Annons

”Ekonomikommission kan ge snabba viktiga reformer”

De ekonomiska analyserna finns redan på plats för ett flertal angelägna reformer. En ny ekonomikommission bör därför få i uppdrag att komma med förslag inom områden där vi redan har ett betydande kunskapsunderlag, skriver professorerna Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund.

Under strecket
Publicerad

En ekonomikommission skulle påskynda arbetet och undvika överflödiga utredningar, menar debattörerna. På bilden finansminister Magdalena Andersson på budgetpromenad hösten 2017.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 2

Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund.

Foto: Pressbilder Bild 2 av 2

En ekonomikommission skulle påskynda arbetet och undvika överflödiga utredningar, menar debattörerna. På bilden finansminister Magdalena Andersson på budgetpromenad hösten 2017.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
En ekonomikommission skulle påskynda arbetet och undvika överflödiga utredningar, menar debattörerna. På bilden finansminister Magdalena Andersson på budgetpromenad hösten 2017.
En ekonomikommission skulle påskynda arbetet och undvika överflödiga utredningar, menar debattörerna. På bilden finansminister Magdalena Andersson på budgetpromenad hösten 2017. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

DEBATT | EKONOMISK POLITIK

Sverige har under de senaste två mandatperioderna byggt upp ett omfattande reformbehov. Arbetsmarknadens funktionssätt behöver förbättras och näringslivets konkurrenskraft stärkas samtidigt som globalisering, digitalisering, migration, urbanisering och växande klimatpåverkan innebär betydande omställningar.

Svenskt välstånd hade med stor sannolikhet varit betydligt högre om vi på senare år hade förmått genomföra ekonomiska reformer i samma omfattning som skedde i samband med 1990-talskrisen. Det hade inneburit goda möjligheter till en mer framskjuten placering i den så kallade välståndsligan. Faktum är att enbart en bättre fungerande arbetsmarknad – särskilt matchningen mellan efterfrågan och utbud – skulle innebära ett tillskott i svensk ekonomi på 250 miljarder kronor per år eller mer.

Annons
Annons

Under den kommande mandatperioden bör politiken fokuseras på den svenska ekonomins företagsklimat och drivkrafter, det vill säga områden som är avgörande för ett fortsatt högt välstånd.

Januariöverenskommelsen mellan S, MP, C och L speglar en politisk insikt om behovet av åtgärder. Men avgörandet ligger naturligtvis i det innehåll förslagen ges, och i vilken utsträckning de faktiskt genomförs. Risken är uppenbar att angelägna reformer begravs i ett stort antal utredningar. Det är dock att gå över ån efter vatten, nödvändiga reformer kan åtgärdas omgående – de ekonomiska analyserna finns redan!

Flera av överenskommelsens punkter har redan belysts i omfattande forsknings- och kunskapsunderlag med tydliga policyrekommendationer. Vårt förslag är därför att en ny ekonomikommission, liknande den Assar Lindbeck ledde, ges i uppdrag att komma med förslag på områden där vi i dag har ett betydande kunskapsunderlag (till exempel arbets- och bostadsmarknad, kompetensförsörjning och integration). Lindbecks ekonomikommission fick fyra månader på sig och resulterade i 113 reformförslag varav många realiserades. En sådan kommission skulle påskynda arbetet och undvika överflödiga utredningar, men också tillåta att frågor som skär över departement och utgiftsområden adresseras på ett ändamålsenligt sätt.

I dag presenterar Entreprenörskapsforum kommentarer på januariöverenskommelsen utifrån ekonomisk forskning och analys. Vi bedömer de följande som viktigast och dessa skulle kunna utgöra utgångspunkter för en tillträdande kommission:

Annons
Annons

Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1
  • En viktig slutsats är att ingen enstaka reform åstadkommer ett gott företagsklimat, det kräver ett brett anslag där bland annat skatte-, arbetsmarknads- och utbildningspolitik reformeras och utformas i syfte att stärka konkurrenskraft och entreprenörskap. Nyare forskning visar till exempel att rörlighet på arbetsmarknaden är viktigt för innovationsverksamhet.
  • Bättre villkor för företagande och entreprenörskap är centralt för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft och för att bibehålla ett högt välstånd. Det måste finnas en rimlig balans mellan risk och förväntad avkastning, särskilt när det handlar om innovativt företagande med potentiellt stora positiva samhällseffekter men också med betydande osäkerhet.
  • Det är önskvärt att ett mer transparent och plattare skattesystem införs utan den myriad av tillägg och undantag som införts sedan skattereformen 1990/91. Likaså måste ett antal skatter – inte enbart bolagsbeskattningen – ses i ett internationellt konkurrensperspektiv. Sänkta skatter för att stimulera entreprenörskap och tillväxt kan kompenseras med en enhetlig moms, fastighetsskatt och en grön skatteväxling.
  • Behovet av att reformera och avskaffa hyresregleringen är sedan länge väldokumenterat. Den skapar ineffektiviteter på bostadsmarknaden som resulterar i försämrad matchning på arbetsmarknaden. Nuvarande system går inte att försvara vare sig på fördelningspolitiska grunder eller av effektivitetsskäl. Reformen bör således ej begränsas enbart till nybyggnation.
  • Ifrågasättandet av vinstdrivande verksamhet har varit olyckligt och medfört negativa konsekvenser, till exempel ett minskat entreprenörskap bland framför allt kvinnor. Debatten kring vinster i välfärden illustrerar behovet av att fokusera på kvalitetskrav och att dessa är likalydande för såväl offentliga som privata utövare.
  • Svenska företag uppvisar uppskalningsproblem. En del av denna problematik beror på att den svenska hemmamarknaden är liten. Hur exportsatsningar utformas och vilka insatser som krävs bör noggrant övervägas och utvärderas.
  • Svensk arbetsmarknad fungerar dåligt. En modernisering av las och ett avskaffande av turordningsreglerna skulle med stor sannolikhet underlätta arbetsmarknadsinträdet och resultera i högre produktivitetsutveckling genom bättre matchning av individer som redan jobbar.
  • Det är osannolikt att endast utbildningssatsningar och arbetsmarknadsåtgärder kan lösa utanförskapet på svensk arbetsmarknad. I stället är det nödvändigt med minskade trösklar på arbetsmarknaden genom lägre lönekostnader och reformerad arbetsrätt. Utöver avskaffandet av turordningsreglerna är lägre skatt på arbete en åtgärd som sannolikt kortar etableringstiden.
  • Svenska företag har fått det allt svårare att rekrytera den kompetens de behöver, vilket resulterat i betydande ekonomiska förluster och förlorad konkurrenskraft. Svensk högre utbildning är i alltför liten utsträckning driven av arbetsmarknadens behov och det finns i dag en felutbildningsproblematik. Satsningar på ”livslångt lärande” bör ses som ett komplement och inte ett sätt att åtgärda grundproblematiken: kvalitetsproblem kombinerat med obefintliga incitament för individer och lärosäten att beakta arbetsmarknadens behov.

Pontus Braunerhjelm
forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH och BTH
Johan Eklund
vd Entreprenörskapsforum och professor BTH och JIBS

Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund.
Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund. Foto: Pressbilder
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons