X
Annons
X
Kommentar

Johan Lindberg: Elisabeths brev ”ett Stockholmsfynd”

De brev om Södermalm som hittades i en kopparkista av en SvD-läsare rosas av Stadsarkivets Mats Hayen. En kvinna berättade i breven målande om sin uppväxt i 1850-talets Stockholm.

– Hennes beskrivningar är som små dyrgripar, säger Mats Hayen.

Läs mer om Mitt Stockholm
Elisabeth och Edvard Larsson tillsammans med sonen Gösta och dottern Signe.
Elisabeth och Edvard Larsson tillsammans med sonen Gösta och dottern Signe. Foto: Privat

SvD-artikeln om Elisabeth Heijkorns barndomsår på 1850-talet har fått många läsare att höra av sig med uppskattande mejl. Även Stadsarkivet har sett den historiska vikten i breven.

– Ett mycket värdefullt fynd för Stockholmsforskningen! Det finns ett antal kända skildringar av barndomsupplevelser från 1800-talet, men de flesta är skrivna av män. Elisabeth Heijkorns berättelser om uppväxtmiljön vid Stadsgårdshamnen, om färderna med roddarmadamer till Djurgården, besöken på Stortorgets julmarknad och allt det andra som hon skriver om är som små dyrgripar, säger Mats Hayen.

– De ger ett levande bidrag till vår bild av Stockholm före den stora förändringen av staden i slutet av 1800-talet.

Annons
X
Katarina kyrka i bakgrunden – i den här omgivningen växte Elisabeth, en SvD-läsares morfars mor, upp på 1850-talet. Foto: Stadsmuseet/Privat

Mats Hayen poängterar också att Elisabeth Heijkorns berättelser ansluter väl till författaren Per Anders Fogelströms historiska Stockholmsromaner: Vita Bergens barn, Mina drömmars stad och Barn av sin stad.

– I den senare boken bor huvudpersonen, Emelie Nilsson, i samma område som brevskrivaren Elisabeth Heijkorn, dock något senare i tiden, säger Hayen.

Det visar sig också att en annan SvD-läsare, Staffan Wilow, har en intressant släktkoppling till Stadsgården 24 där Elisabeth Heijkorn växte upp på 1850-talet. Staffan Wilows farfars far John var nämligen byggmästare när de nuvarande husen uppfördes på platsen i början av 1900-talet.

Så här såg Sjömansinstitutets hus ut på 1920-talet.

Så här skriver Staffan Wilow: "John blev en mycket framgångsrik byggmästare och uppförde, förutom husen vid Stadsgården, även flera hus på Södermalm och Vasastan. Det sista blev kvarteret S:t Eriksplan 19 som var inflyttningsklart cirka 1924".

Byggmästare John. Foto: Privat

John fick kämpa sig upp till en fina position han till slut fick. Han föddes 1860 i en fattig torparfamilj Håås i Östergötland. Han lyckades som 28-åring, med 5 kronor i fickan, ta sig till Stockholm där han gifte sig årets därpå och sedan fick en fin karriär inom byggbranschen. Han dog i Stocksund 1927.

Om någon annan av er läsare har bilder eller något spännande nedskrivet av äldre släktingar så får ni gärna mejla till mittstockholm@svd.se.

Lennart Helleday har tagit flera fina bilder av huset och omgivningen. Här en kvällsbild:

Foto: Lennart Helleday

Roligt också att se de fina bilder som Lennart Helleday tog av Stadsgården på lite längre avstånd:

Foto: Lennart Helleday

Foto: Lennart Helleday

Jämför med de här bilderna från 1896:

Stadsgården 1896. Foto: Stadsmuseet

Stadsgården 1896. Foto: Stadsmuseet

Här en annan vinkel med jämförande bilder från idag och 1880-talet:

Foto: Lennart Helleday

Foto: Stadsmuseet

Stort tack för dessa fina läsarbidrag. Välkomna tillbaka till en ny Stockholmsgåta framöver.

Annons
X
Annons
X

Elisabeth och Edvard Larsson tillsammans med sonen Gösta och dottern Signe.

Foto: Privat Bild 1 av 11

Katarina kyrka i bakgrunden – i den här omgivningen växte Elisabeth, en SvD-läsares morfars mor, upp på 1850-talet.

Foto: Stadsmuseet/Privat Bild 2 av 11

Så här såg Sjömansinstitutets hus ut på 1920-talet.

Bild 3 av 11

Byggmästare John.

Foto: Privat Bild 4 av 11
Foto: Lennart Helleday Bild 5 av 11
Foto: Lennart Helleday Bild 6 av 11
Foto: Lennart Helleday Bild 7 av 11

Stadsgården 1896.

Foto: Stadsmuseet Bild 8 av 11

Stadsgården 1896.

Foto: Stadsmuseet Bild 9 av 11
Foto: Lennart Helleday Bild 10 av 11
Foto: Stadsmuseet Bild 11 av 11
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X