X
Annons
X

”En klass för sig” – var Oden dyrkad på bronsåldern?

"Är det sant att asaguden Oden dyrkades redan under bronsåldern? Det lär finnas en stor hällristning i Bohuslän som föreställer honom, försedd med spjut."

Läs mer om Harrisons historia
Spjutguden i Litsleby.
Spjutguden i Litsleby. Foto: Mikael Gustafsson/IBL

Den hällristning som avses är, antar jag, en avbildning av en spjutförsedd man i Litsleby, inte långt från Vitlycke museum i Tanums hällristningsområde, sedan 1994 upptaget på Unescos världsarvslista. Under bronsåldern var detta en skärgård, med hällar alldeles vid vattenbrynet, vilket en besökare bör vara medveten om. I dag ligger nämligen hällarna mellan 25 och 30 meter ovanför vattenytan, och Litslebys häll befinner sig till råga på allt mitt i skogen. Det intryck vi får av konstverken är alltså ett helt annat än de gav betraktarna vid tiden för inknackandet.

Allt som allt knackade bronsåldersmänniskorna in 120 figurer på hällen i Litsleby, av vilka 119 känns mycket små bredvid den 2,25 meter höga Spjutguden. Han är försedd med oproportionerligt litet huvud, breda vader och en kraftigt markerad penis, något som i sig inte är särskilt ovanligt; det finns gott om liknande mansfigurer på hällarna. Storleken och spjutet ställer dock mannen i en klass för sig. Åsikten har därför framförts att det måste vara en övermänsklig varelse, kanske en tidig variant av – eller föregångare till – den gud som senare skulle bli känd som Oden.

Föreställer verkligen bilden Oden? Eller är det en hövding som önskat markera revir?

Annons
X

Religionshistoriker brukar göra gällande att kulten av denne enögde, spjutförsedde as bör dateras till en framskriden fas av järnåldern, hundratals eller rentav tusen år efter det att man knackade fram bilder i Litsleby. Det skulle innebära att figuren på hällen knappast kan vara Oden. Men religionshistorikerna gissar. Vi har ingen aning om när asarna, inklusive Oden, började dyrkas – allt vi förfogar över är mer eller mindre välgrundade hypoteser. Varken den äldre järnålderns eller bronsålderns nordbor efterlämnade skriftliga redogörelser för sin gudavärld och sina kulter.

Dessutom är det mycket svårt att tidsbestämma knackningarna. Uppenbarligen har Spjutguden knackats in över några skepp, vilket talar för att han har kommit på plats relativt sent, kanske i början av järnåldern. Men han kan lika gärna ha knackats dit bara några år efter knackningen av skeppen. Ponera att en grannhövding har erövrat området och önskat manifestera sitt välde i sten – i så fall är det inte omöjligt att han medvetet valt att låta knacka in en bild av sig själv över de tidigare härskarnas bilder.

Så här kan vi spekulera länge, och utan kompletterande material nyttjar det föga. Föreställer verkligen bilden Oden? Eller är det en hövding som önskat markera revir? Eller har knackaren och hans folk bara önskat förmedla ett budskap om krigisk ära och manlig potens till omvärld och eftervärld? Envar är sin egen hällristningsuttolkare.

Annons
X
Annons
X

Spjutguden i Litsleby.

Foto: Mikael Gustafsson/IBL Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X