Annons

Efter USA:s utträde – stor kulturkamp inom FN

Förra året fick den gamla stadsdelen i palestinska Hebron världsarvsstatus av Unescos världsarvskommitté. Beslutet blev droppen för Israel och USA, som båda lämnade FN-organisationen Unesco vid årsskiftet.
Förra året fick den gamla stadsdelen i palestinska Hebron världsarvsstatus av Unescos världsarvskommitté. Beslutet blev droppen för Israel och USA, som båda lämnade FN-organisationen Unesco vid årsskiftet. Foto: Bernat Armangue/TT

Efter att USA vid årsskiftet lämnat medlemskapet i FN-organet Unesco kan länder som Kina och Ryssland fram fram sina positioner. Inom Unesco pågår en maktkamp om världens kulturarv.

Under strecket
Publicerad

Kinas president Xi Jinping tar emot applåder efter sitt tal i Unescos högkvarter i Paris. Kina har blivit en allt större bidragsgivare till FN:s kulturorganisation.

Foto: Christian Hartmann/TTBild 1 av 2

Naumburgs domkyrka i Tyskland fick världsarvsstatus trots att både natur- och kulturarvsexperter hade avslagit förslaget.

Foto: Jens Meyer/TTBild 2 av 2

”Eftersom krigen har sitt ursprung i människornas sinnen, måste försvaret av freden också byggas upp i människornas sinnen”, står det i förordet till Unescos stadgar.

FN:s organ för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation grundades bara månader efter andra världskriget 1945. Men FN-organet, som verkar fredsbevarande genom kultur, har de senaste åren slitits av konflikter. Just nu pågår en maktförskjutning inom organisationen som riskerar att förändra Unescos uppdrag i grunden.

I slutet av september 2017 besökte Israels premiärminister Benjamin Netanyahu USA:s president i Vita huset. Under resan hade Netanyahu även bjudits in att delta i en internationell konferens om antisemitism som arrangerades av Unesco. Netanyahu tackade inte bara nej – han attackerade organisationen för att sprida antisemitism. Två veckor senare, i mitten av oktober 2017, meddelade USA och Israel att de lämnar Unesco. Ett utträde som officiellt trädde i kraft vid årsskiftet.

Frågor som rör kulturarv är i många fall politiskt sprängstoff.

Annons
Annons

Kinas president Xi Jinping tar emot applåder efter sitt tal i Unescos högkvarter i Paris. Kina har blivit en allt större bidragsgivare till FN:s kulturorganisation.

Foto: Christian Hartmann/TTBild 1 av 1

Konflikten, som har pågått under lång tid, tilltog i och med att Unescos generalkonferens 2011 röstade för ett palestinskt medlemskap. FN-organet har, via sin styrelse, under senare år blivit alltmer inblandat i den infekterade Israel–Palestina-konflikten. I maj 2017 röstades en resolution igenom i Unescos styrelse på initiativ av Jordanien och Palestina, med Sveriges stöd, som upprepade beslutet att skicka en oberoende expertmission till världsarvet Jerusalem samt fördömde Israels agerande för att vid upprepade tillfällen ha stoppat missionen. Israel upprördes bland annat av att de heliga platserna benämndes med arabiska namn.

Droppen för Israel och USA var när Unescos världsarvskommitté någon månad senare utnämnde gamla stadsdelen i Hebron till världsarv – ett beslut Israel kallade ”skamligt”.

– Frågor som rör kulturarv är i många fall politiskt sprängstoff, där ofta benämningar och tolkningar har stor betydelse, säger Mats Djurberg, generalsekreterare vid svenska Unescorådet.

Kinas president Xi Jinping tar emot applåder efter sitt tal i Unescos högkvarter i Paris. Kina har blivit en allt större bidragsgivare till FN:s kulturorganisation.
Kinas president Xi Jinping tar emot applåder efter sitt tal i Unescos högkvarter i Paris. Kina har blivit en allt större bidragsgivare till FN:s kulturorganisation. Foto: Christian Hartmann/TT

Konflikten har sedan flera år redan fått stora konsekvenser för FN-organet, då USA sedan 2011 inte betalt sin medlemsavgift, som stått för cirka 30 procent av Unescos budget. Orsaken var en nationell lag från 1990-talet som förbjöd finansiellt stöd till organisationer som Palestina var medlem i.

Annons
Annons

­– USA är för närvarande skyldiga Unesco drygt 600 miljoner dollar, vilket motsvarar organisationens totala omsättning för ett år. Många projekt har inte kunnat finansieras och hundratals tjänster har försvunnit, säger Mats Djurberg.

Det är dock inte första gången USA lämnar Unesco, 1983 beslutade Ronald Reagan att lämna FN-organet. Anledningen var då att USA ansåg att Unesco bedrev en anti-amerikansk politik, där även Israel–Palestina-konflikten spelade in.

USA behövs som en stark röst för värnandet av mänskliga rättigheter.

Enligt Mats Djurberg kommer utträdet att få konsekvenser.

– Jag beklagar verkligen att USA väljer att lämna Unesco i en tid där vi behöver mer multilateralt samarbete för att ta oss an de globala utmaningarna. USA behövs som en stark röst för värnandet av mänskliga rättigheter, särskilt press- och yttrandefrihet, där USA traditionellt varit en stark röst över lång tid.

Det är en analys som delas av Zabrina Holmström, generalsekreterare för Finlands Unesco-råd.

– Utan USA är inte Unesco universellt i samma mening. Vi i Norden förlorar också ett land som genom tiderna varit en bundsförvant. Maktbalansen kommer definitivt att påverkas och det finns många medlemsstater som redan innan USA:s utträde har visat tecken på att fylla utrymmet.

Kina och Ryssland kan naturligtvis inte jämställas.

De länder som visat störst intresse för att fylla detta maktvakuum är Ryssland och Kina.

­– Kina har på senare år blivit en allt större bidragsgivare och är ofta värd för stora Unesco-konferenser. Ryssland har vid de senaste generalkonferenserna, Unescos högsta beslutande organ, ständigt blivit mer aktiva i förhandlingarna. Vid den senaste var Ryssland det land som höll flest inlägg av alla länder, säger Mats Djurberg.

Annons
Annons

Naumburgs domkyrka i Tyskland fick världsarvsstatus trots att både natur- och kulturarvsexperter hade avslagit förslaget.

Foto: Jens Meyer/TTBild 1 av 1

Enligt Zabrina Holmström har Kina och Ryssland en gemensam agenda i många frågor.

– Kina och Ryssland kan naturligtvis inte jämställas, men i många frågor är de rörande eniga om vikten av mellanstatlighet med mindre betoning på inspel från det civila samfundet – i motsats till USA och många andra västländer.

Ett område som direkt påverkas är press- och yttrandefrihet.

– Konkret bedömer jag att det på kort och medellångsikt kan bli svårare få gehör för vikten att prioritera press- och yttrandefrihetsfrågor. Sverige driver frågor som rör press- och yttrandefrihet, konstnärers ställning och jämställdhet. Dessa frågor är inte lika lätta att få gehör för i dag som för bara några år sedan, säger Mats Djurberg.

Naumburgs domkyrka i Tyskland fick världsarvsstatus trots att både natur- och kulturarvsexperter hade avslagit förslaget.
Naumburgs domkyrka i Tyskland fick världsarvsstatus trots att både natur- och kulturarvsexperter hade avslagit förslaget. Foto: Jens Meyer/TT

En annan påtaglig utveckling är en generellt ökad politisering av Unescos arbete, vilket också påverkat arbetet med världsarvsplatser.

– Vi ser en ökande trend att världsarvskommitténs beslut strider mot experternas rekommendationer. Ett exempel på det är att vid Världsarvskommitténs möte i juli i år skrevs för första gången objekt in på listan där expertorganen gett totalt avslag, eftersom de inte ansågs ha ett stort universellt värde. Den unika världsarvsstatusen hotas om platser som inte uppfyller kriterierna skrivs in på listan.

Annons
Annons

Vi ser tecken på att länder som Kina är väldigt måna om att de ska få fler världsarv.

Det var oasen al-Ahsa i Saudiarabien och Naumburgs domkyrka i Tyskland som gavs världsarvsstatus trots avslag från natur- och kulturarvsexperter. Utnämningarna skedde i stället genom politiska uppgörelser.

– Vi tycker oss se en politisering på en rad områden som rör världsarvsfrågor. Allt från tolkning av vad som ska klassas som ett världsarv till våldsamma konflikter kring kulturarv. Vi ser tecken på att länder som Kina är väldigt måna om att de ska få fler världsarv. I denna process kan vi se att experterna får mindre betydelse och politiken större, säger Martin Hall, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet som är med och driver forskningsprojektet ”Världsarvets politik”.

Stater söker också status och prestige.

Martin Hall tror att politiseringen kan skada Unescos rykte. Enligt honom är strävan att skaffa sig fler kulturarv en viktig del av att tillskansa sig det som brukar kallas ”soft power” – mjuk makt.

Man ska inte tro att stater bara söker säkerhet och materiell välfärd. Stater söker också status och prestige. Att ha världsarv är prestigefullt. Sådan makt kan ofta omvandlas till andra maktmedel vid förhandlingar.

Han tror också konsekvenserna av USA:s utträde beror på vem som sitter i Vita huset efter nästa val.

– USA:s utträde påverkar naturligtvis organisationens möjligheter att verka. Om nästa administration väljer att gå med i samarbetet blir nog inte konsekvenserna av Trump-administrationens utträde så stora. Men om nästa president fortsätter att driva samma politik är det oerhört skadligt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons