Annons

Dramatisk minskning av beslagtagna vapen

Vapenbeslag från 2018.
Vapenbeslag från 2018. Foto: Christine Olsson/TT

Under årets fem första månader har totalt 206 beslagtagna vapen kommit in till Nationellt forensiskt centrum. Det är nästan hälften så många jämfört med i fjol.

Under strecket
Publicerad

Skottlossning i Sollentuna norr om Stockholm den 30 juni.

Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 1

Skottlossning i Sollentuna norr om Stockholm den 30 juni.

Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 1

Natten mot torsdag sköts det återigen i huvudstaden. Polisen hittade en pistol och hylsor i Tensta efter att flera personer larmat.

Förra söndagen dog två personer och ytterligare två skadades allvarligt i skjutningar i Stockholm. Fler personer har hittills skjutits till döds i Stockholm än under hela 2018.

För att få bukt med gängvåldet är en av polisens huvudstrategier att få bort vapen från gatan. Men hittills i år har myndigheten tagit hand om avsevärt färre illegala skjutvapen än i fjol.

Samtliga olagliga vapen som polisen omhändertar skickas till Nationellt forensiskt centrum, NFC, i Linköping för analys. Enligt färsk statistik som SvD begärt ut har NFC fått in 206 vapen till och med sista maj i år. Det är 47 procent färre än under samma period förra året – och årens beslag de fem första månaderna är lägre än tidigare fyra år.

– Vi kan konstatera att vi har fått in färre skjutvapen, säger Patrik Hertzman, forensiker vid NFC.

Skottlossning i Sollentuna norr om Stockholm den 30 juni.
Skottlossning i Sollentuna norr om Stockholm den 30 juni. Foto: Christine Olsson/TT
Annons
Annons

Det är möjligt att ärenden tillkommer i efterhand och att siffran blir högre, men NFC tror inte på någon väsentlig förändring.

Polisens Nationella operativa avdelning, Noa, menar att det är för tidigt att dra några slutsatser av nedgången.

– Minskningen kan bero på flera saker. Dels kan vi ha varit väldigt bra på att hitta vapen, och att det därför finns färre i omlopp. Men det kan också handla om att vi arbetar mer riktat mot vissa kriminella på annat håll, säger Johan Gustafsson, kriminalinspektör på Noas utvecklingsavdelning i Stockholm.

Sett ur ett längre perspektiv har beslagen ökat stadigt under flera år och slog rekord i fjol – då 1 187 illegala vapen skickades in till NFC.

Förra året häktade vi 328 personer för vapenbrott, vilket är nästan 400 procent fler än 2017.

Johan Gustafsson framhåller att antalet personer som häktats för vapenbrott inte minskat lika mycket. Förra året skärpes straffet för vapeninnehav – vilket gör att polisen kan häkta den misstänkte direkt.

– Förra året häktade vi 328 personer för vapenbrott, vilket är nästan 400 procent fler än 2017. I fjol häktade vi 148 personer för brottet årets fem första månader, och 139 under samma period i år.

Kan vapenbärande kriminella ha blivit bättre på att undvika polisen?

– Det kan man kanske tro. Om de vet att mycket vapen tas i beslag så kan de bli försiktigare. Men om de kriminella gömmer vapnen längre från sin bas så blir vapnen mindre tillgängligare för dem.

Hur ser polisen på minskningen av vapenbeslag?

– Det här är nya siffror även för oss, så vi är försiktiga. Till en början måste vi analysera uppgifterna, säger Johan Gustafsson.

Årets siffror har inte brutits ner på kategorinivå men tidigare har beslagen dominerats av mindre skjutvapen, följt av kulvapen och hagelgevär. Beslagen av militära vapen har ökat stadigt.

I tisdags lämnades ett betänkande över till inrikesminister Mikael Damberg (S) om att klassa innehav av bland annat små, lättdöljbara pistoler som grovt vapenbrott. Utredningen föreslår även att straffet för grovt vapenbrott höjs från sex till sju år.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons