Annons

John Sjögren:En domesticerad Jesus? Åt helvete med honom!

Kristus på korset. INRI är en förkortning för Iesus Nazarenus, Rex Iudaeorum – Jesus från Nasaret Judarnas konung – från Johannesevangeliet 19:19. Och i en fresk av Fra Angelico: Noli me tangere – rör inte vid mig.
Kristus på korset. INRI är en förkortning för Iesus Nazarenus, Rex Iudaeorum – Jesus från Nasaret Judarnas konung – från Johannesevangeliet 19:19. Och i en fresk av Fra Angelico: Noli me tangere – rör inte vid mig. Foto: Sören Wibeck/IBL, Fra Angelico

Kvinnorna som blev vittne till Jesus uppståndelse har upplevt något konkret, något verkligt och faktiskt som skrämmer vettet ur dem. Det skriver John Sjögren i debatten om Svenska kyrkans inställning till Jesu mirakel.

Under strecket
Publicerad

Målning där Jesus uppväcker Lasaros från de döda, som visas på Musée Condé i franska Chantilly.

Foto: Erich Lessing/IBL

Vår postsekulära tid upphör inte att förvåna. Plötsligt är mirakel ett hett ämne på landets teatrar och kultursidor. På Uppsala stadsteater ser jag en fin iscensättning av Johan Heltnes roman ”Det finns ingenting att vara rädd för”, som till stor del handlar om ett uteblivet mirakel. På Dramaten ska den djupt troende katoliken Paul Claudels mysteriespel ”Budskapet till Maria” spelas där ett dött barn väcks till liv (skärtorsdagens planerade premiär blev dock inställd på grund av sjukdom). Och på DN:s kultursida frågar sig Maria Schottenius om Svenska kyrkan har slutat tro på mirakel.

Nämnda krönika har skapat debatt i det kristna Sverige. Schottenius berättar i sin text om en helgmålsandakt i radion, i vilken prästen tolkat miraklet när Jesus utspisar femtusen med fem kornbröd och två fiskar som en bild för hur en rörelse sätts igång som lyckas skaffa fram mat så att det räcker (och blir över) åt alla.

Schottenius uppmanar Svenska kyrkan att vara tydligare i sin förkunnelse om mirakel. Hur ska berättelserna i evangelierna om Jesu mirakel tolkas? Är de bokstavligt sanna? Eller ska de tolkas som bilder för det inre andliga livet, som metaforer och symboler?

Annons
Annons

Målning där Jesus uppväcker Lasaros från de döda, som visas på Musée Condé i franska Chantilly.

Foto: Erich Lessing/IBL

Utan undren blir det, som Schottenius antyder, inte mycket religion kvar av kristendomen.

Målning där Jesus uppväcker Lasaros från de döda, som visas på Musée Condé i franska Chantilly.
Målning där Jesus uppväcker Lasaros från de döda, som visas på Musée Condé i franska Chantilly. Foto: Erich Lessing/IBL

Svaret är givetvis: både och. De mirakel som Jesus utför i evangelierna är sprängfyllda av symboliska betydelser. De är metaforer, eller om man ska tala bibelspråk ”tecken”, som pekar i många olika riktningar och som kan tolkas närmast i det oändliga. Det går med andra ord utmärkt att använda miraklerna som bilder för inre andliga skeenden eller, som prästen som Schottenius refererar till, som berättelser som inom sig bär på sociala och rent av politiska budskap. Men lika viktigt är att miraklerna är konkret verklighet.

Huvudsaken med miraklerna är att peka på vem Jesus är. Frågan om Jesu identitet är också evangeliernas oavbrutna fokus. De vill inte i första hand berätta om Jesu lära eller lägga fram något etiskt eller filosofiskt system. Deras budskap är mycket mer storartat och svårsmält. De hävdar att Gud, världsalltets skapare, klivit in i historien och blivit människa i Jesus från Nasaret.

Vad Jesu mirakel först och främst vill illustrera är att han är detta Guds levande och skapande Ord. Det Jesus säger är.

I Johannesevangeliet identifieras Jesus med Logos, Ordet i våra svenska bibelöversättningar, universums inneboende ordning och rationalitet, det skapande Ordet, det Ord genom vilket Gud skapar världen när han säger ”varde ljus” och det blev ljus.

Annons
Annons

Vad Jesu mirakel först och främst vill illustrera är att han är detta Guds levande och skapande Ord. Det Jesus säger är. När han till den blinde säger ”du kan se igen”, då ser den blinde igen. När han ropar till Lasaros ”kom ut”, då reser sig Lasaros ur sin grav och kommer ut. När han säger åt vinden att tiga, då stillas stormen.

Därför blir det svårt att avskriva undren som rent litterära konstruktioner eller som helt och hållet symboliska utan att tappa bort kärnan i kristendomen, nämligen tron på Jesus som Gud inkarnerad. Utan undren blir det, som Schottenius antyder, inte mycket religion kvar av kristendomen.

Det är endast om Jesus är den han utger sig för att vara, om han verkligen är Ordet som blivit kött, som han är värd att lyssna till.

Denna helg firas det största och mest omvälvande av Jesu mirakel: uppståndelsen. Inget av de under som beskrivs i evangelierna har väl utsatts för så många försök att tolkas metaforiskt som just uppståndelsen; som en bild för naturens pånyttfödelse, allas vår inre resa från död till liv. Men detta är knappast vad evangelierna gestaltar. Kvinnorna som blir de första vittnena till uppståndelsen beskrivs som ”förskräckta”, ”darrande och utom sig” springer de därifrån. De har upplevt något konkret, något verkligt och faktiskt som skrämmer vettet ur dem.

Det är endast om Jesus är den han utger sig för att vara, om han verkligen är Ordet som blivit kött, som han är värd att lyssna till. Men en Jesus utan mirakel, en domesticerad Jesus som inte har förmåga att skrämma vettet ur folk, han är inte heller värd att tro på. En sådan bedragare förtjänar att glömmas.

Ja, rent ut sagt: åt helvete med honom.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons