Annons

Göran Eriksson:Löfven har inte råd att misslyckas

Regeringen Stefan Löfven riskerar att parallellt med coronaviruset tvingas hantera en ny flyktingvåg.
Regeringen Stefan Löfven riskerar att parallellt med coronaviruset tvingas hantera en ny flyktingvåg. Foto: Tomas Oneborg

Coronaviruset och flyktingarna vid EU:s gränser ställer det politiska Sverige inför svåra utmaningar. Regeringen Löfven är redan politiskt försvagad, och har inte råd att misslyckas med krishanteringen.

Under strecket
Publicerad

Infektionsmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Foto: Tomas Oneborg

Sedan Turkiet öppnade gränserna mot EU har tusentals flyktingar sökt sig mot grekiska gränsen.

Foto: Michael Varaklas/AP

”Jag tror att det som kanske särskiljer Sverige lite grann är att vi har en väldigt bra struktur för krisberedskap”, sa Elisabeth Backteman som är statssekreterare hos inrikesminister Mikael Damberg, när hon intervjuades i P1 på måndagsmorgonen om coronaviruset.

Det är kanske en rimlig position för den tjänsteman i regeringskansliet som har det tyngsta ansvaret för krishanteringen. Men det är också ett uttalande som är som gjort för att få ätas upp, om och om igen, om någonting skulle gå snett.

Svensk krishantering bygger på att det är självständiga myndigheter och kommuner och regioner som sköter det operativa arbetet, men allmänheten kommer ändå till sist att placera ansvaret för ett misslyckande på den sittande regeringen.

Det blev uppenbart efter att regeringen Persson hade schabblat i samband med flodvågskatastrofen i Thailand julen 2004. Några veckor senare svepte stormen Gudrun in över Sverige och orsakade väldig materiell skada.

Det finns forskning som pekar på att regeringens bristande krishantering av båda de här händelserna bidrog till Socialdemokraternas valförlust 2006. De politiska riskerna är alltså betydande för en regering, särskilt om den redan är försvagad.

Annons
Annons

Infektionsmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Foto: Tomas Oneborg

Det gällde S-regeringen 2004, som Göran Persson under hösten förgäves hade försökt vitalisera med en större regeringsombildning för att ”toppa laget” inför det kommande valet.

Det gäller i ännu högre grad regeringen Löfven i dag – sedan valet 2018 och det efterföljande januariavtalet har Socialdemokraternas siffror sjunkit till rekordlåga nivåer, och partiet har i flera mätningar förlorat positionen som största parti till Sverigedemokraterna.

Infektionsmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Infektionsmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Tomas Oneborg

Samtidigt har januariavtalet i några fall blockerats av en riksdagsmajoritet, och den politiska agendan i Sverige har dominerats av frågor om kriminalitet som inte hanteras i januariavtalet.

Allt detta sammantaget innebär att den svenska regeringen definitivt måste räknas till en högriskgrupp, som riskerar att drabbas mycket hårt av ett misslyckande i hanteringen av coronaviruset.

Sverige särskiljs kanske internationellt av vår ”struktur för krisberedskap” – men också av att vi har en regering som redan är mycket pressad, när krisen kommer.

Men regeringen Löfven riskerar också att parallellt med viruset tvingas hantera en kris av en helt annan karaktär, som kan få minst lika stora politiska konsekvenser. Turkiets president Erdogan förklarade i helgen att landet öppnar gränserna mot EU vilket ledde till att tusentals sökte sig mot gränsen till Grekland.

Ända sedan den stora vågen av asylsökande för fem år sedan, har den svenska regeringen upprepat som ett mantra att ”vi ska inte tillbaka till situationen 2015”. En bärande struktur för den utfästelsen har varit EU:s avtal med Erdogan, om att Turkiet ska hindra flyende från framför allt Syrien att ta sig vidare till Europa.

Annons
Annons

Sedan Turkiet öppnade gränserna mot EU har tusentals flyktingar sökt sig mot grekiska gränsen.

Foto: Michael Varaklas/AP
Sedan Turkiet öppnade gränserna mot EU har tusentals flyktingar sökt sig mot grekiska gränsen.
Sedan Turkiet öppnade gränserna mot EU har tusentals flyktingar sökt sig mot grekiska gränsen. Foto: Michael Varaklas/AP

Sverige skärpte både politik och retorik i slutet av 2015 men regeringen, och de flesta andra partier, har hela tiden sagt sig ”värna asylrätten”. Nu möts de flyende som vill söka sig från Turkiet med tårgas vid den grekiska gränsen, som också är EU:s yttre gräns, och Sverige är medlem i EU.

Mycket är annorlunda i dag, men om Erdogan slutgiltigt säger upp sig som EU:s gränsvakt riskerar 2015 ändå att upprepa sig, om inte EU möter migranterna med hot och upptrappat våld.

Båda scenarierna innebär kris för den svenska regeringen. Det senare skulle skada regeringens humanitära självbild – Grekland har ju redan nu sagt att man upphäver asylrätten under en månad.

Men det förra, ett nytt stort inflöde av asylsökande, vore också en kris för regeringens trovärdighet med tanke på vad Stefan Löfven numera säger i intervjuer: Antalet som söker asyl måste bli mycket färre, för att Sverige ska klara integrationen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons