Foto: Christine Olsson, Tony Avelar, Björn Larsson Rosvall, Jacques Brinon / Illustration: Staffan Löwstedt

Elitelever i skatteparadis 2025 – om L tar makten

Hur skulle det svenska samhället förändras om Jan Björklund vore statsminister? Välkommen på en fiktiv berättelse om skatteparadis och nya kärnkraftverk byggd på Liberalernas partiprogram.

Uppdaterad
Publicerad

Kista, april 2025

Statsminister Jan Björklund anländer i en självkörande bil. Genom tonade rutor ser han den stora folkmassan som har samlats. Han ler belåtet. Tänker att det här nog kan få ett eget kapitel i memoarerna en vacker dag.

Men så hör det heller inte till vanligheterna. Att sökjätten Google flyttar sitt huvudkontor från den amerikanska västkusten till Stockholmsförorten Kista. ”The Silicon valley of Sweden”, som Björklund säger i sitt invigningstal.

I publiken trängs nyfikna lokalbor med internationella journalister och programmerare som som har kommit för att söka sitt drömjobb. Längst fram står ett par och diskuterar den spektakulära arkitekturen.

Google väljer nu att ha sitt huvudkontor i Sverige. Snart kommer bolag som Apple och Facebook att följa efter.

– Seriöst, det set ut som ett rymdskepp från Star Trek, säger Amanda, som är apputvecklare.

– Nej, nej.

Dataanalytikern Merhdad skakar på huvudet.

– Det liknar mer ett legobygge som min brorson har satt ihop, säger han.

Jan Björklund pekar på det futuristiska nybygget och förklarar för publiken att det är den största privata investeringen i huvudstaden på ett sekel. Tiotusentals nya arbetstillfällen. Fantastisk reklam för Sverige. Och – understryker statsministern på bred västgötsk dialekt – en framgång för den stora skattereform som Liberalerna gick till val på och genomförde efter skrällsegern.

– Vi har avskaffat värnskatten. Vi har sänkt inkomstskatten kraftigt. Vi har pressat ner bolagsskatten och skapat så goda villkor för företag att Google nu väljer att ha sitt huvudkontor i Sverige. Snart kommer bolag som Apple och Facebook att följa efter, säger Björklund.

Annons
Birgitta Ohlsson.
Birgitta Ohlsson. Foto: Maja Suslin/ Illustration: Staffan Löwstedt

Han nämner inte den andra sidan av den liberala skattepolitiken, den som slår direkt mot hushållskassan för medelinkomsttagare som Amanda och Merhdad: den höjda momsen, den höjda fastighetsavgiften, det ökade uttaget av miljö- och klimatskatter och utfasningen av ränteavdraget – reformerna som har finansierat regeringens inkomst- och bolagsskattesänkningar.

Men Amanda och Merhdad slipper i alla fall att hanka sig fram i den nya låglönesektorn med enkla jobb som Björklund talar sig varm för. Det här är det nya företagsamma Sverige – med låga skatter på arbete och företag, låga ingångslöner, stor lönespridningen och borttagna turordningsregler – som Björklund började skissa på redan när han tillträdde som partiledare för 18 år sedan.

Annons

När han nu med egna ögon ser hur en amerikansk företagsjätte slår upp sina portar i Stockholms nordvästra förorter är det inte utan att ett visst mått av stolthet sköljer över honom.

Björklund stirrar in i kamerorna med fast blick samtidigt som han klipper det blågula bandet som symboliskt spärrar av ingången till Google-högkvarter. Det hurras och skålas. Efteråt guidas statsministern runt i vad som ser ut som en blandning mellan ett öppet kontorslandskap och en högteknologisk lekplats. Den 63-årige Jan Björklund känner sig som ett barn igen när han får på sig ett par VR-glasögon.

Utanför köar Amanda och Merhdad vidare.

­– Du vet att anställda får både frukost och lunch gratis, va? Och hur mycket snacks och dricka man vill, säger Amanda.

Merhdad tittar upp från mobilskärmen.

– Det är sant. De har allt där. De har till och med egen doktor, säger Amanda.

– Fan, här ska vi jobba, säger Merhdad.

De passerar statsministern på vägen in utan att ens märka det.

Persson: ”Vi är det parti som går längst”

Så skulle Sverige kunna se ut år 2025 om Liberalerna fick egen majoritet i riksdagen. Den fiktiva scenen bygger på Liberalernas partiprogram och andra åsiktsdokument.

Annons

Mats Persson är partiets ekonomisk-politiske talesperson, med doktorshatt från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han menar att det är väsentligt för ett litet land som Sverige att sänka bolagsskatten och på andra sätt underlätta för företagsetableringar i en globaliserad ekonomi.

Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson (L).
Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson (L). Foto: Claudio Bresciani / Illustration: Staffan Löwstedt

– Vår utgångspunkt är att företag här måste ha bättre ekonomiska villkor än i våra konkurrentländer. På samma sätt som framgångsrika svenska företag försöker vara bättre än sina tyska och danska konkurrenter så måste Sverige AB ha bättre ekonomiska villkor än andra länder, säger Persson.

I dag ligger bolagsskatten på 22 procent i Sverige – hur mycket vill ni sänka den?

– Vi måste ligga lägre än våra konkurrentländer. En rad multinationella företag väljer mellan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Sverige. Och i Storbritannien diskuterar man nu efter brexit att gå ner till 15 procent.

Annons

Men riskerar inte sänkningar att skapa en nedåtgående spiral där det till slut är omöjligt att beskatta företag?

– Du har en poäng, och det pågår ett internationellt arbete med att harmonisera bolagsskatterna. Men bolagsskatten är inte det enda, det är bara en av flera komponenter i ett paket av åtgärder som Liberalerna föreslår för att skapa bättre villkor än våra konkurrenter.

Är det rimligt att tänka sig att stora internationella bolag väljer att etablera sig i Sverige?

– Ja, det är vårt mål. Vi ska ha aktiv politik som syftar till det.

Foto: Stefan Jerrevång / Illustration: Staffan Löwstedt

Mats Persson anser att Liberalerna har en ”unik profil” bland svenska partier när det gäller skattepolitiken, och pekar på att partiet både vill ta bort den så kallade värnskatten för höginkomsttagare och höja brytpunkten för när man börjar betala statlig inkomstskatt:

Annons

– Vi är det parti i Sverige som i sak går längst i att försöka ta i tu med att det i Sverige lönar sig för dåligt att utbilda sig.

Ser du problem med att stora delar av era skattesänkningar går till höginkomsttagare?

– Om man tittar på Sverige i dag så är problemet inte att barnmorskor tjänar för mycket eller att de betalar för lite i skatt. Tvärtom. Problemet är att det lönar sig inte att utbilda sig för stora grupper, framför allt i offentlig sektor och i kvinnoyrken, säger han.

– I grunden och botten handlar det här om en ideologisk syn om vad som är rättvisa. En socialistisk rättvisesyn handlar om att vi ska ha en jämlik fördelning. En liberal syn är att alla ska ha samma förutsättningar men att utbildning, strävsamhet och flit ska löna sig.

Så ökad inkomstspridning är inte ett problem?

– Jo, absolut. Vi ser växande klyftor i Sverige. Men klyftan går mellan den som har ett arbete och en som inte har ett arbete. Mellan den som växer upp i en miljö där kriminalitet är vanligt jämfört med den som har trygga uppväxtvillkor, säger Persson.

Annons

Göteborg, maj 2025

Vera vaknar med ett ryck. Hon famlar efter mobilen.

– Shit, shit, shit…

Skolan börjar om tio minuter. Hon slänger på sig kläder och sminkar sig hastigt samtidigt som hon beställer en Uber. Några minuter senare sitter hon i en taxi som kränger genom Göteborg.

Displayen visar 16 euro och 50 cent när bilen stannar utanför Hvitfeldska gymnasiet.

Pengarna hinner knappt dras från pappas kreditkort innan Vera rusar in i den stora tegelbyggnaden och upp för trapporna. I den långa korridoren springer hon in i barndomsvännen Lucas. De har inte pratat med varandra sedan Vera började i en elitklass – något som L-regeringen infört på alla skolor för att stimulera ”särbegåvade” och ”högpresterande” elever.

Det är bara veckor kvar till studenten.

– Vi borde fira ihop, säger Vera.

– Jag vet inte om jag kommer att klara examensprovet. Tänk om jag får gå ut genom bakdörren, som farfar gjorde, säger Lucas, som går kvar i en vanlig klass.

– Jo, det kommer att gå bra, säger Vera innan hon skyndar sig vidare.

Foto: Gorm Kallestad / Illustration: Staffan Löwstedt
Annons

Vera vet precis vad om vill studera på universitet – kärnfysik.

Halva mattelektionen har redan gått när hon kliver in i klassrummet. Lektor Bergström blänger strängt på henne. Han tillhör de utvalda lärarna med högre lön och finare titel.

– Det blir en varning. En till så är du avstängd, säger han.

Enligt den nya skollagen måste skolor omgående vidta åtgärder mot ogiltig frånvaro och mot elever som stör på lektionen. Men det är sällan ett problem i elitklasserna på Hvitfeldska, som på alla sätt lever upp till Jan Björklunds alla ideal. Det är ordning och reda. Fokus på kunskap. Klassisk katederundervisning. Fler lektioner. Fler prov.

Vera och hennes elitklasskamrater läser redan in universitetskurser och drillas i det nya högskolesystemet som Liberalerna har infört: med tre terminer om året och ekonomisk bonus för den som pluggar i högre studietakt och tar examen snabbare.

Vera vet precis vad hon vill studera på universitet – kärnfysik.

Nu när Sverige har börjat bygga kärnkraftsreaktorer igen finns det ett skrikande behov av forskare och experter. Det är i alla fall vad lektor Bergström säger.

Annons

Nylander: ”Sverige behöver spetskompetens”

Liberalerna var ett av partierna bakom det fria skolvalet som infördes i början av 90-talet. Christer Nylander, som är skolpolitisk talesperson och gruppledare för L i riksdagen, erkänner nu att reformen inte har motverkat segregationen som det var tänkt.

– Nej, det kan man inte säga att det har gjort. Jag hade större förhoppningar. Men alternativet, att placeras i närmsta skola, är sämre. I grunden är det väldigt viktigt att föräldrar och elever får välja, säger han.

Christer Nylander, gruppledare och skolpolitisk talesperson (L).
Christer Nylander, gruppledare och skolpolitisk talesperson (L). Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / Illustration: Staffan Löwstedt

Att se varje elevs potential och utvecklingsmöjligheter handlar inte bara om att hjälpa de som har det jobbigast i skolan.

Under de åtta år som som Liberalerna styrde utbildningsdepartementet, 2006–2014, genomförde Alliansen en rad stora förändringar. Bland annat infördes tidigare betyg, fler nationella prov och ökat fokus på ordning och reda i klassrummen.

Annons

Det Liberalerna vill nu är att staten tar tillbaka huvudmannaskapet för skolan från kommunerna – och att det samtidigt formuleras ännu tydligare kunskapskrav för eleverna.

Den psykiska ohälsan bland unga växer. Kommer inte ökade krav på eleverna leda till mer stress?

– Det beror på vilken typ av krav man har. Jag tror svensk skola behöver en ökad tydlighet av vad som förväntas av eleverna. Den här elevcentrerade synen som man har på många ställen, att eleverna själva ska söka kunskap, det är otroligt stressande. I stället ska man veta att man har en lärare som kan definiera vad som är viktigt. Stressen handlar inte bara om att man har många lektioner eller många prov – det handlar om en osäkerhet kring vad man ska göra, säger Christer Nylander.

Varför vill ni satsa på elitklasser för ”särbegåvade” och ”högpresterande”?

– Att se varje elevs potential och utvecklingsmöjligheter handlar inte bara om att hjälpa de som har det jobbigast i skolan, det handlar också om att de som har det enkelt i skolan inte ska tröttna, utan att de kan växa och utvecklas fullt ut de också. Då måste man ibland kraftsamla för elever som verkligen vill satsa på skolan och vill gå snabbt fram, och kanske till och med läsa gymnasiekurs i grundskolan och universitetskurs på gymnasiet.

Annons

Man kan inte lämna dem som tycker att skolan är enkel i sticket.

Ger inte elitklasser eleverna väldigt skilda förutsättningar?

– Eleverna har väldigt skilda förutsättningar från början. Skolan ska vara kompensatorisk, men man kan inte lämna dem i sticket som tycker att skolan är enkel. De måste också möta utmaningar. I Sverige har det funnits elitklasser länge för musik och idrott. Vi tycker att det också är rimligt när det gäller till exempel matematik. Sverige behöver spetskompetens, säger Nylander.

Varför vill ni återinföra examensprov på gymnasiet?

– Vi tänker oss att gymnasiet ska göras om så att vi får ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Det är för att markera att det viktiga är att man har mycket kunskap när man lämnar gymnasiet, inte att man lyckas på ett prov i ettan. Vi tänker att man samlar ihop en del av de nationella proven som finns i gymnasiet i ett slutprov, som mäter vad man kan när man slutar trean.

Får man gå ut bakvägen om man misslyckas precis som förr i tiden?

– Nej, verkligen inte, verkligen inte.

Men vad händer om man inte klarar provet – får man ingen examen då?

– Nej, men då får man en ny chans. Antingen under terminens gång eller på komvux senare.

Birgitta Ohlsson.

Foto: Maja Suslin/ Illustration: Staffan LöwstedtBild 1 av 5

Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson (L).

Foto: Claudio Bresciani / Illustration: Staffan LöwstedtBild 2 av 5
Foto: Stefan Jerrevång / Illustration: Staffan LöwstedtBild 3 av 5
Foto: Gorm Kallestad / Illustration: Staffan LöwstedtBild 4 av 5

Christer Nylander, gruppledare och skolpolitisk talesperson (L).

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / Illustration: Staffan LöwstedtBild 5 av 5