Annons

En organiserad organism av organisationer

Det moderna samhället är till stor del uppbyggt av olika slags föreningar och organisationer, som i sin tur ingår i övergripande organisationer. Det finns anledning att fråga sig hur mycket organisation vi egentligen är betjänta av.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

UNDER STRECKET

Räknat i antalet studenter är det största ämnet vid svenska universitet och högskolor företagsekonomi. Och det med råge. Enligt högskoleverkets statistik var cirka 37000 studenter registrerade för någon kurs i företagsekonomi under 2010. Det är 10000 fler än tvåan matematik och många gånger fler än vad som är en mer normal studenttillströmning – ämnen som statsvetenskap och kemi hade cirka 6000 studenter vardera. Samma år tog omkring 5000 personer kandidat- eller magisterexamen i företagsekonomi, vilket var mer än tre gånger fler än de som examinerades i statsvetenskap och nationalekonomi sammantaget.

Varför har då just företagsekonomi blivit en så populär och stor disciplin? Frågar man studenter varför de valt företagsekonomi säger de ofta att det är ett ämne som verkar ”nyttigt”. Men nästa fråga är förstås varför det är så nyttigt med företagsekonomi. En stor del av svaret ligger nog i vad disciplinen handlar om. Trots namnet, som uppstod på 1930-talet, har det redan från början handlat om mer än företag och ekonomi. Företagsekonomins studieobjekt är snarare organisationer. Dit räknas inte bara företag utan också exempelvis offentliga förvaltningar och föreningar. Och disciplinen behandlar fler aspekter av alla dessa organisationers liv än vad som i snäv mening kan kallas ekonomiska.

Annons
Annons

Organisationer utgör en så central och självklar del av våra liv att vi kanske inte alltid tänker på att vi lever i ett organisationssamhälle. Vi konfronteras dagligen med olika slags organisationer, vare sig det är företaget vi arbetar på, olika affärer vi handlar i, föreningar vi tillhör eller kontakter vi har med olika delar av stat eller kommun.

Antalet organisationer blir bara fler. Nya områden och problem blir föremål för organisation. Det finns numera föreningar för miljön, för klimatet, för patienter med olika sjukdomar och så vidare. Gamla delar av större byråkratier blir samtidigt självständiga organisationer. Företag knoppar av avdelningar som inte ”tillhör kärnaffären”, och delar av stater och kommuner bolagiseras och privatiseras. Sverige och flera andra länder har de senaste decennierna drabbats av den väckelserörelse som fått namnet ”new public management”, och den har inneburit att enskilda delar av stater och kommuner som till exempel universitet, sjukhus, skolor eller daghem alltmer ses som autonoma organisationer jämförbara med självständiga företag.

Och inte bara det: nästan alla dessa organisationer ingår i åter andra organisationer, i ”metaorganisationer”, som har andra organisationer som medlemmar. Exempel är branschorganisationer, arbetsgivarorganisationer, fackförbund eller förbund inom sportens område. Inte minst finns det mängder med internationella organisationer som är sådana metaorganisationer och som intresserar sig för snart sagt alla livets områden – här finns både EU, WTO, Internationella läskedrycksföreningen och Internationella kremeringsfederationen. Antalet internationella metaorganisationer har ständigt ökat under efterkrigstiden och uppgår nu till över 10000.

Annons
Annons

Som redan ekonomen Alfred Marshall konstaterade i slutet av 1800-talet är organisationen den sociala form som tillsammans med marknaden konstituerar det ekonomiska livet. Man talar ofta om att vi lever i en marknadsekonomi, men ekonomipristagaren Herbert Simon har hävdat att den moderna ekonomin är lättare att förstå om man inser att det är en organisationsekonomi snarare än en marknadsekonomi. Det ekonomiska livet utspelas i högre grad inom ramen för organisationer än på marknader.

Organisation och marknad hänger dock tätt samman. I moderna samhällen är organisationer i själva verket en förutsättning för marknader – numera finns det i de flesta fall en organisation på åtminstone ena sidan av en marknadstransaktion. Outsourcing och privatisering motiveras ofta med att man vill ha mer marknad – samtidigt får man också fler organisationer.

Att förstå organisationer är inte bara viktigt med tanke på hur många de är, utan också med tanke på hur rika och mäktiga många av dem är. Många stora organisationer, som storföretag, har en förmåga att koncentrera resurser som mycket få individer ens kan drömma om. Och denna ojämlikhet tycks vara ganska allmänt accepterad även om den leder till att vi som individer blir kraftigt beroende av organisationer.

Mot bakgrund av allt detta är det inte konstigt att en disciplin ägnad åt organisationer framstår som nyttig och får många studenter att bli intresserade. Den täcker ett område som är centralt för förståelsen av moderna samhällen. Och nästan alla studenter, oavsett vad de studerat, kommer att arbeta i organisationer.

Annons
Annons

Det finns förstås en rad beaktansvärda olikheter mellan till exempel en bank, ett industriföretag, ett universitet och en idrottsförening. Vad är det då som får forskare att inordna dem alla under det breda begreppet organisation? Vad anses de ha gemensamt och vad är det speciella med organisationer?

För att svara på det måste man komma förbi de vanliga metaforerna om organisationer. Organisationer beskrivs ofta i vardagslag och även i en del teorier i fysiska termer: som om de var saker som kan vara större eller mindre, eller som ett slags områden med gränser där det finns något som är innanför eller utanför organisationen. Ändå är förstås en organisation inte någon sak som man kan se eller ta på. Och den är inte en plats. I rättsliga sammanhang beskrivs organisationer som ett slags individer, som ”juridiska personer” med drag som liknar dem vi brukar tillskriva enskilda människor. Men en organisation är förstås inte i någon fysisk mening en person. Organisationer är inte heller en grupp personer. Precis som samhället inte utgörs av en samling individer så består inte en organisation av sina medlemmar. Om man fotograferar en organisations medlemmar kan man ändå inte upptäcka någon organisation på bilden.

Det är mer fruktbart att förstå en organisation som ett slags social ordning, något som skapar bestämda identiteter och handlingsmönster och viss förutsägbarhet. Ordning skapas på många sätt i samhället, till exempel genom en gemensam kultur och gemensamma institutioner eller genom att människor dagligen ömsesidigt anpassar sig till varandra. Organisation kan i stället beskrivas som en beslutad ordning – någon eller några har beslutat att just denna ordning ska råda.

Annons
Annons

En organisation har rätt att besluta vem som får vara medlem eller anställd, den får besluta om regler för vad dessa ska göra och inte göra, den får besluta om övervakning av dem och om belöningar och bestraffningar. Och organisationer får besluta om vem som ska besluta. Inom ramen för organisationer finns rätten att bestämma vad andra ska göra. De som räknar också stater som ett slags organisationer hävdar att denna rätt enbart finns i organisationer.

När det akademiska intresset för organisationer på allvar tog fart på 50- och 60-talen stod just beslut och beslutsfattande i centrum för uppmärksamheten. Hur fattas beslut i organisationer och vad är det som avgör om de beslut som fattas verkligen genomförs? En närliggande fråga blev vad de som tilldelats makten att fatta beslut gör för att verkligen utöva denna makt: i vilken utsträckning går organisationer att styra? Kan man styra genom att sätta upp olika mått på prestationer och kostnader som bör nås? Eller behövs det populära men mycket svårfångade fenomen som går under den smått magiska benämningen ”ledarskap” – och vad är i så fall det?

Annan forskning handlar om organisationers relationer till andra organisationer och personer. Alla organisationer har sedan mycket länge varit tvungna att redovisa sin ekonomiska ställning för andra, och studiet av denna komplicerade praktik är ett ämne för företagsekonomiska studier som har starka traditioner. En annan central tradition i svensk företagsekonomi har varit företags förhållande till sina leverantörer och kunder och sådana studier har lett till nydanande teorier om hur marknader fungerar.

Annons
Annons

Just forskningen om organisationers relationer till sin ”omvärld” har ökat och breddats de senaste decennierna och det i takt med förändringar i organisationers situation. Typiskt för nutida organisationer är att de utsätts för så många krav att deras ledningars handlingsfrihet kraftigt begränsas vilket gjort att även stora och rika organisationer förlorat makt. Exempelvis kräver många att företag inte bara ska ge avkastning till sina ägare, de ska också erbjuda goda anställningsvillkor, de ska bidra till god yttre miljö, sysselsättning och framsteg i allmänhet – de ska uppvisa vad som kallas ”socialt ansvar”.

Organisationer avkrävs regelmässigt redovisningar inte bara av sin ekonomiska ställning utan även av vilken påverkan de har på till exempel arbetsförhållanden, miljön och jämställdhet. För att hantera kraven blir stora organisationer alltmer komplexa – de byggs ut med personalavdelningar, miljöansvariga, jämställdhetsansvariga och liknande. De inrättar allt större informationsavdelningar som ska berätta hur bra organisationen är på att uppfylla eller överträffa olika krav. Pressreleaserna blir allt fler och årsredovisningarna allt tjockare. Idén om granskning och revision som tidigare mest avsåg räkenskaperna har spritt sig till en rad nya områden, något som fått vissa att tala om det moderna ”revisionssamhället”.

Många av kraven på organisationer sätts fortfarande av stater men dessa är långtifrån ensamma. En rad andra organisationer uppträder också som kravställare. Dessa organisationer använder samma arsenal av organiseringsmetoder som organisationer alltid använt för internt bruk. Även om de inte har rätt att bestämma över andra organisationer så har många av dem ändå stort inflytande – och detta trots att de är förhållandevis små och ganska fattiga.

Annons
Annons

Internationella standardiseringsorganisationer som ISO (International Organization for Standardization) beslutar om regler för hur olika produkter ska utformas och för hur produktionsprocesser ska läggas upp för att främja kvalitet eller miljö. Stiftelsen International Accounting Standards Board sätter standarder för hur företag världen över ska utforma sin redovisning. Andra organisationer, som Standard and Poor’s och Human Rights Watch, övervakar organisationers kreditvärdighet eller deras politik med avseende på mänskliga rättigheter. Åter andra beslutar om sanktioner, både negativa och positiva; det gäller till exempel de som beslutar om olika slags certifieringar och ackrediteringar av organisationer, föreningar som uppmanar till köpbojkott av vissa företag, eller prisutdelare som är vanliga inte bara inom film- och bokbranschen.

Det moderna livet utmärks alltså inte bara av mängden organisationer – det är organiserat på fler sätt än så. Och de som organiserar andra organisationer är för det mesta också organisationer. Organisationernas och organiserandets betydelse för samhällsutvecklingen verkar alltså bara öka. Det är både på gott och ont: det finns anledning att fråga sig hur mycket organisation vi egentligen är betjänta av och vilka intressen olika slags organiserande tjänar. Förhoppningsvis får alla dessa studenter i företagsekonomi insikter som gör dem redo att insiktsfullt diskutera sådana frågor.

Nils Brunsson
är professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons