Annons

Rolf Gustavsson:Dramatisk höst avgör vem som får EU:s toppjobb

Politik förvandlas ofta till en gissningslek som ibland pretentiöst kallas analys. Vem kan tänkas samarbeta med vem? Och det gäller inte bara aktörerna i nästa regeringsbildning i Sverige.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Valet av efterträdare till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker (till vänster) kommer förmodligen att ingå i en ”paketlösning” som också omfattar utnämningar till andra toppjobb, bland annat ny ordförande i Europeiska rådet efter Donald Tusk (till höger).

Foto: Dimitar Dilkoff/APBild 1 av 5

Michel Barnier.

Foto: Olivier Matthys/APBild 2 av 5

Alexander Stubb.

Foto: Virginia Mayo/APBild 3 av 5

Enda Kenny.

Foto: Olivier Matthys/APBild 4 av 5

Manfred Weber.

Foto: Domenico Stinellis/APBild 5 av 5

Valet av efterträdare till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker (till vänster) kommer förmodligen att ingå i en ”paketlösning” som också omfattar utnämningar till andra toppjobb, bland annat ny ordförande i Europeiska rådet efter Donald Tusk (till höger).

Foto: Dimitar Dilkoff/APBild 1 av 1
Valet av efterträdare till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker (till vänster) kommer förmodligen att ingå i en ”paketlösning” som också omfattar utnämningar till andra toppjobb, bland annat ny ordförande i Europeiska rådet efter Donald Tusk (till höger).
Valet av efterträdare till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker (till vänster) kommer förmodligen att ingå i en ”paketlösning” som också omfattar utnämningar till andra toppjobb, bland annat ny ordförande i Europeiska rådet efter Donald Tusk (till höger). Foto: Dimitar Dilkoff/AP

I Europa har denna tankelek redan startat inför det stora skiftet på topposterna i EU nästa år. Redan om några veckor skymtar kanske svaret på frågan om vem som ligger bäst till att efterträda Jean-Claude Juncker. Men den här gången blir nog gissningarna betydligt mer komplicerade än 2014 då en modell med toppkandidater (”Spitzenkandidaten”) slog igenom.

Den politiska familj som kallas det Europeiska Folkpartiet (EPP) och som omfattar de konservativa och kristdemokratiska partierna i EU är i dag störst i EU. De svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår i EPP. När EPP håller kongress i Helsingfors i början av november förväntas partiet kunna enas om att utse en gemensam toppkandidat i valet till EU-parlamentet i maj. Denne blir EPP:s huvudkandidat att leda EU-kommissionen nästa mandatperiod.

Annons
Annons

Michel Barnier.

Foto: Olivier Matthys/APBild 1 av 4

Alexander Stubb.

Foto: Virginia Mayo/APBild 2 av 4

Enda Kenny.

Foto: Olivier Matthys/APBild 3 av 4

Manfred Weber.

Foto: Domenico Stinellis/APBild 4 av 4

Fyra namn cirkulerar redan i diskussionen. Ett är fransmannen Michel Barnier, som för närvarande är EU:s chefsförhandlare med Storbritannien om Brexit. Ett annat är Alexander Stubb, före detta regeringschef i Finland. Den förre irländske regeringschefen Enda Kenny nämns likaså. Ett fjärde namn är gruppledaren för EPP i EU-parlamentet Manfred Weber, som tillhör CSU (Bayern).

Scrolla till höger för att se de fyra namnen som diskuteras:

1/4

Michel Barnier.

Foto: Olivier Matthys/AP
2/4

Alexander Stubb.

Foto: Virginia Mayo/AP
3/4

Enda Kenny.

Foto: Olivier Matthys/AP
4/4

Manfred Weber.

Foto: Domenico Stinellis/AP

Spekulationen bygger på flera osäkra förutsättningar. Kommer EPP att behålla sin ställning som största gruppering i EU-parlamentet? Hur starkt genomslag får den vind av populistiska protestpartier som sveper genom EU vid valet till EU-parlamentet i maj? De vinner framför allt framgångar på bekostnad av den näst största grupperingen, socialdemokraterna. Kanske förlorar därmed EPP sin traditionella samarbetspartner.

Till detta kommer frågan om sammanhållningen inom EPP. Den i dag tongivande EU-kritikern Viktor Orbán i Ungern tillhör faktiskt EPP och ingen av de här fyra namnen företräder en linje som tilltalar honom. Tvärtom.

Samtidigt är det oklart vilken position den franske presidenten Emmanuel Macron intar. Han ingår inte i EPP och har ju ännu inget eget parti i EU-parlamentet. Macron sägs föredra Margarethe Vestager från danska Radikale Venstre som nästa ordförande i EU-kommissionen. Hon var så kraftfullt pådrivande som minister i Danmark att hon gick under smeknamnet Margarethe III och har visat sig lika stridbart handlingskraftig som ansvarig för konkurrenspolitiken i EU.

Annons
Annons

För övrigt verkar Macron vara emot hela den procedur som utgår ifrån att parlamentets toppkandidat med automatik skulle utses till Junckers efterträdare. Macron vill att utnämningen precis som förr i tiden skall avgöras av stats- och regeringscheferna. Men utan ett godkännande från EU-parlamentet blockeras processen.

Alltså kan man utgå ifrån häftiga politiska kraftmätningar om proceduren, i synnerhet som valet av efterträdare till Jean-Claude Juncker förmodligen ingår i en ”paketlösning” som också omfattar utnämningar till andra toppjobb.

Det handlar om en ny ordförande i Europeiska rådet efter Donald Tusk, en ny chef för Europeiska Centralbanken (ECB) efter Mario Draghi och en efterträdare till Federica Mogherini som chef för EU:s utrikesmyndighet.

Jean-Claude Juncker utsågs 2014 som den segrande toppkandidaten. Han såg sitt mandat som politiskt och som en sista chans att rädda medborgarnas förtroende för EU. Metoden skulle ge valet till EU-parlamentet ett profilerat innehåll och att minska klyftan mellan väljarna och EU:s institutioner.

Nu börjar en lång besvärlig process som avgör om detta var något mer än bara ett tillfälligt experiment.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons