Annons

Janerik Larsson:En norsk historielektion

Stortinget
Stortinget Foto: Emma-Sofia Olsson
Under strecket
Publicerad

Den 26 september 2010 rapporterade norska NRKs reporter Laila Bakken om utfallet av det svenska riksdagsvalet:

Nå er det i Sverige det er sjokkbølger, etter at det innvandringskritiske partiet Sverigedemokraterna med bakgrunn i nazist- og nasjonalistbevegelsen, har kommet inn i Riksdagen med en oppslutning på 5,8 prosent og 20 representanter. Debatten om innvandring og integrering var fraværende i den svenske valgkampen. De store partiene er stilletiende enige om å ikke diskutere emnet fordi man mener det bare tjener Sverigedemokraterna.

Bakkens artikel handlade dock främst om det som hände i Norge i juni 1991:

13. juni 1991 sendte Ap-politiker Rune Gerhardsen sjokkbølger gjennom Norge med sitt oppgjør med deler av den norske velferdsstaten - inkludert innvandrere som fikk tørketromler av sosialkontoret. (—)

Utspillet kom først i intervju med Dagbladet og ble kalt «en politisk bombe», siden kom boken «Snillisme på norsk», spekket med hverdagseksempler på uheldige forhold.

Rune Gerhardsen mener det samme i dag som i 1991.

Annons
Annons

Ap-politikeren hadde virkelig stukket hånda i ett vepsebol. Debattene ble lange og mange, Gerhardsen ble utskjelt og hyllet.

– Du kunne være enig eller uenig, men jeg fikk i alle fall debatten i gang. Og det mener jeg har tjent den norske integreringsdebatten, sier Gerhardsen selv - nå 19 år etter.

Ordet var alltså ”snällism” men diskussion kom aldrig på allvar till Sverige trots att förutsättningarna borde varit bättre här. Det viktiga i Norge var att det var en socialdemokrat som tog debatten - men någon svensk socialdemokrati försökte vad jag vet aldrig lära sig något av det som hände i Norge.

I vänstermannen och forskaren Knut Kjedstadlis bok ”Norsk innvandringshistorie” analyseras effekten av Gerhardsens utspel.

Gerhardsen var ordförande i kommunstyrelsen i Oslo men hans utspel som hade udden mot att den norska välfärdsstatens organ behandlade invandrarna utan att ställa krav och att dessa gavs förmåner som inte vanliga medborgare fick del av. Någon integration var det inte frågan om, menade han.

Valet 1995 visade att Gerhardsens synpunkter vunnit genklang i en större del av befolkningen - och inte minst bland socialdemokratins väljare - än varit offentligt känt dessförinnan som Kjedstadli skriver.

Den norska opinionen var förvisso inte enhetlig och ledande dagstidningar som Dagbladet (liberal) och Arbeiderbladet (senare omdöpt ytill Dagsavisen) drev en mokampanj som vann visst gehör. Dock var den norska självrannsaken över den förda politiken så pass rejäl att kung Harald i sitt jultal 1998 konstaterade att integrationen av invandrare i Norge misslyckats i viktiga avseenden.

Annons
Annons

Fremstrittspartiets ledare Carl I Hagen sade vid flera tillfällen ”välkommen efter” till resten av det politiska Norge.

I kommunalvalet 1999 hade tonläget skiftat något och invandrarna sågs i den valdebatten mera som en resurs menar Kjedstadli.

Men Hagens kritik av invandringspolitiken fortsatte och ledde till betydande politiska framgångar som med tiden ledde till att hans efterträdare som partiledare, Siv Jensen, idag är Norges finansminister sedan 2013. Då fick Frp 22,9 % av rösterna och Høyre 17,2%. Høyres partiledare Erna Solberg blev statsminister med stöd från Kristelig Folkeparti och Venstre.

I sin bok skriver Gerhardsen om bakgrunden till sitt snällism-utspel bl a:

Jeg har kalt det snillisme. Jeg har brukt ordet som betegnelse på det fenoment at vi som samfunn, i det godes hensikt, har tøyd systemet mot den ekstreme og misforståtte velvillighet. De gode idealer trekkes ut i parodier. Alle krav skal innfris, alle problemer skal løses og alle menneskelige vanskeligheter skal ivaretas. Snillisten møter alle krav med velvilje. Snillisten er alltid forståelsesfull overfor et krav, et behov eller en interesse. Snillisten tar ingen konfrontasjoner. Konsekvensen blir at ansvaret undergraves og at det ikke lenger stilles krav til enkeltmennesket.

Och i NRK-intervjun:

– Velferdssamfunnet er bygget på krysset mellom plikt og rett. For innvandrerne ble det pøst på med rettigheter uten å stille krav om plikten. Det skaper reaksjoner og legger grunnlag for konflikter - sterke konflikter.

Ap-politikeren understreker at hans utgangspunkt da som nå er at innvandrere, enten de er arbeidsinnvandrere eller flyktninger er velkomne, og at Norge skal ta godt i mot dem.

– Men det er forskjell på ivaretakelse og dumsnillhet, sier Gerhardsen.

– Jeg var også opptatt av at du må skille mellom naturlig engstelse og uro og rasisme og fremmedfiendtlighet.

I intervjun nästan 20 år efter boken menar Gerhardsen att politiken fått kontroll över de välfärdsstatens byråkrater som i sin entusiasm över de många nya klienter ägnade sig åt vad han kallar ”den dumsnille favoriseringen”.

Det finns fortsatt problem i Norge också på detta område men debatten har i huvudsak förts med en helt annan realism än i Sverige.

Sociologiprofessorn Grete Brochmann har lett två stora norska utredningar som saknar svensk motsvarighet. Här intervjuas hon 2017 av Per Gudmundson.

Här några nedslag jag tidigare gjort i denna norska debatt,

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons