Annons

Efter Palmes drag – så blev shejken stormrik i Sverige

Lösensummor för miljarder. Prinsen som var Saudiarabiens rikaste man fick betala 55 miljarder för sin frihet. Hur mycket det kostade för Preem-miljardären Mohammed Al-Amoudi som släpptes efter 448 dagar i saudiskt förvar är okänt. Ägandet i hans svenska bolag ska i alla fall vara ohotat.

Under strecket
Publicerad

Shejk Mohammed Al-Amoudi på invigningen av Preems raffinaderi i Lysekil 2006.

Foto: Roger Lundsten/IBLBild 1 av 8

Femstjärniga Ritz-Carlton-hotellet i Riyad är den naturliga hemvisten för alla riktiga högdjur som kommer till den saudiska huvudstaden.

Foto: Jacquelyn Martin / APBild 2 av 8

Mohammed Al-Amoudi tillsammans med Preems styrelseordförande Jason Milazzo och Roger Wikström, vd på Midroc Europe, efter frisläppandet.

Foto: PrivatBild 3 av 8

2007 mottog Mohammed Al-Amoudi Kommendörstecknet med stora Kungliga Nordstjärneorden, av kung Carl XVI Gustaf.

Foto: Pontus Lundahl/TTBild 4 av 8

Den 12 december 1985 träffades Olof Palme och den saudiske prinsen Faisal bin Fahd på Rosenbad i Stockholm. Vid mötet diskuterades det saudiska oljelagringsprojektet – ett projekt som Palme var starkt pådrivande i.

Foto: Rolf Hamilton/TTBild 5 av 8

Mohammed Al-Amoudi klipper bandet, tillsammans med Göran Persson, under invigningen av Preems raffinaderi i Lysekil 2006.

Foto: Roger Lundsten/IBLBild 6 av 8

Svenska Dagbladets förstasida den 17 mars 1994: ”Oljeschejk tar över svenska OK”. Det är första gången Mohammed Al Amoudi blir omskriven i svensk press.

Bild 7 av 8

På Hackholmssund, 40 minuter från Arlanda, har Mohammed Al-Amoudi byggt upp en stor konferensanläggning. Här hölls i januari förhandlingar mellan USA och Nordkorea inför Donald Trumps och Kim Jong-Uns planerade möte i februari.

Foto: Anders Wiklund/TTBild 8 av 8

Shejk Mohammed Al-Amoudi på invigningen av Preems raffinaderi i Lysekil 2006.

Foto: Roger Lundsten/IBLBild 1 av 1
Shejk Mohammed Al-Amoudi på invigningen av Preems raffinaderi i Lysekil 2006.
Shejk Mohammed Al-Amoudi på invigningen av Preems raffinaderi i Lysekil 2006. Foto: Roger Lundsten/IBL

Den 4 november 2017 samlas hundratals av Saudiarabiens rikaste män på lyxhotellet Ritz-Carlton i huvudstaden Riyad. De har bjudits dit av kronprinsen Mohammed bin Salman, men snart upptäcker de att de inte är gäster – utan fångar. De spärras in i sviter och rum, tillåts ett övervakat samtal, men tvingas sedan överlämna sina mobiler.

Under det närmaste dygnet kommer ytterligare gäster – eller fångar. Dessa har inte bjudits in utan förts bort från sina hem av säkerhetspolisen. Totalt låses 381 saudier in i hotellet.

Bland de inspärrade finns 11 prinsar, fyra ministrar och tiotalet tidigare ministrar. Gemensamt för alla som spärrats in är att de har stora tillgångar i Saudiarabien. Landets två rikaste män, prins Alwaleed bin Talal och Mohammed Al-Amoudi är också där

Annons
Annons

Femstjärniga Ritz-Carlton-hotellet i Riyad är den naturliga hemvisten för alla riktiga högdjur som kommer till den saudiska huvudstaden.

Foto: Jacquelyn Martin / APBild 1 av 1

För oss är det viktigt att vara ödmjuka och hålla en låg profil.

Mohammed Al-Amoudi är särskilt intressant ur svenskt perspektiv. Utöver att han varit en av de största utländska investerarna i Sverige under lång tid, äger han också oljebolaget Preem. Dess två raffinaderier producerar omkring hälften av alla drivmedel som används i Sverige. En stor del av dem säljs dessutom i Preems 570 egna mackar.

Att 74-årige Al-Amoudi inte är mer känd i Sverige beror på att han håller en låg profil. Intervjuerna är få. För Preems personaltidning har han förklarat att det har med hans lands religion och kultur att göra:

– För oss är det viktigt att vara ödmjuka och hålla en låg profil.

I en annan intervju förklarade han varför han valt att investera just i Sverige.

– Jag gillar systemet, som gör det väldigt attraktivt om man vet hur man ska utnyttja möjligheterna. För det andra så älskar jag landet.

Al-Amoudi är även Etiopiens största arbetsgivare och investerare. Han står regeringen nära och har köpt upp en stor del av de företag som privatiserats sedan 1990-talet. Han äger en mängd olika verksamheter – bland annat guldgruvor, ris- och kaffeodlingar, bryggerier, mejerier, en privat högskola, stål- och cementfabriker och ett femstjärnigt Sheraton-hotell i Addis Abeba.

Femstjärniga Ritz-Carlton-hotellet i Riyad är den naturliga hemvisten för alla riktiga högdjur som kommer till den saudiska huvudstaden.
Femstjärniga Ritz-Carlton-hotellet i Riyad är den naturliga hemvisten för alla riktiga högdjur som kommer till den saudiska huvudstaden. Foto: Jacquelyn Martin / AP
Annons
Annons

Mohammed Al-Amoudi tillsammans med Preems styrelseordförande Jason Milazzo och Roger Wikström, vd på Midroc Europe, efter frisläppandet.

Foto: PrivatBild 1 av 1

Men tillbaka till lyxhotellet Ritz-Carlton i Saudiarabien i november 2017. Från de inspärrade hundratals rika männen hörs under lång tid inte ett knyst.

Frihetsberövandena förklaras vara en del av en kampanj mot korruption. Kung Salman säger i ett tal att den är ett svar på att ”svaga själar har satt sina egna intressen över det allmänna intresset, för att olagligt berika sig själva".

Vad som exakt händer på hotellet är höljt i dunkel, men den lyxiga spaanläggningen och de frodiga trädgårdarna med palmer och 600-åriga olivträd får dess ofrivilliga gäster inte njuta av.

I stället pressas de att skriva över stora delar av sina förmögenheter till staten. Annars kommer de inte ut.

Alla är inte så medgörliga. Amerikanska medier har rapporterat om tortyr och misshandel. En person ska ha dött och 17 fått ska ha fått läkarvård.

Mohammed Al-Amoudi tillsammans med Preems styrelseordförande Jason Milazzo och Roger Wikström, vd på Midroc Europe, efter frisläppandet.
Mohammed Al-Amoudi tillsammans med Preems styrelseordförande Jason Milazzo och Roger Wikström, vd på Midroc Europe, efter frisläppandet. Foto: Privat

Efter tre månader släpps flera av männen, däribland Saudiarabiens rikaste man, prins Alwaleed bin Talal. För nyhetsbyrån Bloomberg berättar han att han ingått en överenskommelse med den saudiska staten, men vill inte ange några detaljer. Enligt uppgifter till Wall Street Journal ska det ha kostat honom 55 miljarder kronor att bli fri.

Vid samma tid deklarerar Saudiarabiens riksåklagare att staten beslagtagit 836 miljarder kronor genom uppgörelser med de inspärrade. Med tiden släpps ännu fler, men Mohammed Al-Amoudi sitter kvar. Han vägrar betala, sägs det.

Annons
Annons

2007 mottog Mohammed Al-Amoudi Kommendörstecknet med stora Kungliga Nordstjärneorden, av kung Carl XVI Gustaf.

Foto: Pontus Lundahl/TTBild 1 av 1

Först den 27 januari 2019 får Al-Amoudi friheten tillbaka. Då har han suttit frihetsberövad under 448 dagar. Enligt sin talesperson Tim Pendry har han inte behandlats illa och hans hälsa är god, men på nytagna bilder efter frisläppandet ser han trött och tärd ut.

Till SvD säger Pendry att Al-Amoudis ägande i hans svenska bolag är oförändrade. Det handlar om Preem, Midroc och Svenska Petroleum Exploration. Företag som 2017 drog in 4,7 miljarder kronor i vinst.

2007 mottog Mohammed Al-Amoudi Kommendörstecknet med stora Kungliga Nordstjärneorden, av kung Carl XVI Gustaf.
2007 mottog Mohammed Al-Amoudi Kommendörstecknet med stora Kungliga Nordstjärneorden, av kung Carl XVI Gustaf. Foto: Pontus Lundahl/TT

Berättelsen om hur Mohammed Al-Amoudi blev mångmiljardär är nästan som en saga, där mötet med svenskar spelat en avgörande roll.

Al-Amoudi föddes i Etiopien 1945. Mamman var etiopiska och pappan kom från en jemenitisk handelsfamilj som hade goda kontakter med den saudiska kungafamiljen.

Som ung flyttade Al-Amoudi till Saudiarabien och utbildade sig till ingenjör. Där började han sedan arbeta för ett saudiskt dotterbolag till svenska byggföretaget ABV (Armerad Betong Vägförbättringar). Där blev han så småningom affärskoordinator.

1984 får Olof Palme överraskande en inbjudan till Saudiarabiens kung Fahds sommarresidens utanför Cannes, på franska Rivieran. Statsminister befann sig i Costa Rica, men bestämde sig för att genast flyga till Frankrike.

Eftersom mötet kom hastigt på hade han inga rena skjortor tillgängliga. Dåvarande kabinettssekreteraren Pierre Schori har beskrivit hur Paris-ambassadören Carl Lidbom snabbt ryckte ut och köpte en passande skjorta för 2 000 kr och mötte upp på flygplatsen med den.

Annons
Annons

Den 12 december 1985 träffades Olof Palme och den saudiske prinsen Faisal bin Fahd på Rosenbad i Stockholm. Vid mötet diskuterades det saudiska oljelagringsprojektet – ett projekt som Palme var starkt pådrivande i.

Foto: Rolf Hamilton/TTBild 1 av 1

En av de saker som Palme och kung Fahd diskuterade på sommarresidenset var de enorma bergrum som Saudiarabien planerade att bygga för att lagra olja i. Sverige hade här specialkompetens eftersom det under kalla kriget byggts upp stora beredskapslager i bergrum runt om i Sverige.

Ett saudiskt byggkontrakt skulle kunna vara värt 100 miljarder kronor och om svenska regeringen gick i god för de svenska byggbolagen ABV och Skanska skulle de kunna få uppdraget, förklarade kung Fahd.

Den 12 december 1985 träffades Olof Palme och den saudiske prinsen Faisal bin Fahd på Rosenbad i Stockholm. Vid mötet diskuterades det saudiska oljelagringsprojektet – ett projekt som Palme var starkt pådrivande i.
Den 12 december 1985 träffades Olof Palme och den saudiske prinsen Faisal bin Fahd på Rosenbad i Stockholm. Vid mötet diskuterades det saudiska oljelagringsprojektet – ett projekt som Palme var starkt pådrivande i. Foto: Rolf Hamilton/TT

Palme gjorde vad han kunde för att få igenom affären. I oktober 1984 undertecknades ett samförståndsavtal om projektet och 1985 tog han emot kung Fahds son Faisal i Rosenbad för att diskutera affären. Eftersom ABV var ett av de tilltänkta företagen involverades även Mohammed Al-Amoudi i arbetet med att ro hem kontraktet.

Till sist gick allt i lås. ABV:s och Skanskas gemensamma dotterbolag med det fyndiga namnet ABV Rock Group fick uppdraget. Miljarderna hägrade, men när det väl var dags att börja jobba tvekade bolagens styrelser. Riskerna kändes plötsligt för stora.

Samtidigt kunde de inte bara dra sig ur. I stället bestämde de sig för att sälja ABV Rock Group. ABV:s tidigare vd ringde då upp Al-Amoudi och frågade om han kände till någon i Saudiarabien som skulle kunna vara intresserad av att köpa bolaget.

Annons
Annons

Mohammed Al-Amoudi klipper bandet, tillsammans med Göran Persson, under invigningen av Preems raffinaderi i Lysekil 2006.

Foto: Roger Lundsten/IBLBild 1 av 2

Svenska Dagbladets förstasida den 17 mars 1994: ”Oljeschejk tar över svenska OK”. Det är första gången Mohammed Al Amoudi blir omskriven i svensk press.

Bild 2 av 2

Här såg Al-Amoudi sin livs chans – och tog den. Han hade inga större tillgångar själv men med hjälp av andra investerare lyckades han ändå få ihop de 175 miljoner kronor som krävdes för att köpa bolaget.

Mohammed Al-Amoudi  klipper bandet, tillsammans med Göran Persson, under invigningen av Preems raffinaderi i Lysekil 2006.
Mohammed Al-Amoudi klipper bandet, tillsammans med Göran Persson, under invigningen av Preems raffinaderi i Lysekil 2006. Foto: Roger Lundsten/IBL

Vilka som ställde upp med pengarna har aldrig avslöjats. De enorma byggprojekten medförde arbetstillfällen för svenska företag, som trots att de hoppat av affären togs in som underleverantörer. Den gjorde också Al-Amoudi till en mycket förmögen man.

Trots det förblev han okänd för de flesta i Sverige – fram till 1994. Då var det dags för nästa lyckosamma möte med Sverige.

Den borgerliga regeringen hade 1991 beslutat om en försäljning av OK Petroleum, som ägdes gemensamt av staten, KF och finska Neste. En annan saudisk miljardär fanns som tilltänkt köpare, men när han drogs in i en brittisk finansskandal uppstod problem.

Svenska Dagbladets förstasida den 17 mars 1994: ”Oljeschejk tar över svenska OK”. Det är första gången Mohammed Al Amoudi blir omskriven i svensk press.
Svenska Dagbladets förstasida den 17 mars 1994: ”Oljeschejk tar över svenska OK”. Det är första gången Mohammed Al Amoudi blir omskriven i svensk press.

Då dök Mohammed Al-Amoudi upp som en räddare i nöden. Han betalade totalt 9,5 miljarder kronor för bolaget och dess skulder. Både regeringen och finansiellt krisande KF jublade.

Annons
Annons

På Hackholmssund, 40 minuter från Arlanda, har Mohammed Al-Amoudi byggt upp en stor konferensanläggning. Här hölls i januari förhandlingar mellan USA och Nordkorea inför Donald Trumps och Kim Jong-Uns planerade möte i februari.

Foto: Anders Wiklund/TTBild 1 av 1

”Oljeschejk tar över svenska OK”. Så löd rubriken på Svenska Dagbladets förstasida den 17 mars 1994, men när man dagen efter försökte beskriva vem han var kunde tidningen inte hitta något foto av honom. I stället publicerades en tom bildruta med en text om att Al-Amoudi ”värnar om sin anonymitet”.

Den har som sagt fortsatt att värna om. Många gånger när han besökt Sverige checkar han in på den avskilda konferensanläggningen Hackholmssund, som ligger på en halvö i Mälaren.

På Hackholmssund, 40 minuter från Arlanda, har Mohammed Al-Amoudi byggt upp en stor konferensanläggning. Här hölls i januari förhandlingar mellan USA och Nordkorea inför Donald Trumps och Kim Jong-Uns planerade möte i februari.
På Hackholmssund, 40 minuter från Arlanda, har Mohammed Al-Amoudi byggt upp en stor konferensanläggning. Här hölls i januari förhandlingar mellan USA och Nordkorea inför Donald Trumps och Kim Jong-Uns planerade möte i februari. Foto: Anders Wiklund/TT

1994 köpte Al-Amoudi herrgården där för 9 miljoner kronor av landstinget. Sedan dess har han låtit bygga flera nya hus. I dag ligger fastighetens taxeringsvärde på dryga 80 miljoner kronor.

I Hackholmssunds konferensanläggning lär finnas både spa, biografsalong, skjutbana, rum inredda i arabisk stil och till och med ett bombsäkert utrymme. Säkerheten är alltså mycket hög och anläggningarna ligger avskilt.

Det – och närheten till Arlanda – var troligen skälet till att det blev platsen för ett möte nyligen mellan toppdiplomater från USA och Nordkorea som skulle förbereda ett nytt toppmöte mellan Donald Trump och Kim Jong-Un.

Och säkert vore det även ett utmärkt ställe för Al-Amoudi att vila upp sig på efter de 448 dagarna i saudiskt förvar. Om – eller när – han är fri att lämna Saudiarabien.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons