Annons

”En stor vårdskuld måste nu betalas av”

Sabina Joyau och Karin Liljeblad.
Sabina Joyau och Karin Liljeblad. Foto: Pressbilder

Många som väntar på operation har fått stå tillbaka för att vården ska kunna hantera pandemin. De måste så fort som möjligt få den vård de har rätt till, skriver Sabina Joyau och Karin Liljeblad, Vårdföretagarna.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | SJUKVÅRD

Det uppdämda behovet av vård blir allt större i coronapandemins spår. Bara i Stockholm fick 7 500 färre patienter sin operation under mars och april jämfört med förra året. Trots Region Stockholms beslut att försiktigt börja öppna upp den planerade specialistvården kan det handla om nästan 22 000 operationer och åtgärder som skjuts upp till i höst. Patienter kommer att få fortsätta gå med en ond höft eller vänta på sin starroperation. Nu behövs en plan för att börja ta hand om alla väntande patienter. Om regionen ytterligare lättar på de restriktioner för den planerade vården som nu gäller kan vårdgivare börja arbeta bort vårdköerna.

I Stockholm har smittspridningen varit särskilt stor, vilket har satt Stockholmssjukvården under stor press. De privata vårdgivarna arbetar sida vid sida med den regiondrivna vården för att bekämpa smittan, vårda svårt sjuka coronapatienter och upprätthålla akuta vårdinsatser för andra patienter, vars vårdbehov inte kan vänta.

I mars fattade hälso- och sjukvårdsledningen i Region Stockholm beslutet att planerad specialistvård skulle skjutas upp, förutsatt att det kunde ske utan allvarliga medicinska konsekvenser. Privata vårdgivare i regionen skulle planera för att ställa personal och resurser till förfogande med 24 timmars varsel. Detta hörsammades och runt 450 läkare, sjuksköterskor och andra vårdanställda gick till regionens sjukhus. Dessa är fortsatt utlånade. I slutet av maj kom nya direktiv från Region Stockholm om fortsatta begränsningar av den planerade vården till den 10 augusti.

Annons
Annons

När pandemin börjar klinga av kommer det finnas ett uppdämt behov av vårdinsatser bland Sveriges patienter. Vårdskulden blir allt större. Pandemin har slagit hårdast mot Region Stockholm och vår analys rör därför Stockholmspatienter.

Utifrån data från Region Stockholm har vi jämfört antalet genomförda operationer och andra åtgärder under mars och april i år med samma månader 2019. Under dessa två månader opererades nästan 7 500 färre stockholmare. I april gick antalet operationer ner med hela 45 procent.

Inom gynekologin fick 57 procent färre kvinnor hjälp med nödvändiga behandlingar under april. Antalet stockholmare som fick sin höft eller sitt knä opererat, eller andra ortopediska åtgärder, mer än halverades. Störst var nedgången inom hjärtsjukvården med 85 procent färre operationer jämfört med samma månad förra året. De stockholmare som väntar på operation har fått stå tillbaka för att vården ska kunna hantera pandemin. De måste så fort som möjligt få den vård de har rätt till.

Då den planerade specialistvården förväntas vara starkt begränsad till i höst kommer många operationer inte att genomföras. Om volymen operationer under dessa månader blir lika låg som i april kan upp till 22 000 stockholmare få sin vård uppskjuten. Till det ska läggas andra patientbesök som skjutits på framtiden. En del har kunnat ersättas med digitala vårdkontakter, men inte alla.

Om Stockholmssjukvården från september och framåt skulle lyckas öka sin kapacitet med 20 procent mot den normala kommer det att ta elva månader att arbeta bort vårdskulden. Om vårdkapaciteten bland regionens vårdgivare ökar med 5 procent riskerar det att ta tre år och nio månader. Till det ska läggas att vården under lång tid framöver påverkas av fortsatt behov av vård av patienter som insjuknar i corona, med långa vårdtider och omfattande rehabinsatser. Vi befarar att det kommer att ta lång tid innan vården kan öka sin kapacitet påtagligt. Det kommer få effekter för människors fysiska och psykiska hälsa, möjligheter att arbeta och risk för att tillstånd förvärras.

Annons
Annons

Vårdföretagarna vill peka på sju punkter som vi nu bedömer som nödvändiga för att betala av vårdskulden.

  1. Dialog om uppstart av den planerade vården. De privata vårdgivarna vill, tillsammans med regionen, snarast komma igång med planeringen av uppstarten av den planerade specialistvården, så att det sker på ett ordnat sätt för de patienter vars behov nu inte möts.
  2. Säkra kapaciteten hos de vårdgivare som verkar på regionens uppdrag.
    Coronapandemin och de beslut om att stoppa planerad vård som Region Stockholm har fattat, samt låna in nyckelpersonal från de privata vårdgivarna, har fått konsekvenser. Regionen måste, med hjälp av de statliga medlen för coronakrisens hantering, ersätta privata vårdgivare för kostnader som uppstått. De privata vårdgivarna är en avgörande del av regionens sjukvård och måste kunna brygga över krisen. Med de stora volymminskningar som beräknas fram till hösten riskerar flera privata aktörer att behöva lägga ner eller kraftigt reducera sin verksamhet, vilket tar lång tid att återupprätta.
  3. Region Stockholm bör ytterligare lätta på restriktionerna för planerad sjukvård så att resurser som inte behövs i coronavården används klokt. Då kan vårdgivarna, i den mån resurserna inte används för att avlasta akutsjukhus och intensivvård, börja ta hand om patienter som blivit tvungna att skjuta på sina vårdbehov. För varje dag som vårdresurserna inte används så växer vårdskulden och patienter far illa.
  4. Sjukvårdens sommarplanering måste lösas gemensamt. Regionen vill fortsätta låna personal från de privata vårdgivarna över sommaren, bland annat för att IVA-personal ska kunna få välbehövlig ledighet. De privata vårdgivarnas diskuterar gärna hur de kan stötta akutsjukvården under sommaren men har liksom regionens sjukhus, en skyldighet att säkerställa semesterledighet för medarbetarna.
  5. Fortsätt bejaka utvecklingen av digifysisk specialistvård. Under coronakrisen har vi sett en snabb utveckling av digitala vårdkontakter hos både privata och regionens specialistmottagningar, som underlättat för patienter som inte har kunnat besöka mottagningen fysiskt. Krisen har visat att det går att bedriva vård med digitala verktyg.
  6. Påbörja upphandlingar i coronakrisens spår. Tack vare vårdvalen i regionen kan vårdgivarna flexibelt öka sin kapacitet att ge vårdinsatser. På en del vårdområden saknas dock vårdval och där bör regionen snabbt påbörja upphandlingar hos externa aktörer för att öka antalet operationer.
  7. Snabbspår för att undanröja vårdmomsen. Vårdmomsen innebär kraftiga fördyringar för vårdgivare som anlitar legitimerad vårdpersonal som är egenföretagare eller inhyrda. I ett läge när sjukvården snabbt behöver öka kapacitet under en period är vårdmomsen ett allvarligt hinder. Den statliga utredning som ser över vårdmomsen ska inte vara klar förrän i april nästa år. Med tanke på vårdbehoven behöver lagändringar komma snabbare på plats.

Den privat drivna sjukvården finns vid Region Stockholms och andra regioners sida och vill bidra till att ge patienterna den vård de behöver. Låt oss börja betala av vårdskulden tillsammans.

Sabina Joyau
näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
Karin Liljeblad
näringspolitisk expert sjukvård, Vårdföretagarna

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons