X
Annons
X

Emma Frans har tröttnat på att svinga sitt slagträ

Emma Frans är oumbärlig i tider av fejkade fakta och tvärsäkra tyckare. Men numera tvivlar hon på sin egen förmåga att skilja sant från falskt.

Läs mer om Vetenskapskollen
Emma Frans är aktuell med boken ”Sant, falskt eller mittemellan?”, som delvis bygger på texter publicerade i SvD:s Vetenskapskollen.
Emma Frans är aktuell med boken ”Sant, falskt eller mittemellan?”, som delvis bygger på texter publicerade i SvD:s Vetenskapskollen. Foto: Malin Hoelstad

I bokhyllan i ett arbetsrum på Karolinska Institutets avdelning för medicinsk epidemiologi ligger ett basebollträ. En gång i tiden var det en del av en halloween-utstyrsel och sedan blev det Emma Frans signum, ett vapen mot ovetenskapen.

Förra året kom hennes bok "Larmrapporten", med undertiteln "Att skilja vetenskap från trams", och i Svenska Dagbladet har hon fastslagit sanningshalten i olika påståenden under vinjetten Vetenskapskollen.

Men när hon nu lanserar boken "Sant, falskt eller mittemellan?" (Volante) tycks hon ha tröttnat på att svinga sitt symboltyngda slagträ.

Annons
X

Vi älskar att få veta vad som är sant och falskt, men det perspektivet funkar inte alltid.

– Det finns en övertro på att allt går att mäta, och det finns något oerhört tilltalande i tvärsäkerhet. Man ser det i Donald Trump, men även i vår tilltro till experter eller till Jordan B Peterson, eller till och med Hans Rosling. Deras tvärsäkra aura är lockande, medan nyanser och tveksamhet är mindre attraktivt. Jag märker ju själv att folk vill att jag ska slå hål på myter med mitt basebollträ. Men tyvärr kan man inte alltid med tvärsäkerhet säga vad som är sant och falskt, utan man får nöja sig med att ta en frågeställning, bidra med fakta, och ganska ofta landa någonstans mittemellan.

I gråzonen där vi inte riktigt vet?

– Ja, man hamnar ofta där, och det är utmanande för mottagaren. Vi älskar att få veta vad som är sant och falskt, men det perspektivet funkar inte alltid. Jag tycker att man märkte det tydligt nu under valåret, när man här i Sverige skapade Faktiskt.se, en motsvarighet till amerikanska Politifact, att det är svårt att faktagranska komplexa frågor.

I stället har man plockat lågt hängande frukt, avfärdat knäppa påståenden som spridits i sociala medier?

– Exakt. Och det har också Metros Viralgranskaren ägnat sig mycket åt. Men man måste vara försiktig med vad man väljer ut, för det finns studier som visar att när man upprepar någonting – även en osanning för att dementera den – förstärker man vårt minne av felaktigheten, inte av faktakollen.

I somras kritiserades SVT:s Faktakollen för sin granskning av den nynazistiska myten att Förintelsen är en bluff.

När det här skrivs är den senast granskade nyheten på Faktiskt.se en satirnyhet om att Tommy Körbergs “O helga natt" förbjuds på Sveriges Radio för att de “fått nog av skrålande vita män". Några veckor tidigare faktakollade Metros Viralgranskaren satirnyheten att Kalles kaviar ska byta namn till Khaleds kaviar, och i somras kritiserades SVT:s Faktakollen för sin granskning av den nynazistiska myten att Förintelsen är en bluff.

Varför är en sådan granskning problematisk?

– Där uppstår fenomenet med falsk balans. Att man ens ägnar tid åt att bemöta en sådan fråga kan skapa en bild av att det finns två mer eller mindre jämbördiga perspektiv. Men man måste kanske välja ut så knasiga påståenden för att verkligen kunna avfärda någonting till hundra procent.

Så känner jag varenda gång jag sätter mig in i någonting: Shit, vad svårt det här var!

Om basebollträt var en symbol för kompromisslös vetenskapstro så är det också symboliskt att det nu ligger på hyllan. Kanske också ett tecken i tiden, för är det ett ord som bättre än något annat speglar höstens nyhetsflöde är det ovisshet. Brexit-förhandlingarna, händelseförloppet på ett visst saudiskt konsulat och inte minst den svenska regeringsbildningen är följetonger om det ovissa som fångat vårt intresse i månader.

– Det finns något intressant i den politiska osäkerheten som råder i Sverige nu, och tvärsäkerheten som samtidigt finns hos vissa. Folk som är totalt oinsatta i frågorna är tvärsäkra på att det här är jätteenkelt och skriver på Facebook: "Hur svårt kan det va???" Det kallas Dunning Kruger-effekten: folk som är inkompetenta tror sig vara kompetenta. Men ju mer man lär sig om något desto ödmjukare blir man. Så känner jag varenda gång jag sätter mig in i någonting: Shit, vad svårt det här var!

Annons
X
Annons
X

Emma Frans är aktuell med boken ”Sant, falskt eller mittemellan?”, som delvis bygger på texter publicerade i SvD:s Vetenskapskollen.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X