Annons

”Elsparkcyklar en av våra främsta douche-markörer”

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Hur kommer det sig att cyklister och gångtrafikanter kan bli så arga på varandra? Kanske har det att göra med missriktad rädsla.

Under strecket
Publicerad

Fråga: Varför tror alla cyklister, speciellt vuxna, plötsligt att ”trottoar” betyder ”cykelbana”?

Jag menar att fenomenet har eskalerat, fram till för 5–6 år sedan var det inte ett problem. Nu kan man knappt gå på stan utan att riskera att bli påkörd av nån som a) tror att han har företräde till allt utrymme på trottoaren och b) inte vet hur man använder en ringklocka.

Och det är inte okej. /Anonym

Sofia Larsson: Jag håller med dig – det känns verkligen inte okej att använda trottoaren som cykelbana. Eller, för den delen, som körfält för sin elsparkcykel.

Det senare färdmedlet har som bekant formligen tagit över stadsbilden den senaste tiden. Huruvida cyklister eller sparkcykelförare är mer benägna att framföra sitt fordon på gångbanan låter jag vara osagt, men jag har noterat att folk inte verkar tveka för att ställa sig på de eldrivna scootrarna även i onyktert skick. Kanske inte helt jämförbart med svensk vardag, men under Oktoberfest i München häromveckan togs 414 personer för rattfylleri och blev av med körkortet efter att ha kört elsparkcykel berusade. I Tyskland klassas de nämligen som motordrivna fordon.

Annons
Annons

Här hemma har regeringen gett Transportstyrelsen i uppdrag att se över regelverket för elsparkcyklar, inte är en sekund för tidigt om ni frågar mig. De skräpar ner, försämrar framkomligheten och är 2019 en av de främsta markörerna för en allmänt osympatisk person – en så kallad douche.

Diskussionen kring bufflighet och konflikter mellan cyklister och gångtrafikanter nådde väl någon slags peak för ett par år sedan i samband med att så kallade Memils, medelålders män i lycra, pekades ut som ”cykelbanornas värstingar”. En kritik som företrädare för den utpekade gruppen snabbt slog tillbaka mot.

Att vissa människor blir så arga på varandra i trafiken är ett intressant fenomen. En gissning kan vara att det till viss del handlar om missriktad rädsla. Vi människor är ju rädda för en massa saker som inte är så farliga egentligen, men att vistas i trafiken är faktiskt förenat med potentiell livsfara.

Jag vet inte vilken stad du befinner dig i, men i Stockholm känner Trafikkontoret inte riktigt igen att problemet med folk som cyklar på trottoarer skulle ha ökat.

– Vår är bild är att generellt tar de flesta trafikanter den hänsyn som krävs. Vi följer utvecklingen på olika sätt och trots att cykeltrafiken ökat så har antalet allvarliga olyckor inte ökat. Men visst får vi får in mycket synpunkter kring samspelet mellan cyklister och gångtrafikanter, säger Joakim Boberg, trafiksamordnare med ansvar för cykeltrafik.

På sin hemsida ger Stockholms stad några vettiga tips för cykelsäkerhet. Det mesta, som att visa hänsyn mot fotgängare och att inte cykla på trottoarer, är rena självklarheter som de flesta torde ha drillats i redan när de lärde sig att cykla. Men med åren kryper det sig på någon slags töntig vuxencoolhet som får oss att skippa både hjälm, reflex, ringklocka och grundläggande trafikvett.

Det vi kan göra är att säkerställa att vi själva gör vad vi kan för att visa hänsyn mot våra medtrafikanter. En god start är att lägga bort mobilen när vi ska transportera oss. Då kan vi vara mer uppmärksamma och ha ögonkontakt med andra trafikanter.

Som det står i första kapitlet av körkortsboken: ”Trafiken är ett samspel.”

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons