Annons

Olle Josephson:Engelsk skola ger större förlust än vinst

Svenska gymnasieelever som undervisas på engelska klarar inte att utveckla en avancerad svenska. En rapport från Skolverket indikerar att eleverna måste ges utrymme att använda sitt starkaste språk – svenskan – i skolan.

Under strecket
Publicerad

Engelska ord på en vägg i Internationella Engelska Skolan i Älvsjö. Skolverkets rapport ”Engelskspråkig undervisning” ger vid handen att elever med riktigt mycket undervisning på engelska hade ett sämre svenskt ordförråd i slutet än i början av gymnasiet.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1

Engelska ord på en vägg i Internationella Engelska Skolan i Älvsjö. Skolverkets rapport ”Engelskspråkig undervisning” ger vid handen att elever med riktigt mycket undervisning på engelska hade ett sämre svenskt ordförråd i slutet än i början av gymnasiet.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1
Engelska ord på en vägg i Internationella Engelska Skolan i Älvsjö. Skolverkets rapport ”Engelskspråkig undervisning” ger vid handen att elever med riktigt mycket undervisning på engelska hade ett sämre svenskt ordförråd i slutet än i början av gymnasiet.
Engelska ord på en vägg i Internationella Engelska Skolan i Älvsjö. Skolverkets rapport ”Engelskspråkig undervisning” ger vid handen att elever med riktigt mycket undervisning på engelska hade ett sämre svenskt ordförråd i slutet än i början av gymnasiet. Foto: Lars Pehrson

Snart är det utspring. (Ordet står inte i Svenska Akademiens ordlista, däremot i Bonniers svenska ordbok från 2010.) Ungefär 0,5 procent av de utspringande studenterna har läst nästan hela gymnasiet på engelska. Ytterligare drygt 1 procent har fått högst hälften av undervisningen på engelska. Läroplanen är svensk, och flertalet gymnasister har svenska som modersmål. Vad har de lärt sig?

En del av svaret finns i en Skolverksrapport från i vintras, ”Engelskspråkig undervisning”.

Betygen i olika ämnen är höga. Duktiga elever från grundskolan söker sig till engelskspråkig undervisning, och fortsätter att vara duktiga.

Bakom betygen blir det mer komplicerat. Rapportförfattarna har jämfört utvecklingen i engelska och svenska med lika duktiga kontrollgrupper som har vanlig undervisning på svenska.

Annons
Annons

Hur gick det i engelska? De som undervisades på engelska utvecklade sin engelska läs- och ordförståelse något mer än kontrollgruppen, däremot inte skrivförmågan.

Rapporten jämför elevuppsatsernas användning av ord som hör till mer avancerad sakprosa: according to, describe, however, importance, imply, nevertheless, för att ta några exempel. Engelskundervisade elever använde dem i sina texter lite mer än svenskundervisade, både när de började och slutade gymnasiet, men deras utvecklingskurva steg inte lika brant.

Hur gick det i svenska? Motsvarande ordförråd undersöktes: betydelse, dock, i överensstämmelse med, likväl, medföra, redogöra för med flera. Elever med riktigt mycket undervisning på engelska skrev sämre i slutet än i början av gymnasiet. Elever med högst 50 procent undervisning på engelska hade samma stigande kurva som kontrollgruppen.

Samma sak för rena språkfel i svenskuppsatserna. De minskade hos elever med undervisning på svenska eller med begränsad undervisning på engelska, men ökade hos dem med nästan allt på engelska.

De engelskundervisade gymnasisterna klarar alltså inte att utveckla en avancerad svenska. Engelskan utvecklas visserligen, men inte så mycket som man kunde förvänta sig.

Allt talar för att alla elever måste ges utrymme att använda sitt starkaste språk, svenskan, för svåra utmaningar i kemi, geografi och alla andra ämnen.

Det är bästa sättet att skärpa språklig precision och begreppsutveckling. Och engelskan blir knappast sämre av goda svenskkunskaper.

Skolverkets föreslår tydligare regler för omfattning, lärarbehörighet, särskild lärarfortbildning, bedömning och betygssättning.

Då kan duktiga gymnasister få bra språk med sig i utspringet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons