Annons

Efter atomsmällen – djuren återtar Tjernobyl: ”Unikt”

Vildhästar i den förbjudna zonen.
Vildhästar i den förbjudna zonen. Foto: Tatyana Deryabina/University of Portsmouth

HBO:s serie Chernobyl har fångat miljontals tittare. Vad den inte visar är hur den avstängda zonen fått växt- och djurriket att blomstra. Björnar, vildhästar, vargar – och fler än 200 fågelarter har tagit över platsen.

Publicerad

Först 36 timmar efter att kärnreaktor fyra exploderat beordrade sovjetiska myndigheter om evakuering av de nästan 50 000 invånarna i staden Pripjat. Historiens hittills värsta kärnkraftkatastrof gjorde området obeboeligt och en yta på 4 700 kvadratkilometer övergavs.

I dag har bland annat älgar, vargar, björnar och 231 av landets 334 fågelarter övertagit platsen. Vitrysslands del av evakueringsområdet – en yta på 2100 kvadratkilometer – öppnades för allmänheten för bara sex månader sedan, enligt brittiska tidningen The Guardian.

– Man har aldrig tidigare kunnat följa utvecklingen så tydligt som i det här exemplet. Det är unikt i både Europa och andra delar av världen, säger Jan Bengtsson vid ekologiska institutionen på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Annons

– Det är också unikt att det inte bara är en liten fläck som slutat påverkas av människor, utan ett helt landskap.

Området ligger precis på gränsen mellan den europeiska lövskogen och stäpp-området längre söderut, uppger Bengtsson. När människorna lämnat platsen började återtagandet: Fallna träd blev kvar på marken, vägar växte igen och djuren kunde härja fritt utan hot från varken jägare, stadsbuller eller fordon.

– De första att anlända var troligtvis flyttfåglarna eftersom de är vana att hitta nya, trygga områden för att bygga bo på, säger Jan Bengtsson.

Därefter började däggdjuren vandra in från andra delar av Ukraina, Ryssland och möjligtvis även Polen.

– Flera sällsynta djur har haft chans att ta sig till en plats där de faktiskt har kunnat föröka sig i lugn och ro i flera generationer.

Om man skulle låta ett lika stort område vara orört i Sverige skulle det ta ungefär 40–50 år innan naturen blev lika vild som den nu är i det vitryska området.

– Däremot skulle vägar och järnvägar finnas kvar som strukturer i landskapet. Sedan skulle det ta ytterligare ett par hundra år innan det vilda landskapet helt tog över, säger han.

1/2

”Trots att det är lite bisarrt att säga så ska man försöka utnyttja det som hänt för att lära sig om hur landskap utvecklas om människan inte finns, säger Jan Bengtsson.

Foto: Valeriy Yurko/University of Portsmouth
2/2

En skarv sväljer en fisk vid Pripjat-området.

Foto: Wild Wonders of Europe/Máté

Enligt en vitrysk organisation som anordnar guidade turer i området har platsen blivit Europas största experiment för hur bebodda områden kan återhämta sig efter katastrofer.

– Trots att det är lite bisarrt att säga det så har olyckan lett till ett spännande experiment på hur platser utvecklas utan människor, kommenterar Jan Bengtsson.

Men hur är det med strålningen i området? Hittills finns ingen enad bild av situationen, säger Viktar Fenchuk som arbetar med att bevara djurarter i Vitryssland, till The Guardian. Viss forskning har dock identifierat tecken på genetiska, fysiska och psykiska effekter hos djuren.

– Området kan vara en ekologisk "fälla" dit djur flyttar in och sedan utvecklar hälsoproblem. Men hittills är radioaktivitetens effekt på djuren inte synlig, säger Viktar Fenchuk till tidningen.

Visenter i den förbjudna zonen. Foto: Tatyana Deryabina/University of Portsmouth

Enligt Jan Bengtsson påverkas djuren av radioaktiviteten på samma sätt som människor, men eftersom vi är betydligt mer långlivade har vi längre tid på oss att samla på oss mutationer. Vi drabbas till exempel lättare av cancer om vi utsätts för radioaktivitet. Hos mer kortlivade djur slår inte den ökade mutationsgraden igenom på samma sätt som den skulle göra på oss, tillägger han.

– Om vi tar talgoxen som producerar 8–10 ungar varje år, så löper de som har oturen att råka ut för mutationer större risk att dö. Men populationerna kan ändå fortleva om förhållandena i övrigt är bra, som i Tjernobyl-reservaten, säger han.

Resterande 2 600 kvadratkilometer av den avstängda zonen ligger i Ukraina. Det området öppnades för turister redan för flera år sedan. År 2018 besökte ungefär 50 000 personer reaktorruinerna, i år kan siffran bli betydligt högre efter vårens succéserie ”Chernobyl”.

1/6

Att stänga av mindre områden är gjort. Men just att man får ett helt ekosystem att återorganisera sig är intressant, säger Jan Bengtsson.

Foto: Ian Rutherford/TSPL
2/6
Foto: Wild Wonders of Europe/Máté
3/6
Foto: Wild Wonders of Europe/Máté
4/6
Foto: Sergey Ponomarev/AP
5/6
Foto: Valeriy Yurko/University of Portsmouth
6/6
Foto: Wild Wonders of Europe/Máté
Annons
Annons
Annons

”Trots att det är lite bisarrt att säga så ska man försöka utnyttja det som hänt för att lära sig om hur landskap utvecklas om människan inte finns, säger Jan Bengtsson.

Foto: Valeriy Yurko/University of Portsmouth Bild 1 av 9

En skarv sväljer en fisk vid Pripjat-området.

Foto: Wild Wonders of Europe/Máté Bild 2 av 9

Visenter i den förbjudna zonen.

Foto: Tatyana Deryabina/University of Portsmouth Bild 3 av 9

Att stänga av mindre områden är gjort. Men just att man får ett helt ekosystem att återorganisera sig är intressant, säger Jan Bengtsson.

Foto: Ian Rutherford/TSPL Bild 4 av 9
Foto: Wild Wonders of Europe/Máté Bild 5 av 9
Foto: Wild Wonders of Europe/Máté Bild 6 av 9
Foto: Sergey Ponomarev/AP Bild 7 av 9
Foto: Valeriy Yurko/University of Portsmouth Bild 8 av 9
Foto: Wild Wonders of Europe/Máté Bild 9 av 9
Annons
Annons
Annons
Annons