinionsiffror inför presidentvalet i mars 2019, vilket enligt ryssarna skulle motivera Ukrainas provokation.

Annons
Annons
Foto: AP

2 / 3

Varför har det hänt?

Foto: AP

Det är viktigt att bära i minnet att bakgrunden till söndagens upptrappade läge och händelserna i Kertjsundet handlar om samma konflikt som pågått i över fyra år.

Sedan Krim annekterades av Ryssland i mars 2014 anser regeringen i Moskva att Kertjsundet enbart är ryskt territorium.

Från rysk sida är det därför inte helt oväntat att man nu vill få det att låta som att Ukraina är boven som bryter mot internationell lag, så att därmed man slutar tala om annekteringen av Krim.

Det är också nästa steg i Moskvas ekonomiska krigföring mot ukrainska handelsrutter som startade i augusti.

Dramatiken kommer samtidigt som Putins förtroende i Ryssland sjunker. I samband med annekteringen sköt förtroendet i höjden. Enligt en färsk undersökning från oberoende opinionsinstitutet Levada anser 61 procent av ryssarna att Putin numera är ansvarig för Rysslands problem. Siffran har aldrig varit så hög. Ryssar brukar ofta skylla landets problem på lokala guvernörer – och inte på presidenten.

Kertjsundet förbinder Svarta havet med Azovska sjön, där två av Ukrainas viktigaste hamnar finns.

Ett bilateralt avtal från 2003 ger både Ryssland och Ukraina rätten att använda Azovska sjön. Men sundet har varit problematiskt att passera sedan Ryssland byggde en 19 kilometer bro över Kertj, ett korrupt byggprojekt som SvD bevakade på plats.

Fartyg med den viktiga ukrainska hamnstaden Mariupol som destination har inte kunnat komma fram ordentligt efter annekteringen, i takt med att ryska myndigheter utökat sina nya kontroller. Separatister som strider i östra Ukraina, och som stöttas av Ryssland (vilket Ryssland återkommande förnekar), kontrollerade Mariupol innan den ukrainska militären tog över.

Annons
Annons

Ukrainas president Petro Porosjenko.

Foto: Claudio Bresciani/TT

3 / 3

Vad händer framöver?

Ukrainas president Petro Porosjenko.
Ukrainas president Petro Porosjenko. Foto: Claudio Bresciani/TT

Både Ryssland och Ukraina begärde ett extrainsatt möte om krisen i FN:s säkerhetsråd under måndagen. Det innebär att omvärlden åtminstone för en stund riktar sökljuset mot det pågående, lågintensiva kriget i östra Ukraina. Ryssland har som en av de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet vetorätt, därför riskerar samtalen att låsa sig på nytt. Om läget förvärras och konflikten eskalerar återstår att se. Både ryssar och ukrainare vill undvika ökade spänningar till varje pris.

Det ukrainska parlamentet röstade sent på måndagskvällen igenom president Porosjenkos dekret om för att införa militärt undantagstillstånd med start på onsdagen 28 november. Det kommer att gälla i 30 dagar, och inte i 60, vilket var ursprungsförslaget.

Undantagslagarna kommer inte gälla i hela landet, utan i 10 regioner, de flesta av dem gränsar till Ryssland, samt utbrytarrepubliken Transnistrien i Moldavien. Porosjenko viftade med dokument om att han har bevis över en planerad attack mot Ukraina, utan att presentera några konkreta uppgifter.

Porosjenko tycks ha lättat på undantagslagarna när han insåg att han inte kunde få igenom omröstningen och behövde rädda sitt ansikte inför sitt land, med tanke på att landet går till val i mars 2019.

Att vara i stridsberedskap innebär inte att det plötsligt kommer att rasa ett fullskaligt krig mellan länderna.

Ukraina införde dock inte det militära undantagstillståndet under de allra värsta sammandrabbningarna år 2014-2015 när de slogs mot (de ryska) separatisterna på marken.

Ett undantagstillstånd innebär bland annat att Ukraina stärker sitt luftförsvar med hårdare gränskontroller, och begränsningar för människors rättigheter. Det innebär inte att Ukraina lämnar Minskavtalet, sa Ukrainas president Porosjenko under söndagsnatten. Minskavtalet handlar om att få slut på kriget i östra Ukraina.

Däremot kan ett undantagstillstånd ge vissa statliga myndigheter starkare inflytande inför presidentvalet nästa år. Demonstrationer kan förbjudas. Porosjenko vill få upp sina opinionssiffror för att kunna vinna valet, och samtidigt kan det begränsa rörligheten och möjligheten att resa in i Ukraina. Även andra medborgerliga rättigheter kan inskränkas.

Sannolikt innebär det här nya ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Men vilka och vilken effekt de får är oklart.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons