Annons

I ”helvetets förgårdar” efter grova tv-tabben

Presidentkandidaternas klavertramp i tv – här är åtta minnesvärda ögonblick under debatterna. SvD:s korrespondent Karin Henriksson berättar om Ford, Bush men också om lyckträffar som Reagans dräpande skämt 1984.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

George H W Bush, Ronald Reagan och Barack Obama.

Foto: APBild 1 av 3

Richard Nixon och John F Kennedy i den första tv-sända debatten 1960.

Foto: APBild 2 av 3
Bild 3 av 3

1 / 8

George H W Bush, Ronald Reagan och Barack Obama.
George H W Bush, Ronald Reagan och Barack Obama. Foto: AP

WASHINGTON En dryg tredjedel av befolkningen hade bänkat sig framför de bulliga tv-apparaterna 1960. Om det blir lika stor andel i år motsvarar det 120 miljoner tittare.

Prestationer i presidentvalsdebatter stjälper snarare än hjälper. SvD går här igenom några minnesvärda ögonblick.

Richard Nixon och John F Kennedy i den första tv-sända debatten 1960.
Richard Nixon och John F Kennedy i den första tv-sända debatten 1960. Foto: AP

1960: Tv ställde nya krav på politikerna

Egentligen var de tämligen jämnåriga, men den charmige katolske senatorn John F Kennedy hade utmålat vicepresident Richard Nixon som en fortsättning på 1950-talet, med president Eisenhower och fastlåst läge i kalla kriget. Nixon hade vägrat använda smink, han svettades och en mörk skäggstubb syntes på hakan. Den solbrände Kennedy framstod som betydligt ledigare.

Kennedy vann debatten och valet, trots att Nixon klarade senare debatter betydligt bättre. Tv blev över en natt det allra viktigaste mediet och det ställde nya krav på politikerna – och bidrar till dagens klimat där politik ibland framstår som underhållning.

SvD:s New York-korrespondent Per Persson rapporterade (spalten t v) att det inte råder någon tvekan om att den 43-årige Kennedy vunnit mest på de fyra tv-debatterna, som ”har gett amerikanerna den mest intima bild de någonsin haft av ett par rivaliserande presidentkandidater”.

Annons
Annons

Jimmy Carter och sittande presidenten republikanen Gerald Ford.

Foto: APBild 1 av 2
Bild 2 av 2

2 / 8

Jimmy Carter och sittande presidenten republikanen Gerald Ford.
Jimmy Carter och sittande presidenten republikanen Gerald Ford. Foto: AP

1976: Ford förnekade att östblocket styrdes från Moskva

Efter ödesdrabbningen 1960 dröjde nästa regelrätta presidentvalsdebatt ändå till 1976. Den relativt okände jordnötsodlaren och exguvernören i Georgia, Jimmy Carter, var angelägen om denna möjlighet att nå ut eftersom motståndaren var den sittande presidenten Gerald Ford. Den senare begick då det oförklarliga misstaget att förneka att länderna i östblocket kontrollerades från Moskva. Det förstärkte bilden av honom som klumpig och han förlorade valet i november.

Presidenten hamnade i en situation (i debatten) som kan visa sig helt katastrofal, rapporterade SvD:s Björn Ahlander från Washington. ”Ford slog helt oväntat en hel värld med häpnad genom sin förklaring att det under Bresjnevs regering inte föreligger och inte kommer att föreligga någon sovjetisk dominans i Östeuropa”. /…/ Carter, som omedelbart insåg att presidenten begått ett allvarligt och kanske ohjälpligt missgrepp, kunde kosta på sig ett sataniskt leende”.

Dagen efter, den 9 oktober 1976, beskrev Ahlander hur Gerald Ford ”hamnat i helvetets förgårdar” och hur hans uttalande om Östeuropa ”undergrävt hans ställning i USA och västvärlden”.

Annons
Annons

John B Anderson ser debatten mellan Carter och Reagan på tv.

Foto: Barry Thumma/APBild 1 av 2
Bild 2 av 2

3 / 8

John B Anderson ser debatten mellan Carter och Reagan på tv.
John B Anderson ser debatten mellan Carter och Reagan på tv. Foto: Barry Thumma/AP

1980: Sittande presidenten deltog inte

År 1980 lyckades en tredje kandidat, John Anderson, komma upp i sådana opinionssiffror att han bjöds in till debatt. Men Carter ogillade detta och lät de bägge utmanarna Anderson och Ronald Reagan debattera utan honom. I sista stund ordnades en debatt mellan Carter och Reagan – och då fällde Reagan repliken ”There you go again!” om Carter som en tröttsam tjatmoster.

Reagan vann valet.

En stillsam fäktningsduell utan klavertramp, summerade SvD:s Johnny Flodman och utropade Reagan till knapp segrare ”genom sitt mer informella uppträdande och sin förmåga att hålla sig lugn när han pressas”.

Annons
Annons

Sittande presidenten Ronald Reagan och demokraten Walter Mondale.

Foto: Ron Edmonds/APBild 1 av 2
Bild 2 av 2

4 / 8

Sittande presidenten Ronald Reagan och demokraten Walter Mondale.
Sittande presidenten Ronald Reagan och demokraten Walter Mondale. Foto: Ron Edmonds/AP

1984: Reagans dräpande replik fick alla att skratta

Efter en katastrofal första debatt där president Ronald Reagan föreföll förvirrad fick han in en femetta mot demokraten Walter Mondale i det andra mötet. Den 73-årige Reagan sade att han inte tänkte ta upp åldersfrågan: ”Jag har inte för avsikt att för politiska syften utnyttja min motståndares ungdom och oerfarenhet”, och inte ens 56-årige Mondale kunde hålla sig för skratt.

En jordskredsseger för Reagan väntade, 49 delstater för honom mot Mondales enda delstat – sitt eget Minnesota – samt District of Columbia.

”Även demokrater medgav efter den andra presidentdebatten att Reagan nu gjort bättre ifrån sig – och sannolikt säkrat sin stora ledning”, rapporterade SvD:s Leif Bergström från Kansas City.

Annons
Annons

Lloyd Bentsen, demokrat från Indiana och Dan Quayle, republikan från Texas under vicepresidentdebatten 1988.

Foto: Ron Edmonds/APBild 1 av 2
Bild 2 av 2

5 / 8

Lloyd Bentsen, demokrat från Indiana och Dan Quayle, republikan från Texas under vicepresidentdebatten 1988.
Lloyd Bentsen, demokrat från Indiana och Dan Quayle, republikan från Texas under vicepresidentdebatten 1988. Foto: Ron Edmonds/AP

1988: ”Senator, you’re no Jack Kennedy”

Vicepresidentkandidaterna möts bara en gång. Dessa ofta mer sansade utbytena har fått folk att önska att det var de bägge, inte presidentkandidaterna, som stod mot varandra i valet. Så icke 1988. Republikanen George H W Bushs kandidat Dan Quayle dristade sig till att nämna att han hade lika många år i senaten som John F Kennedy. Den äldre silverhårige Texassenatorn Lloyd Bentsen, som var demokraten Michael Dukakis kandidat, avfärdade honom med ett dräpande ”Jack Kennedy was a friend of mine. Senator, you’re no Jack Kennedy”. Quayle kunde sedan aldrig skaka av sig detta men fick ändå sitta i fyra år som vicepresident efter Bushs valseger.

De 2 000 åhörarna kippade hörbart efter andan vid Bentsens bryska kommentar, skrev SvD:s New York-korrespondent Lars-Georg Bergkvist. Bentsen rapporteras ha vunnit klart. ”Quayle gav ett patetiskt snarare än ett sympatiskt intryck”, tyckte konservative rösten William Schneider.

Annons
Annons

George H W Bush, Ross Perot och Bill Clinton i 1992 års presidentdebatt.

Bild 1 av 3

George H W Bush, Ross Perot och Bill Clinton i 1992 års presidentdebatt.

Foto: Marcy Nighswander/APBild 2 av 3
Bild 3 av 3

6 / 8

George H W Bush, Ross Perot och Bill Clinton i 1992 års presidentdebatt.
George H W Bush, Ross Perot och Bill Clinton i 1992 års presidentdebatt.

1992: Bush tittade på klockan

År 1992 var ett intressant valår, med sittande George H W Bush, den unge demokratiske utmanaren Bill Clinton och uppstickaren Ross Perot som lockat till sig en stor skara anhängare med sitt korståg mot budgetunderskott och statsskulder. Bush var ingen lysande debattör och hade rent allmänt problem med vad han själv kallat ”the vision thing”.

En liten gest under presidentvalsdebatten mellan Bush, Clinton och Perot kom att få stor betydelse – det var när Bush tittade på klockan på ett närmast utstuderat sätt. Det tolkades det som att han faktiskt inte var särskilt intresserad av presidentskapet.

George H W Bush, Ross Perot och Bill Clinton i 1992 års presidentdebatt.
George H W Bush, Ross Perot och Bill Clinton i 1992 års presidentdebatt. Foto: Marcy Nighswander/AP

Om tillfället har han senare sagt att han tänkte: ”Jag hatar de här debatterna. Jag är så glad att den snart är över.” Debattformatet där kandidaterna fritt kunde gå runt på scen gynnade Clinton och missgynnade Bush som framstod som stel. Han ansågs ha förlorat debatten – och förlorade även valet. Men till saken hör att Bush troligen skulle ha vunnit valet utan Perot och att han rönt allt varmare uppskattning efter hand.

Bill Clinton var i sitt esse, konstaterade SvD:s Karin Henriksson i Washington redan den 17 oktober 1992. Bush blottlade däremot sina svagheter, ”föreföll frånvarande och tittade på klockan redan efter en halvtimme”.

Annons
Annons

Frågan vem man helst skulle ta en öl med blev viktig 2000 när den enligt ryktet tråkiga tidigare vicepresidenten Al Gore (till höger) ställdes mot George W Bush (till vänster).

Foto: David Phillip/APBild 1 av 2
Bild 2 av 2

7 / 8

Frågan vem man helst skulle ta en öl med blev viktig 2000 när den enligt ryktet tråkiga tidigare vicepresidenten Al Gore (till höger) ställdes mot George W Bush (till vänster).
Frågan vem man helst skulle ta en öl med blev viktig 2000 när den enligt ryktet tråkiga tidigare vicepresidenten Al Gore (till höger) ställdes mot George W Bush (till vänster). Foto: David Phillip/AP

2000: Vem skulle du helst ta en öl med?

Tre debatter hölls, som vanligt, mellan den sittande demokratiske vicepresidenten Al Gore och republikanske Texasguvernören George W Bush år 2000. Det gick hett till och över alltsammans svävade fåniga frågan ”Vem skulle du helst ta en öl med?”. Bush stakade sig på tunga frågor medan ryktet om Gore som träaktig förstärktes. Tv-komikerna var skoningslösa och Gore hånades för sina hörbara suckar och för att ha gått för nära Bush. En rysare följde efter valdagen och det blev till sist Högsta domstolen som avgjorde valet i Bushs favör, trots att Gore fick fler röster i det så kallade folkvalet.

Bush föreföll mer påläst och vann debatten, rapporterade SvD:s Karin Henriksson i en notis den 13 oktober 2000.

Annons
Annons

Den unge demokraten Barack Obama och den gamle republikanen John McCain 2008.

Foto: Charles Dharapak/APBild 1 av 3
Bild 2 av 3

George H W Bush, John F Kennedy och Barack Obama.

Foto: APBild 3 av 3

8 / 8

Den unge demokraten Barack Obama och den gamle republikanen John McCain 2008.
Den unge demokraten Barack Obama och den gamle republikanen John McCain 2008. Foto: Charles Dharapak/AP

2008: Irakkriget vägde till McCains nackdel

Ingen av debatterna med först senator och sedan sittande presidenten Barack Obama 2008 gick till historien. Republikanen John McCain var en svag kandidat av många skäl och det impopulära Irakkriget vägde in – Obama var emot, McCain för. Efter debatten den 26 september, för exakt 8 år sedan, utropade sig båda kandidaterna till segrare skrev SvD då. Väljarna tyckte dock att Obama var snäppet vassare än republikanen McCain.

Fyra år senare var det republikanen Mitt Romneys tur. Obama var ringrostig och förlorade första debatten men kom sedan igen. Den valrörelsens mest minnesvärda ögonblick var det istället Texasguvernören Rick Perry som stod för. I en tidig debatt kunde han bara komma ihåg två av de tre departement han tänkte stänga. Han blev varken presidentkandidat eller president.

George H W Bush, John F Kennedy och Barack Obama.
George H W Bush, John F Kennedy och Barack Obama. Foto: AP
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons