Annons

Populistiska manifestet. För knegare, arbetslösa, tandlösa och 90 procent av alla andraDuon: "Rätt" populism ger eld i baken på demokratin

T.v. Göran Greider och Åsa Linderborg. T.h. Maria-Terese Tess Asplund protesterar mot nazistiska Nordiska motståndsrörelsens demonstration som tågade genom Borlänge på första maj 2016.
T.v. Göran Greider och Åsa Linderborg. T.h. Maria-Terese Tess Asplund protesterar mot nazistiska Nordiska motståndsrörelsens demonstration som tågade genom Borlänge på första maj 2016. Foto: Sofia Runarsdotter, Ulf Palm/TT

Enligt Linderborg/Greider bör högerpopulismen bekämpas med vänsterpopulism. Torbjörn Elensky bråkar med en idérik, generös, ojämn och spretig bok – som borde användas vid studiecirklar och i diskussionsgrupper.

Under strecket
Publicerad

Göran Greider är chefredaktör för Dala-Demokraten och har sedan poesidebuten 1981 givit ut ett trettiotal böcker i olika genrer. Åsa Linderborg är kulturchef på Aftonbladet och historiker. Hennes självbiografiska bok ”Mig äger ingen” (2007) nominerades till Augustpriset.

Foto: Sofia Runarsdotter Bild 1 av 1

Populistiska manifestet. För knegare, arbetslösa, tandlösa och 90 procent av alla andra

Författare
Göran Greider, Åsa Linderborg
Genre
Sakprosa
Förlag
Natur & Kultur

313 s.

Den 4 mars i år publicerades uppropet #vimåsteprata på SvD debatt, där en samling framstående politiker och andra deklarerade sin oro för demokratins framtid. Den 8 mars fick de ett kritiskt svar, av förläggaren Patrik Stigsson. Detta blev aldrig bemött. #Vimåsteprata innebär uppenbarligen inte att #vimåstesamtala utan snarare #nimåstelyssnapåoss. Medan jag läser Åsa Linderborgs och Göran Greiders bok om populismen, och hur den kan hota, utmana eller kanske rentav vitalisera demokratin, kan jag inte låta bli att tänka på detta upprop, och hur dess undertecknare fortfarande verkligen inte tycks ha förstått någonting.

Alla svåra problem som lämnas därhän av den etablerade offentligheten sugs upp av och göder den alternativa

Bokens titel är en blinkning till Marx och Engels Kommunistiska manifestet, men medan det är ett tjugotal sidor långt, och tydligt sammanfattar en ideologi, är detta drygt 300 sidor: mångordiga, ofta motsägelsefulla och med klart mindre sprängkraft. Texten är uppdelad i 151 numrerade avsnitt, som vart och ett presenterar en tes och sedan utvecklar den. Dessutom har boken både för- och efterord. Yvigt, men samtidigt en stil som passar vår tid bättre. Som bjuder in till reflektion, protester, medhåll och ja, kort sagt allt det som måste få ingå i ett demokratiskt samtal.

Annons
Annons

Göran Greider är chefredaktör för Dala-Demokraten och har sedan poesidebuten 1981 givit ut ett trettiotal böcker i olika genrer. Åsa Linderborg är kulturchef på Aftonbladet och historiker. Hennes självbiografiska bok ”Mig äger ingen” (2007) nominerades till Augustpriset.

Foto: Sofia Runarsdotter Bild 1 av 1

Linderborg och Greider delar upp populismen i höger- respektive vänsterpopulism. Där högervarianten slår mynt av skillnader och motsättningar, och enligt författarna får näring ur nyliberal politik, är vänsterpopulismen enligt dem överbryggande, klassmedveten och progressiv. Högerpopulismen måste motverkas, och de menar att det sker bäst genom att vänstern tar i de svåra frågorna, inte räds fakta, statistik eller ens volymer. Inte skambelägger vissa ord och uttryck och skyr vissa frågeställningar, utan tar tag i de problem som drabbar människor.

I flera avsnitt skriver de exempelvis om nationalismen, och hur olika roller den spelat genom historien. Den har motiverat kolonialism, plundring och folkmord, menar de. Men den har också varit en befriande kraft för förtryckta folk, för demokrati och medborgerliga rättigheter. Just i dessa frågor, kring exempelvis medborgerliga respektive mänskliga rättigheter, nation, identitet och tillhörighet, finns de allra svåraste problemen, som alltför länge svepts undan genom skambeläggande och fingerpekande, när vad vi verkligen behöver är ett öppet, demokratiskt samtal om dem. Det kommer inte att bli lätt, men alla svåra problem som lämnas därhän av den etablerade offentligheten sugs upp av och göder den alternativa. Det, om inget annat, borde vi ha lärt oss nu.

Göran Greider är chefredaktör för Dala-Demokraten och har sedan poesidebuten 1981 givit ut ett trettiotal böcker i olika genrer. Åsa Linderborg är kulturchef på Aftonbladet och historiker. Hennes självbiografiska bok ”Mig äger ingen”  (2007) nominerades till Augustpriset.
Göran Greider är chefredaktör för Dala-Demokraten och har sedan poesidebuten 1981 givit ut ett trettiotal böcker i olika genrer. Åsa Linderborg är kulturchef på Aftonbladet och historiker. Hennes självbiografiska bok ”Mig äger ingen” (2007) nominerades till Augustpriset. Foto: Sofia Runarsdotter
Annons
Annons

Linderborg och Greider menar alltså att högerpopulismen bäst bemöts med öppenhet, saklighet – och klassmedvetande. Och vänsterpopulismen ser de som precis den vitamininjektion som vänsterpartierna och demokratin behöver för att återfå sin angelägenhet för medborgarna. Intressant nog verkar de samtidigt inte så säkra på att vänsterpopulisterna skulle bli särskilt lyckade i maktställning, utan de tror snarare att de fungerar bäst som eld i baken på de existerande vänsterpartierna, inte minst SAP. Frågan är bara om det inte är för sent för dem redan, de har missat en historisk chans att göra sig relevanta för det nya årtusendet, och de har nästan helt försvunnit i flera europeiska länder, från Grekland till Frankrike. Vi får väl se hur det går i Sverige.

"Populistiska manifestet" är ojämn, spretig, idérik, generös och en inbjudan till ett förnyat samtal. Författarna poängterar till och med motsägelsefullheten och att man som läsare är välkommen att komma med invändningar. Den inställningen är i sig värd så mycket att jag tycker boken borde användas vid studiecirklar, i diskussionsgrupper och alla andra sammanhang där det demokratiska samtalet förs. Inte för att skapa lärljungar, utan för att öppenheten och viljan att ta i alla frågor är det enda som kan ta oss vidare från de motsättningar, misstänksamheten och den helt fruktlösa moralismen som nu så länge fått dominera samtalet. Själv bråkar jag hellre med Linderborg och Greider än nickar artigt bekymrat åt att #vimåsteprata.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons