Linda Medin har SO med sjuor. På lektionen går hon igenom skillnaden mellan klimat och väder.
Linda Medin har SO med sjuor. På lektionen går hon igenom skillnaden mellan klimat och väder. Foto: Malin Hoelstad

En annan sida av svenska skolans skräckexempel

En enda sjundeklassare har svenska som modersmål på Hjulsta grundskola. Här, i en av Stockholms så kallade problemförorter, ser resultatsiffrorna ut som ett recept för skolmisslyckande. Men SvD möter en helt annan vardag för lärare och elever.

Publicerad

En flicka med blå sjal på huvudet, grå mjukisbyxor och sneakers ljudar tyst medan hon sitter framåtböjd och djupt koncentrerat läser i Vilhelm Mobergs Utvandrarna, omskriven till enklare svenska.

Efter en stunds läsning svarar klassen, som består av nyanlända elever som ska slussas ut i ordinarie åttor eller nior, på frågor i ett häfte. Läraren Linda Medin blickar ut över ungdomarna och konstaterar att skrapet av pennor mot papper, är det bästa ljudet i världen.

– Tchi, tchi, tchi, härmar hon.

Siham går i en klass med nyanlända elever som snart ska börja i ordinarie åttor eller nior.
Siham går i en klass med nyanlända elever som snart ska börja i ordinarie åttor eller nior. Foto: Malin Hoelstad

Linda Medin började här på Hjulsta grundskola i Stockholm för tio år sedan, efter att som nyutexaminerad ha arbetat på Matteusskolan i Vasastan i Stockholms innerstad.

Jag tror att eleverna påverkas jättemycket av skolans rykte. Ingen vill gå på den sämsta skolan.

Klyftorna mellan skolorna är gigantiska, sett till de faktorer som används för att förutsäga elevers möjlighet att nå höga betyg. Eleverna på Matteusskolan har enligt statistiken helt andra socioekonomiska förutsättningar att nå goda skolresultat. Där har 76 procent föräldrar som pluggat vidare efter gymnasiet – motsvarande siffra i Hjulsta är 17 procent.

I Hjulsta är 94 procent av eleverna själva födda utomlands eller har två föräldrar som är det och mer än var tredje har bott i Sverige kortare tid än fyra år. På Vasastansskolan har 6 procent utländsk bakgrund och 2,4 procent av eleverna är nyanlända.

Annons

SvD följde med Linda Medin under en vanlig arbetsdag, som började 7.20. Hon kom till jobbet med tunnelbanan från Kungsholmen i innerstan där hon bor. Hjulsta är ett av miljonprogramsområdena vid Järvafältet.

Medierapporteringen härifrån brukar handla om gängkriminalitet, skjutningar och utanförskap. När de ökande klyftorna mellan skolor diskuteras, liksom förekomsten av hot och våld mellan elever och mot lärare, brukar skolor i de här områdena lyftas fram som skräckexempel.

– Jag tror att eleverna påverkas jättemycket av skolans rykte. Ingen vill gå på den sämsta skolan. Då tror man kanske att man har sämre förutsättningar att lyckas i livet. Men eleverna får jättegod undervisning här och merparten kämpar verkligen hårt med sina studier, säger Linda Medin.

Annons

Det blir väldigt mycket fokus på språket på lektionerna och det tar tid.

Hon ser ingen skillnad i motivation mellan eleverna på förra arbetsplatsen Matteusskolan och Hjulsta grundskola – den största skillnaden har att göra med att nästan alla elever i Hjulsta har ett annat modersmål.

Det gör att många saknar förståelse för ord och begrepp som används i undervisningen, som “brist” eller “ekologiskt system”, vilket ställer krav på undervisningen.

– Varför böjs ord så här? Hur hänger det här ihop? Det blir väldigt mycket fokus på språket på lektionerna och det tar tid. Ordförståelse är jätteviktigt för att förstå ett skolämne, säger Linda Medin.

1/4

Richie har en fråga om svenskauppgiften.

Foto: Malin Hoelstad
2/4

Nico går i en klass med nyanlända elever. De läser Utvandrarna på lättläst svenska.

Foto: Malin Hoelstad
3/4

Fateme och Zeineb går på Hjulsta grundskola.

Foto: Malin Hoelstad
4/4

Iqra har SO-lektion.

Foto: Malin Hoelstad

Hon tror att hon som lärare på Hjulsta grundskola har en viktigare roll för eleverna än hon skulle ha på en skola där eleverna har svensk bakgrund.

– Elever som slutat och börjat på gymnasiet brukar komma och hälsa på och säga att de saknar skolan. Som mentor till en klass har man en betydelsefull roll och den blir kanske mer betydelsefull för att man blir den enda länken till det svenska samhället. Många av mina elever talar svenska bara i skolan, säger Linda Medin.

Annons

Det är dags för kaffe i elevfiket Hjuset. Lärarrummet och personalmatsalen står nästan alltid tomma.

– Att hänga här i elevkaféet på rasten och att äta i skolmatsalen hjälper till att skapa relationer till alla elever på skolan, även de som inte går i de klasser jag undervisar, säger Linda Medin.

Alla elever får lägga ifrån sig mobiler och annat pillvänligt när lektionerna startar, för att inte distraheras.
Alla elever får lägga ifrån sig mobiler och annat pillvänligt när lektionerna startar, för att inte distraheras. Foto: Malin Hoelstad

När eleverna kommer in i till lektionen lägger de mobiltelefoner, nyckelknippor och annat pillvänligt som lätt stör koncentrationen i en svart plastkorg. Efter en genomgång ger sig eleverna i kast med ett läxförhör om klimat och väder.

Linda Medin behöver inte höja sin röst en enda gång under de lektioner SvD är med på under dagen. All lektionstid ägnas åt ämnet.

Eleverna här är jätterara!

Att det råder arbetsro under lektionerna är en självklarhet för Linda Medin, hon verkar oförstående till SvD:s frågor om hur hon får ordning bland tonåringarna.

Annons

– Eleverna här är jätterara! Många är väldigt artiga, håller upp dörrar och om man varit sjuk säger de “är du frisk nu Linda? Välkommen tillbaka!”, säger Linda Medin.

1/4

Klassisk så kallad katederundervisning kan ha bidragit till lugnt under lektionerna, enligt Linda Medin.

Foto: Malin Hoelstad
2/4
Foto: Malin Hoelstad
3/4

Klimat, väder och vatten står på schemat.

Foto: Malin Hoelstad
4/4

Mariam får hjälp av läraren Linda Medin.

Foto: Malin Hoelstad

Att ha mer av så kallad katederundervisning med sjuor innan hon lärt känna eleverna kan också bidra till att det blir lugnt under lektionerna.

– Gruppdynamiken varierar från klass till klass och påverkar hur mycket jag som pedagog kan släppa. Samtidigt som jag ska ta hänsyn till vad som passar eleverna ska alla tränas i eget ansvar också.

Många av hennes kollegor har liksom Linda Medin arbetat här i många år. Men det finns de som slutar snabbt.

– De som jobbar här stannar antingen två dagar eller tiotals år, säger Linda Medin.

Bland niorna som gick ut Hjulsta grundskola förra året var 62 procent inte behöriga till gymnasiet. Räknar man bort de nior som varit högst fyra år i Sverige var 50 elever kvar, och bland dem var 50 procent behöriga till gymnasiet. Snittet i Stockholm är 92 procent behöriga bland elever som varit i Sverige minst fyra år.

Lektion i svenska.
Lektion i svenska. Foto: Malin Hoelstad
Annons

Enligt Ninni Forsberg, biträdande rektor för högstadiet, är den främsta orsaken till att andelen behöriga elever är lägre än snittet att många elever invandrat till Sverige.

– Det är lätt att luras med statistik. Det klart att andelen nyanlända är väldigt låg i en innerstadsskola jämfört med ett sådant här område. Jag tycker att vi har fantastiskt duktiga lärare. Men det är ett svårt uppdrag. Och det är klart att det är tufft att gå högstadiet när man nyligen kommit till Sverige, säger Ninni Forsberg.

I Sverige i dag blir ingen imponerad när man säger att man är lärare. Vi står ganska lågt i kurs. Tyvärr.

Skolan har under många år tagit emot många nyanlända elever, och under framför allt 2015 när Sverige tog emot rekordmånga flyktingar kunde det droppa in tre nya elever varje dag.

– Det blev en stor påfrestning för hela skolan. Många av de nya hade inte lång skolbakgrund med sig när de började här, säger Ninni Forsberg.

Att många elever nyligen kommit till Sverige märks ibland under lektionerna. Diskussion om invandring- och flyktingpolitik kan bli känslomässig och personlig för elever som riskerar utvisning. Rent konkret påverkas undervisningen när elever måste ta ledigt för att genomföra röntgen för åldersbestämningar.

Annons
1/3

Hussein och Nicolas har bråttom till lektionen.

Foto: Malin Hoelstad
2/3

Aliya ska ha svenska med Linda Medin.

Foto: Malin Hoelstad
3/3
Foto: Malin Hoelstad

Elevsammansättningen innebär också att Linda Medin måste beställa tolkar till en del utvecklingssamtal och vissa föräldrar kan hon heller inte ringa hem till, utan måste be en kollega som kan föräldrarnas språk om hjälp.

De flesta föräldrar är engagerade i barnens skolgång, det är inte ovanligt att både mamma och pappa kommer på utvecklingssamtalen. Linda Medin ser till att de vet hur det går för barnen i skolan genom att skicka hem rättade läxförhör som föräldrarna får skriva på för att visa att de sett dem.

Från andra skolor har det kommit vittnesmål om hur föräldrar kan kritisera och utöva press mot lärare om de inte är nöjda med sina barns betyg, något Linda Medin inte har upplevt.

Jag har inte samma bakgrund som eleverna, och jag utvecklas jättemycket av att träffa dem varje dag.

– Mitt jobb är att motivera varför jag gett eleven ett visst betyg. Så länge jag gör det på ett professionellt sätt upplever jag inte att det är något problem. Det kan vara så att föräldrarna själva gått i skolan i ett land där lärare är mer ansedda i samhället. I Sverige i dag blir ingen imponerad när man säger att man är lärare. Vi står ganska lågt i kurs. Tyvärr.

Annons

Om något våldsbrott skett i området kan det påverka eleverna i skolan, de kan ha svårt att sluta prata med varandra om det som hänt, enligt Linda Medin. Hot och våld mellan elever förekommer, och det har hänt att någon ur personalen utsätts. Men det är ovanligt och långt ifrån vardag.

Planering, rättning och annan bedömning tar mycket arbetstid.
Planering, rättning och annan bedömning tar mycket arbetstid. Foto: Malin Hoelstad

När klassen med nyanlända läst klart om Kristinas kamp mot skörbjuggsdöden på skeppet mot hoppet om ett bättre liv i Amerika, ägnar Linda Medin resten av eftermiddagen åt planering. Hon delar in sjuorna i grupper inför ett kommande grupparbete och planerar tillsammans med en kollega vad de ska arrangera som studiebesök inom religionsämnet. Stockholms stora synagoga, Riddarholmskyrkan eller Judiska museet?

Klockan är kvart över fem, nära tio timmar efter att arbetsdagen drog igång, när Linda Medin tillsammans med några kollegor lämnar skolan och går mot tunnelbanan.

Hon har aldrig ångrat sitt yrkesval eller att hon började jobba på Hjulsta grundskola.

– Jag tycker att de här eleverna är väldigt roliga. Jag har inte samma bakgrund som dem, och jag utvecklas jättemycket av att träffa dem varje dag.

Mohamed har läxförhör i SO.
Mohamed har läxförhör i SO. Foto: Malin Hoelstad

Siham går i en klass med nyanlända elever som snart ska börja i ordinarie åttor eller nior.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 16

Richie har en fråga om svenskauppgiften.

Foto: Malin Hoelstad Bild 2 av 16

Nico går i en klass med nyanlända elever. De läser Utvandrarna på lättläst svenska.

Foto: Malin Hoelstad Bild 3 av 16

Fateme och Zeineb går på Hjulsta grundskola.

Foto: Malin Hoelstad Bild 4 av 16

Iqra har SO-lektion.

Foto: Malin Hoelstad Bild 5 av 16

Alla elever får lägga ifrån sig mobiler och annat pillvänligt när lektionerna startar, för att inte distraheras.

Foto: Malin Hoelstad Bild 6 av 16

Klassisk så kallad katederundervisning kan ha bidragit till lugnt under lektionerna, enligt Linda Medin.

Foto: Malin Hoelstad Bild 7 av 16
Foto: Malin Hoelstad Bild 8 av 16

Klimat, väder och vatten står på schemat.

Foto: Malin Hoelstad Bild 9 av 16

Mariam får hjälp av läraren Linda Medin.

Foto: Malin Hoelstad Bild 10 av 16

Lektion i svenska.

Foto: Malin Hoelstad Bild 11 av 16

Hussein och Nicolas har bråttom till lektionen.

Foto: Malin Hoelstad Bild 12 av 16

Aliya ska ha svenska med Linda Medin.

Foto: Malin Hoelstad Bild 13 av 16
Foto: Malin Hoelstad Bild 14 av 16

Planering, rättning och annan bedömning tar mycket arbetstid.

Foto: Malin Hoelstad Bild 15 av 16

Mohamed har läxförhör i SO.

Foto: Malin Hoelstad Bild 16 av 16