Annons

Ekonomisk kris hotar vården: ”Går mot istid”

När coronakrisen är över och sjukvården ska återgå till normala rutiner finns stor risk för längre vårdköer.
När coronakrisen är över och sjukvården ska återgå till normala rutiner finns stor risk för längre vårdköer. Foto: Mikael Fritzon/TT

Beslutet att all planerad vård skjuts upp har förlängts till 31 augusti i Stockholm. Vårdkrisen innebär längre väntan på vård – och en ekonomisk kris om inte staten skjuter till mer pengar. ”Då går vi mot en istid i vården”, säger Stockholms sjukvårdsregionråd Anna Starbrink (L).

Under strecket
Publicerad

Anna Starbrink (L).

Foto: Anders Wiklund/TT

I fredags förlängdes beslutet att skjuta upp all planerad vård till och med 31 augusti i Region Stockholm. Förutsättningen är att inga patienter far illa och blir allvarligt försämrade i sin sjukdom. I beslutet ingår också att lånet av personal från de privata vårdgivarna fortsätter över hela sommaren.

– Antalet som behöver sjukhusvård har gått ner lite men från en extremt hög nivå. Faran är inte över och vi kan inte slappna av utan måste hålla fortsatt fokus på pandemin. Det finns inget utrymme att börja beta av vårdskulden under sommaren, som alltid är en besvärlig period. Snarare kommer den byggas på under sommaren, säger Anna Starbrink.

Som SvD kunnat berätta har den planerade kirurgin redan mer än halverats sedan mitten av mars. Drygt 700 planerade operationer stryks från listorna varje vecka.

– Det är många men prioriteringen var nödvändig för den kraftansträngning som svensk sjukvård gör. Men den här krisen med smittspridningen kommer att följas av en annan kris då vi ska betala tillbaka vårdskulden. Det kommer att ta lång tid och det måste göras samtidigt som det pågår en vanlig produktion, säger Anna Starbrink och lovar sedan:

Annons
Annons

Anna Starbrink (L).

Foto: Anders Wiklund/TT

– Ingen ska tvivla på att vi i regionledningen gör allt för att medarbetarna på sjukhusen ska få återhämtning och semester under sommaren.

Anna Starbrink (L).
Anna Starbrink (L). Foto: Anders Wiklund/TT

Anna Starbrink vill redan nu förvarna om att stockholmarna måste vänja sig vid längre väntetider inom vården. Det är ett lidande för många, men ingen ska behöva råka illa ut.

– Vården är bra på att prioritera och jag känner mig trygg i att ingen livsavgörande vård skjuts upp. Uppstår det brister har vi sätt som fångar upp det genom våra avvikelsesystem och dessutom granskas vi av IVO ( Inspektionen för vård och omsorg). Görs det misstag ska det uppmärksammas.

Coronakrisen har visat att Stockholmssjukvåden har för lite luft i systemen och att det behövs fler vårdplatser och personal. Samtidigt har sjukhusen tagit emot över tusen fler patienter än normalt, vilket motsvarar mer än hela Karolinska.

Det finns även en ekonomisk sida av pandemin. Staten har lovat att ta notan för merkostnaderna under coronautbrottet, men inte för att jobba ikapp efteråt.

– Det här kostar oss fruktansvärda summor, det handlar om miljardbelopp. Vi utgår från att staten står för sina löften, men oaktat det blir det nu jättetufft i regionerna eftersom skatteintäkterna viker. Och för att ta hand om vårdskulderna behövas det ett stort statligt engagemang även bortom coronan.

Vad händer annars?

– Då går vi mot en istid i vården.

Under tisdagen gav regeringen besked om ytterligare drygt 2 miljarder till vård och äldreomsorg.

– Ett steg åt rätt håll, men det räcker inte på långa vägar, säger Anna Starbrink.

Oppositionsregionrådet Talla Alkurdi (s) anser att den blågröna majoriteten först av allt måste ta bort de pausade varslen på Karolinska.

– Man kan inte idag se personalen som hjältar och sedan sparka dem i morgon.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons