Annons

”En kalori är en kalori” – och sex andra hälsomyter

Nej, en kalori beter sig olika i olika kroppar, beroende på gener och tarmflora. Och frukosten är inte dagens viktigaste måltid. I boken ”Matmyten – vetenskapen om vad vi äter och hur det påverkar oss” sticker den brittiske genetikprofessorn Tim Spector hål på ett antal myter om hur vi ska äta för att må bra.

Under strecket
Publicerad
Foto: Jurek HolzerBild 1 av 2
Foto: Christine Olsson/TTBild 2 av 2

1 / 7

Foto: Jurek Holzer

1) Hoppa aldrig över frukosten

Nej, frukosten är inte dagens viktigaste måltid. Den som klarar att låta bli att äta fram till lunch ger kroppen en längre fasteperiod och därmed vila från matsmältning. Detta mår kroppen bra av, bland annat innebär det att en större variation av goda tarmbakterier florerar vid nästa måltid.

–  Vi som bor i norra Europa får fortfarande höra att det nästan är en dödssynd att hoppa över frukosten, medan man i södra Europa ofta nöjer sig med en espresso, säger Tim Spector som är professor i genetik vid Kings college i London och bland annat forskar om tarmfloran.

Korttidsfasta stimulerar generellt tillväxten av goda bakterier. Men alla är olika, poängterar Tim Spector. Om du klarar dig bra utan frukost är det bara att avstå. Om inte så ska du definitivt äta. Själv mår han bäst av att äta en lätt frukost på morgonen. Yoghurt och bär blir det oftast.

I hans fall har det gjort att han kan kontrollera sin aptit bättre.

–  Förr var fasta mer en del av det dagliga livet vilket gjorde att man lärde sig att det är helt okej att vara hungrig en tid. Så det finns både en psykologisk och en fysiologisk vinst, menar Tim Spector.

Foto: Christine Olsson/TT
Annons
Annons
Foto: Jurek HolzerBild 1 av 1

2 / 7

Foto: Jurek Holzer

2) Att utesluta kolhydrater är bra för hälsan

Nej, tänk på att äta så varierat som möjligt i stället för att utesluta mat. Trenden att det är bra att utesluta någon del av kosten har hållit i sig länge. Vad man ska utesluta har växlat från år till år. Det handlar om alltifrån mjölkprodukter till kolhydrater, kött, gluten, mättade fetter, all ”modern mat” (om man vill följa stenåldersdieten), fruktos, socker. Och precis som när det gäller religioner är de flesta människor ovilliga att ändra sina övertygelser om vad som är hälsosam mat, anser Tim Spector.

Få av dessa rekommendationer är vetenskapligt underbyggda, enligt Tim Spector, som helst inte vill rekommendera någon speciell kosthållning alls, utom möjligen: Ät varierat!

Visst är det bra att utesluta till exempel raffinerat mjöl och socker, rent generellt, menar Tim Spector. Men han tycker att det är bättre att vi vänder på sättet att tänka och fokuserar på att äta så många olika saker som möjligt, särskilt grönsaker och frukter.

Den som utesluter till exempel kolhydratrika jordärtskockor går miste om en av de bästa livsmedlen för den som vill gynna sina goda tarmbakterier.

Våra förfäder åt regelbundet 150 olika ingredienser i veckan. I dag konsumerar de flesta färre än 20 olika livsmedel och många, om inte de flesta, är artificiellt raffinerade. De flesta tillverkade livsmedel består, sorgligt nog, av bara fyra huvudingredienser: majs, soja, vete och kött.

Risken, om man håller sig till en strikt diet i hopp om att utesluta onyttigheter, är att man äter alltför ensidigt och därmed inte gynnar de goda tarmbakterierna som bidrar till att bygga upp ett starkt immunsystem.

Tim Spector menar att många som försöker hålla sig till en strikt diet ofta äter hårt processad mat med många tillsatser i stället. Mångfald i tarmfloran är en nyckel till god hälsa.

Låg mikrobiell variation i tarmfloran är kopplat till såväl diabetes som till en hel rad sjukdomar som är vanligare i rika länder som allergier, autoimmuna sjukdomar och IBS (irritable bowel syndrome).

Annons
Annons

Olivolja med timjan.

Foto: Jurek HolzerBild 1 av 1

3 / 7

Olivolja med timjan.
Olivolja med timjan. Foto: Jurek Holzer

3) Undvik fet mat

Nej, många vetenskapliga resultat de senaste åren visar att fett, inte ens mättat fett, är så farligt som man tidigare har trott. Bra fetter är väldigt viktiga för kroppen. Välj även helfeta mjölkprodukter eftersom det ofta är tillsatser, som till exempel emulgeringsmedel, i lågfettprodukter. Fettskräcken har gjort att det producerats extrema mängder lågfettvarianter av många sorters mat. De flesta har många tillsatser.

En femårig ambitiös studie följde 7500 spanjorer, alla med hög risk för hjärtsjukdom. De delades upp i en lågfett-diet och en högfett-diet baserad på Medelhavskost med extra nötter och olivolja, ost och yoghurt. Lågfettgruppen uppmuntrades att minska andelen kalorier de åt som fett.

Studien visade på färre hjärtinfarkter och även något minskad vikt i gruppen som ätit Medelhavskost, skriver Tim Spector i boken Matmyten.

Opastöriserade ostar (ju mer de luktar desto bättre) och fet yoghurt eller kefir är riktigt bra för våra tarmbakterier. De stimulerar tillväxten av goda arter och ökar mångfalden, vilket är gynnsamt för hur vi bryter ned maten.

Annons
Annons
Foto: Jurek HolzerBild 1 av 1

4 / 7

Foto: Jurek Holzer

4) En kalori är alltid en kalori

Nej, numera vet vi att det inte är fullt så enkelt som att en kalori fungerar likadant i alla kroppar. Studier visar att våra tarmbakterier och det sätt som de interagerar med våra gener bestämmer hur matsmältningen fungerar. Detta innebär att om två personer äter exakt samma mänga kalorier och tränar lika mycket så kommer de ändå att minska eller öka olika mycket i vikt.

I ett elegant forskningsförsök som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science, och som Scientific American rapporterar om här, visades hur möss som fick en överviktig eller smal persons tarmflora reagerade helt olika på samma mat.

De genetiskt identiska mössen fick tarmbakterier från kraftigt överviktiga kvinnor och deras smala tvillingsystrar. Mössen åt samma sorts mat i samma mängd och ändå blev den mus som fått sina tarmbakterier från den kraftigt överviktiga tvillingen snabbt tyngre än den andra musen. Som förväntat så hade även den feta musen en mindre varierad tarmflora.

Annons
Annons
Foto: Jurek HolzerBild 1 av 1

5 / 7

Foto: Jurek Holzer

5) Att äta färre kalorier fungerar alltid

Nej, beroende på våra gener och vår tarmflora så visar det sig att vi reagerar ganska olika på samma mängd kalorier. Detta har visat sig i Tim Spectors tvillingstudier. Om två personer äter en identisk portion pasta så kommer deras olika tarmfloror avgöra hur mycket som lagras som fett. Alla har en unik tarmflora och den avgör till stor del hur vi smälter maten och tar upp näring.

Nya studier som gjorts sedan Tim Spectors bok Matmyten kom ut, visar att blodsockret kan variera fyrfaldigt mellan olika personer efter att ha ätit en potatis, en råvara som släpper ifrån sig både socker och fibrer.

– Om du och jag åt samma potatis skulle vi reagera olika på den. Mycket av skillnaden beror på vilken tarmflora vi har i oss. Vi förstår inte mekanismerna men vi förstår hur vi responderar på saker och att det beror på våra tarmbakterier – och att detta även kan influera vilken mat vi föredrar, förklarar Tim Spector.

Tarmen styr oss mer än vi tror, både fysiskt och i vårt beteende.

Annons
Annons
Foto: Thore LindemanBild 1 av 1

6 / 7

Foto: Thore Lindeman

6) Träning är en bra metod för att minska i vikt

Nej, träning är bra av väldigt många skäl utom just för att minska i vikt. I grunden är det självklart viktigt att träna för hälsan skull, menar Tim Spector, men att kräva att kroppen reagerar genom att göra sig av med mycket fett på kuppen är dömt att misslyckas, menar han.

Det gamla rådet ”ät mindre, motionera mer” är inte fel i sig, men det är svårare än så att få resultat. Tvärtom visar forskning att många går upp i vikt när de tränar eftersom kroppen signalerar att den vill ha lite extra kompensation efter träningen. Inte sällan är det också så att vi är så nöjda och tycker att vi kan unna oss det där lilla extra som rymmer fler kalorier än vi har gjort av med.

Dessvärre är det också svårare att bli av med fett än att bygga muskler.

Många elitidrottare får numera sina mikrober profilerade, skriver Tim Spector i boken Matmyten. Man har gjort ett experiment på gymråttor (riktiga sådana!). Friska råttor älskar att springa och när en del av dem försågs med hjul i sin bur producerade löparna, som i genomsnitt sprang 3,5 km per dag, dubbelt så mycket av den goda fettsyran butyrat (smörsyra) i sina tarmar som de stillasittande råttorna gjorde. Smörsyra har många positiva effekter på immunförsvaret. Motion stimulerar mikroberna att producera mer av detta ämne.

Att ha rätt sorts tarmmikrober kan också få en människa att springa snabbare eller simma längre, möjligen på grund av mikrobernas antioxidantiska egenskaper.

Annons
Annons
Foto: Jurek HolzerBild 1 av 1

7 / 7

Foto: Jurek Holzer

7) Probiotika hjälper inte

Nej, probiotika fungerar visst, menar Tim Spector. Probiotika är något vi ska lära oss att tänka på, men vi ska också koppla ihop det med prebiotika.

Men, först och främst, vad är probiotika? Jo, det är levande bakteriekulturer. Det finns i naturell yoghurt, opastöriserade ostar och fermenterad mat som surkål och kimchi.

Det är särskilt viktigt att tänka på att äta probiotisk kost om man har varit tvungen att äta antibiotika – 90 procent av de goda tarmbakterierna försvinner vid en antibiotikakur.

Det allra viktigaste är förstås, återigen, att äta varierat och särskilt prebiotisk mat som innehåller fibrer vi inte kan smälta, men som tarmbakterierna tar hand om i stället. Ät gott om lök, purjolök, vitlök, jordärtskockor, kronärtskockor och sparris. De skapar en bra miljö i tarmarna igen.

Det finns även både bra och dåliga probiotikapreparat på marknaden, i pillerform och i yoghurt, så läs på ordentligt. Sedan är det dessutom så att antalet och typen av mikrober som växer bäst i våra tarmar delvis styrs av våra gener – det påminner lite om hur vissa blommor och buskar föredrar olika typer av jord, förklarar Tim Spector i boken ”Matmyten”.

Polyfenoler är också bra och de finns i vindruvor, bär, lök, granatäpplen, kaffe, grönt te, rött vin och mörk choklad.

Viktigast av allt är att tänka på att äta många olika sorters frukt och grönsaker.

Bara ett par bra studier där man testat probiotikas inverkan på människors humör har publicerats. I en av dem visade man kvinnor bilder av arga och vänliga ansikten och övervakade deras hjärnaktivitet efter fyra veckors probiotikadiet. Forskarna fann inga större förändringar i humör, men noterade en nedtonad känslomässig reaktion.

På det hela taget är historien om probiotikas hälsofördelar försiktigt positiv. De fungerar uppenbarligen bra när kroppen är som svagast och mikroberna störs eller ännu inte har bildats, som hos spädbarn, efter infektioner eller hos äldre. För majoriteten av normala friska personer (till skillnad från laboratoriemöss), finns det ännu inga obestridliga bevis från randomiserade kliniska test för att de som äter probiotika regelbundet får någon uppenbar fördel.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons