Annons

Per Gudmundson:Du betalar för klappjakt på homosexuella

Sedan president John Pombe Magufuli kom till makten 2015 har mänskliga rättigheter urholkats i Tanzania. Nyligen inrättade guvernören i Dar es Salaam, Paul Makonda, en särskild insatsstyrka för att gripa homosexuella.
Sedan president John Pombe Magufuli kom till makten 2015 har mänskliga rättigheter urholkats i Tanzania. Nyligen inrättade guvernören i Dar es Salaam, Paul Makonda, en särskild insatsstyrka för att gripa homosexuella. Foto: Khalfan Said / TT
Under strecket
Publicerad

Jakten på homosexuella trappas upp i Tanzania. Guvernören i Dar es-Salaam inrättade i slutet på oktober en särskild insatsstyrka för husrannsakan och kroppsvisitation av påstått homosexuella. Medborgarna uppmanas att ange misstänkta, vilka riskerar fängelsestraff så långa som 30 år till livstid.

Sverige gav förra året 1,2 miljarder kronor i bistånd till Tanzania, varav ungefär 800 miljoner bilateralt. Några hundra miljoner till råga på allt rakt in i statsförvaltningen.

Varför?

Det övriga biståndet gör inte självklart mer gott. En ny forskningsrapport från Sveriges lantbruksuniversitet berättar om ett av projekten. 2014 satsade Sida på sockerrör i Bagamoyo, Tanzania. Efter två år och 54 miljoner kronor gick utvecklingsföretaget i konkurs utan att ha planterat en enda sockerrörsplanta.

Konsekvenserna för lokalbefolkningen var negativa. Småbönder på de 20 000 hektar som biståndsföretaget hyrde av staten fick veta att de skulle tvångsförflyttas och ersättas. De uppmanades att sluta odla träd och fleråriga grödor. De upphörde att underhålla sina hus och investera i framtiden.

Enskilda misslyckanden går förstås alltid att hitta i varje stor verksamhet. Problemet med biståndet är att det inte heller går att se några tydliga övergripande positiva effekter.

Sverige har gett Tanzania bistånd sedan början av 1960-talet; sammanlagt över 70 miljarder kronor. Häromåret lät Expertgruppen för biståndsanalys, under Lars Heikenstens ledning, sammanställa vad vi vet om effekterna.

Rapporten ”Swedish development cooperation with Tanzania – has it helped the poor?” gav ett dystert facit.

De första decennierna bedöms biståndet ha haft skadlig effekt. Det ledde till sämre tillväxt, och bidrog enligt vissa bedömare till hela ekonomins sammanbrott på 1980-talet. Från 1990-talets mitt har det gått något bättre. Nyare svenskt bistånd kan – möjligen – ha hjälpt till att minska fattigdomen på marginalen.

Sida konstaterar att demokrati och mänskliga rättigheter i Tanzania har försvagats de senaste åren. Ändå fortsätter biståndet.

Vi borde veta bättre efter ett drygt halvsekel av skadligt bistånd.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons