Annons

Efter tre månader fick Ghulam Mustafa sitt första jobb

Från storstadsliv till landsbygd. Kontrasten mellan då och nu är stor för många nyanlända. Men att komma till en liten ort gör ofta att man blir sedd. Ghulam Mustafa har haft jobb i princip sedan han kom till Åre kommun.

Under strecket
Publicerad

Ghulam Mustafa tyckte att första tiden i Åre var tuff.

Foto: Linus MeyerBild 1 av 3

Ghulam Mustafa språkundervisar Rashid och Saleh.

Foto: Linus MeyerBild 2 av 3

Ghulam Mustafa tror det kommer dröja bra länge innan han kan återvända till Afghanistan.

Foto: Linus MeyerBild 3 av 3

Ghulam Mustafa tyckte att första tiden i Åre var tuff.

Foto: Linus MeyerBild 1 av 1
Ghulam Mustafa tyckte att första tiden i Åre var tuff.
Ghulam Mustafa tyckte att första tiden i Åre var tuff. Foto: Linus Meyer

Rashid och Saleh vankar sådär som man gör i nian. I passgång. Kepsar bakochfram. Målet är barackerna på skolgården, där den mesta av språkundervisningen på Duveds skola sker numera.

– ”Av träden kan man göra möbler.”

Ghulam Mustafa läser före, växlar i rafflande fart mellan svenska och dari. ”Leksaker”. Översätter. ”Och papper”. Översätter.

Han kom till Åre för lite drygt två år sedan som kvotflykting efter att ha avbrutit sina agronomstudier för arbete som tolk åt de svenska trupperna i Mazar-i-Sharif i norra Afghanistan.

– Jag tänkte att det var ett bra jobb för mig och började jobba där 2007. Det var först efteråt det blev farligt egentligen.

Han berättar att hans familj blev både glad och arg när han åkte. Glad för att han sattes i säkerhet, han skulle inte vara ett mål för regimkritiska grupper på grund av sitt samröre med svenska trupper längre. Men samtidigt var de upprörda över att han lämnade dem kvar. Särskilt hans mamma. Än har han inte hittat något sätt att få hit henne, och sin pappa och den yngre brodern.

Annons
Annons

Ghulam Mustafa språkundervisar Rashid och Saleh.

Foto: Linus MeyerBild 1 av 1
Ghulam Mustafa språkundervisar Rashid och Saleh.
Ghulam Mustafa språkundervisar Rashid och Saleh. Foto: Linus Meyer

Första tiden i Åre var tuff. Han anlände till mitt i skogen, säger han. Det var folktomt. ”Nu blir det lite hårt för mig”.

– Jag tänkte på hur jag hade haft det innan, när jag och mina kompisar träffades och drack kaffe, spelade kort och lyssnade på musik hela natten. Här finns inget sådant. Här träffas några familjer på fest en kväll, sedan säger man ok, nu ska vi gå hem.

Men trots att han har kompisar i Stockholm, Göteborg och Malmö har han inte haft några planer på att röra på sig söderöver.

–Jag behöver det här nu. Jag har jobb och trivs jättebra, det är lugnare här. Jag vill bli bra på svenska och plugga klart, gärna på distans. Annars får jag väl flytta närmare något universitet.

I tre månader hann Ghulam Mustafa vara i Åre innan han fick sitt första jobb. Kommunen har hela tiden försökt att ge honom arbete, säger han. De såg att han var bra på engelska, så han fick börja tolka för nyanlända på Mörsils skola. Men alla pratade svenska utom han i klasserna, så Ghulam Mustafa pausade och började på SFI, svenska för invandrare.

Efter lite drygt ett halvår kom han ut i verksamheten igen, med ytterligare ett språk i bakfickan. Han jobbade sig västerut. Från Mörsil via skolorna i Järpen och Åre. ”Jag har nog varit i alla skolor här runtomkring.” Till nuvarande jobbet som modersmålslärare och tolk på Duveds skola. Och han trivs. ”So far so good!”

Annons
Annons

Ghulam Mustafa tror det kommer dröja bra länge innan han kan återvända till Afghanistan.

Foto: Linus MeyerBild 1 av 1
Ghulam Mustafa tror det kommer dröja bra länge innan han kan återvända till Afghanistan.
Ghulam Mustafa tror det kommer dröja bra länge innan han kan återvända till Afghanistan. Foto: Linus Meyer

När Ghulam Mustafa kom, i juni 2014, var han relativt ensam som nyanländ. I dag ser bilden i Åre annorlunda ut. Till det bättre, resonerar han. Byn växer så det knakar och det behövs. Hem till Mazar-i-Sharif tror han inte att det går att återvända. Inte på länge än. Men han är orolig för sin mamma och lillebror.

– Det är något som händer i Afghanistan nu. Säkerheten är sämre, talibanerna har blivit starkare igen och regeringen verkar inte ha någon möjlighet att göra något åt det. Det blir allt svårare att stanna kvar där.

Rashid och Saleh, som egentligen heter något annat, lyssnar uppmärksamt när Ghulam Mustafa läser.

– ”Det finns bär i skogen.”

Kepsar bakochfram. De har varit här ett år, är ensamkommande. Och vet inte än om de får stanna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons