Annons

”Du behöver inte sluta äta kött för klimatets skull”

Bonden Anders Gunnarsson vill producera mer klimatvänligt griskött.
Bonden Anders Gunnarsson vill producera mer klimatvänligt griskött. Foto: Mareike Timm

En bonde med ”en skvätt” klimatångest och ett storföretag som vill bli klimatpositivt. Tillsammans ska de framställa framtidens mat: Hållbart kött som man kan äta med gott samvete. En utopi – eller?

Under strecket
Publicerad

Sedan 2003 har Scan minskat sina koldioxidutsläpp med 74 procent. Målet är att bli klimatpositiva 2045, berättar Magnus Lindholm.

Foto: Mareike TimmBild 1 av 8

Anders Gunnarsson säger att det är viktigt för honom att hans djur mår bra.

Foto: Mareike TimmBild 2 av 8

Anders Gunnarsson visar det spill som automatiskt sorteras ut från foderproduktionen.

Foto: Mareike TimmBild 3 av 8

Halla Gård, där Anders Gunnarsson är femte generationens lantbrukare.

Foto: Mareike TimmBild 4 av 8

Det nya grisstallet på Halla Gård.

Foto: Mareike TimmBild 5 av 8

Plan över hur det nya grisstallet ska bli när det är färdigt.

Foto: Mareike TimmBild 6 av 8

”Jag har gjort det jag kunnat”, säger Anders Gunnarsson om sitt arbete på gården.

Foto: Mareike TimmBild 7 av 8

I den här inhägnaden, totalt stor som 16 fotbollsplaner, kommer grisarna gå.

Foto: Mareike TimmBild 8 av 8

– För sex månader sedan fick jag en liten dotter, och det satte hela tillvaron på sin spets.

Anders Gunnarsson drar på sig ett par handskar och kikar ut över gården. Han är femte generationens bonde på Halla Gård utanför Kvänum i Västra Götaland, och känner redan tyngden av ansvar för kommande generationer.

Det i kombination med, som han säger, en skvätt klimatångest, fick honom att bestämma sig. Gården ska bli klimatsmart. Köttet ska gå att äta med gott samvete. En utopi – eller?

Anders Gunnarsson har en plan. Gården ska bli ett slutet kretslopp, helt fossilfritt.

– Fotosyntesen ska vara den enda externa energikällan som vi tillsätter gården.

Efter reklamen visas:
Bondens affärsidé – fotosyntesen

Han förklarar idén: solen lyser på grödorna som bärgas, torkas, mals och blir djurfoder. Från djuren får han sedan två produkter: kött och gödsel. Gödslet blir en råvara till gårdens egen biogasanläggning, som producerar metangas som blir värme och el.

Värmen torkar spannmålet och elen driver gårdens alla fläktar, kvarnar och Anders Gunnarssons eget hushåll. Gödslet används dessutom på åkrarna för att producera nästa års gröda – och så börjar cirkeln om igen.

Annons
Annons

Sedan 2003 har Scan minskat sina koldioxidutsläpp med 74 procent. Målet är att bli klimatpositiva 2045, berättar Magnus Lindholm.

Foto: Mareike TimmBild 1 av 1

Han knackar på en grön traktor med enorma däck.

– Får vi bara de här maskinerna att gå på rågas så har vi det slutna kretsloppet, säger han.

Halla Gård är den första gården i köttföretaget Scans projekt ”Gårdsinitiativet”, vars mål är att minska svenskt kötts klimatpåverkan. Snart ska ytterligare 14 gårdar involveras, sedan ska det skalas upp successivt. Målet är att hela Scans värdekedja ska bli klimatpositiv år 2045.

Sedan 2003 har Scan minskat sina koldioxidutsläpp med 74 procent. Målet är att bli klimatpositiva 2045, berättar Magnus Lindholm.
Sedan 2003 har Scan minskat sina koldioxidutsläpp med 74 procent. Målet är att bli klimatpositiva 2045, berättar Magnus Lindholm. Foto: Mareike Timm

Magnus Lindholm, operativ chef på Scan, säger att han är stolt över arbetet.

– Vi som det stora köttföretaget samarbetar med våra leverantörer för att hjälpas åt att minska avtrycket totalt sett för det svenska köttet. Det är lätt att säga att vi ska ha mål si och så, men här gör vi något konkret. Vi pratar inte utan nu gör vi.

Animalieproduktion står för ungefär 15 procent av världens växthusgasutsläpp i dag. Den höga siffran beror på flera saker. Dels på att det går åt mycket mark för att producera foder till djuren, dels på metanutsläpp från idisslande kor och får. Det kan även orsaka utsläpp genom till exempel avskogning, men det är främst ett problem i andra länder.

Köttätandet i Sverige har ökat med 70 procent mellan 1960 och 2017 – och mest äter vi griskött.

Vår konsumtion av griskött har ökat med runt 35 procent mellan 1960 och 2017. I dag står griskött för nästan 40 procent av vår totala köttkonsumtion, enligt Naturvårdsverket.

Annons
Annons

Anders Gunnarsson säger att det är viktigt för honom att hans djur mår bra.

Foto: Mareike TimmBild 1 av 1

Samtidigt som konsumtionen har gått upp har produktionen minskat. I dag är nästan hälften av det kött som konsumeras i Sverige importerat. Merparten av det griskött som importeras kommer från andra EU-länder, framförallt Tyskland, Danmark och Polen.

Debatten kring köttätandet har vuxit sig stark de senaste åren. Storbanken Barclays spår att marknaden för vegetariska köttalternativ och labbodlat kött kan vara värd över 1 300 miljarder kronor redan inom tio år.

Anders Gunnarsson säger att det är viktigt för honom att hans djur mår bra.
Anders Gunnarsson säger att det är viktigt för honom att hans djur mår bra. Foto: Mareike Timm

Anders Gunnarsson berättar att målet är att det ska vara bättre för klimatet att äta ett kilo av hans griskött, än att äta samma mängd av ett vegetabiliskt alternativ gjort på till exempel ärtor, lupin eller andra baljväxter.

Du behöver inte sluta äta kött för klimatets skull om du väljer rätt kött.

– Du behöver inte sluta äta kött för klimatets skull om du väljer rätt kött. Vi behöver äta mindre importerat kött, men det här köttet ser jag inga problem med att äta, säger han.

Elin Röös, forskare inom matens miljöpåverkan vid Sveriges lantbruksuniversitet, håller inte med. Hon säger att det finns ”mycket stor potential” att minska miljöpåverkan från kosten genom att minska köttätandet.

– Vi i Sverige behöver absolut äta mindre kött, vi äter dubbelt så mycket som man gör globalt. Generellt är det bättre att byta ut kött mot svenskodlade spannmål och baljväxter, som man får mycket protein från, säger hon.

Annons
Annons

Anders Gunnarsson visar det spill som automatiskt sorteras ut från foderproduktionen.

Foto: Mareike TimmBild 1 av 2

Halla Gård, där Anders Gunnarsson är femte generationens lantbrukare.

Foto: Mareike TimmBild 2 av 2
Anders Gunnarsson visar det spill som automatiskt sorteras ut från foderproduktionen.
Anders Gunnarsson visar det spill som automatiskt sorteras ut från foderproduktionen. Foto: Mareike Timm

Om man ändå vill äta kött så ska man äta svenskt kött från djur som betat på naturbetesmarker. Där finns många hotade växt- och djurarter, vilket är positivt för den biologiska mångfalden, enligt Elin Röös.

– Klimatmässigt så har idisslarna högst avtryck eftersom de släpper ut metan. Men gris och kyckling har inte den positiva rollen att upprätthålla naturbetesmarkerna. Dessutom äter de saker som vi kan äta direkt.

Foderodlingen kräver mycket mark, som istället hade kunnat användas till att producera mat direkt till oss människor.

– Det är mer effektivt att vi äter upp grisens mat direkt än att låta den passera via grisen, då förlorar den en stor del näring, protein och energi, säger Elin Röös och fortsätter:

– Vi kan äta en liten mängd naturbeteskött. Det är det köttet som levererar något positivt.

Halla Gård, där Anders Gunnarsson är femte generationens lantbrukare.
Halla Gård, där Anders Gunnarsson är femte generationens lantbrukare. Foto: Mareike Timm

På Halla Gård syns ingen vit jul i sikte. Decemberdagen bjuder på ett par plusgrader och grå himmel. Anders Gunnarsson guidar runt på gården, visar biogasanläggningen och foderproduktionen. Några byggnader har fläckar av mossa på taket, byggda av hans farfar. Andra lyser klarare i det grå vädret, helt nya.

Annons
Annons

Det nya grisstallet på Halla Gård.

Foto: Mareike TimmBild 1 av 4

Plan över hur det nya grisstallet ska bli när det är färdigt.

Foto: Mareike TimmBild 2 av 4

”Jag har gjort det jag kunnat”, säger Anders Gunnarsson om sitt arbete på gården.

Foto: Mareike TimmBild 3 av 4

I den här inhägnaden, totalt stor som 16 fotbollsplaner, kommer grisarna gå.

Foto: Mareike TimmBild 4 av 4

– Det är här det riktigt häftiga händer!

Han slår ut med armarna mot en stor ladugård. Här ska det bo 3 500 grisar, som sedan ska bli det hållbara köttet.

Inne i ladugården är det tolv meter i tak och golvvärme. Byggnaden är uppdelad i åtta olika avdelningar. I varje avdelning ska det bo 440 grisar, och där får de gå fritt och välja själva var de vill sova och äta. Genom luckor får de gå ut när de vill, utanför finns ett inhägnat område stort som 16 fotbollsplaner indelat i olika zoner där de får böka runt. Sedan kan de gå in till golvvärmen igen. Som ett lyxhotell för grisar.

1/3

Det nya grisstallet på Halla Gård.

Foto: Mareike Timm
2/3

Plan över hur det nya grisstallet ska bli när det är färdigt.

Foto: Mareike Timm
3/3

”Jag har gjort det jag kunnat”, säger Anders Gunnarsson om sitt arbete på gården.

Foto: Mareike Timm

Men nu finns inga grisar i sikte, de flyttar inte in förrän i januari. I april ska det gå att köpa produkten i mataffärer – men exakt hur hållbart det blir är svårt att säga.

Magnus Lindholm berättar att grisköttet från Halla Gård kommer att ha ett ”väsentligt lägre” klimatavtryck än än det svenska avtrycket för gris i dag. Några siffror har Scan inte än eftersom anläggningen är den första i sitt slag.

– Det finns ingen liknande anläggning som den här i dag, det blir en spjutspets, säger Magnus Lindholm.

Hur mycket dyrare blir det för konsumenterna?

– Det är svårt att säga. Det kommer givetvis kosta lite mer för konsumenten, men vi siktar på en prissättning mellan konventionellt griskött och EKO/Krav-produkter.

I den här inhägnaden, totalt stor som 16 fotbollsplaner, kommer grisarna gå.
I den här inhägnaden, totalt stor som 16 fotbollsplaner, kommer grisarna gå. Foto: Mareike Timm

Finns det efterfrågan hos konsumenterna att betala mer för det här?

– Nu är vi fortfarande i lindan, men hos de konsumenter vi har diskuterat med så finns det ett klart intresse. Många frågar efter alternativ som är klimatsmartare och har bättre djuromsorg i grunden, säger Magnus Lindholm.

Anders Gunnarsson säger att begrepp som ”klimatpositiv” är komplexa, men att han är nöjd med sitt arbete på gården.

– Det jag kan stå för är att jag har gjort det jag kunnat för att det ska bli ett kretslopp på gården, där jag inte belastar miljön mer än vad jag behöver, säger han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons