Annons

Göran Eriksson:Skolan plötsligt obevakad juvel för partierna

Foto: Tomas Oneborg

Det finns många kriser i det politiskt styrda Sverige, men Pisa 2018 förändrar bilden av skolan. Svensk skolpolitik kan faktiskt förändras – och är nu en obevakad juvel för flera partier att erövra.

Under strecket
Publicerad

Bland myndigheter och offentliga verksamheter finns ingen motsvarighet till de ”särskilt utsatta områden” – med extra svåra problem – som polisen brukar peka ut.

Men känslan av kris är ju utbredd och här är några kandidater som skulle kunna hamna på en sådan lista: Försvaret, polisen, sjukvården, Arbetsförmedlingen, rättsväsendet och integrationen. Samtidigt utarmas landsbygden, inkomstklyftorna växer, våldsbrotten blir grövre. Bostadsmarknaden kan krascha och klimatet går åt... ja, vi vet alla vart klimatet är på väg.

I det stämningsläget sticker de nya Pisaresultaten förstås ut och Skolverket kan sätta rubriken ”Positiv svensk Pisa-trend håller i sig”. Trenden består i att efter ”Pisachocken” 2013 vände de svenska resultaten uppåt i den Pisa som presenterades 2016.

Inför valet förra hösten gav SvD Sifo i uppdrag att undersöka väljarnas bild av utvecklingen i den svenska skolan. Det visade sig då att bara en fjärdel av väljarna hade registrerat vändningen, medan nästan hälften svarade att de svenska Pisaresultaten hade försämrats i den senaste mätningen.

Annons
Annons

Pisachocken 2013 var fastbränd i väljarnas medvetanden.

Kanske kommer den bilden ändå att förändras nu, när Pisa för andra gången pekar på att svenska elever presterar bättre än tidigare. Det vore intressant, inte bara för att utvecklingen i så fall kontrasterar med bilden av många andra offentliga verksamheter.

Men en mer positiv bild av svenska elevers kunskapsutveckling skulle också sätta nya ramar för den skolpolitiska debatten. Den har de senaste decennierna präglats av en konflikt mellan den så kallade flum- och kunskapsskolan.

Där var förstås Liberalernas förra partiledare – och mångårige utbildningsminister – Jan Björklund härförare i striden för höjda kunskapskrav och tidigare betyg. Man kan väl utan att överdriva beskriva Björklund som en enmansfront i skolpolitiken. Och det är väl en rimlig beskrivning att säga att han vann striden.

Länge ”ägde” också Liberalerna skolfrågan, i så hög grad att de själva såg risken att förvandlas till ett enfrågeparti. Mot sig som skoldebattör hade Björklund under förra mandatperioden sin efterträdare som utbildningsminister, Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin.

I januari hoppade Fridolin av regeringen och har nu blivit lärare, medan Björklund lämnade jobbet som partiledare i somras.

Sveriges två ledande skolpolitiker de senaste decennierna har alltså hastigt lämnat scenen, vilket betyder att en av väljarnas viktigaste frågor plötsligt ligger ganska obevakad.

Och skolan är onekligen något av en politisk kronjuvel – i fyra av de sex senaste valen har frågan toppat listan över väljarnas viktigaste frågor i SVT:s vallokalsundersökning Valu.

Just nu är svensk skola därmed i ett formativt läge, skapat av tomrummet efter Björklund/Fridolin och den nya Pisaundersökningen – som ger en positiv bild av kunskapsresultaten, men visar på fortsatt växande problem med segregationen.

Skolpolitiken skulle därför kunna ta en ny riktning, när partierna ger sig in i kampen om att bli ledande skolparti.

Enligt en ny Novusmätning ligger fem partier – Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Vänsterpartiet – ganska nära varandra när väljarna svarar på vilka som har bäst skolpolitik. Låt matchen börja!

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons