Annons

Peter Alestig:Gretas klimatstrejk har fått effekt in i EU:s högsta beslutande organ

Greta Thunberg har blivit världskänd för sin skolstrejk för klimatets skull.
Greta Thunberg har blivit världskänd för sin skolstrejk för klimatets skull. Foto: Janerik Henriksson/TT

En omfattande grön våg har svept in över EU. De gröna partierna ökar med 40 procent i parlamentet – med potentiellt stora konsekvenser för kommande klimatförhandlingar. Och ja, det verkar vara delvis Greta Thunbergs förtjänst.

Under strecket
Publicerad

Klimatprotest Fridays for future den 24 maj i Warsawa, Polen.

Foto: SOPA Images/Sipa Bild 1 av 1

Klimatprotest Fridays for future den 24 maj i Warsawa, Polen.

Foto: SOPA Images/Sipa Bild 1 av 1

Man blir inte profet i sitt eget hemland, sägs det. Kanske är det just det som Greta Thunberg har fått känna på i samband med EU-valet.

Hennes skolstrejk och rörelsen den har väckt till liv har onekligen fått effekter rakt in i ett av EU:s högsta beslutande organ. Men paradoxalt nog backar Miljöpartiet här på hemmaplan – och förlorar två av sina mandat.

Men Sverige undantaget – den gröna våg som sveper genom Europa är anmärkningsvärd. Partigruppen för de gröna partierna går från 50 till 70 mandat.

Och den gröna vågen kommer sannolikt att få tydliga effekter på EU:s klimatarbete. Inte bara för att de två största partigrupperna, EPP och den socialdemokratiska gruppen, förlorar sin egen majoritet och måste gå till antingen de liberala eller de gröna för att få igenom sina förslag.

Nej, ännu viktigare är att det i årets EU-val blev uppenbart att klimatarbetet inte är en fråga enbart för de gröna partierna. Tvärtom – klimatet var överallt i valet.

Klimatprotest Fridays for future den 24 maj i Warsawa, Polen.
Klimatprotest Fridays for future den 24 maj i Warsawa, Polen. Foto: SOPA Images/Sipa
Annons
Annons

Ta bara debatterna mellan EU:s ”Spitzenkandidaten”, alltså kandidaterna som vill ta över som ordförande för EU-kommissionen. Vilken fråga var den mest tongivande där? Klimatet. Hela fem av sex kandidater stödjer också förslaget att EU ska ha netto noll-utsläpp till 2050 (den enda som inte står bakom målet var den konservativa gruppens kandidat, Jan Zardahil). Frans Timmermans, Socialdemokraternas kandidat, efterlyser en CO2-skatt i hela EU – och dessutom en bred koalition ”från Tsipras till Macron” för att få klimatet högst på kommissionens agenda.

Klimatfrågan har onekligen klättrat högst upp på EU:s agenda. Och det verkar vara delvis en Greta-konsekvens. Sajten Euroactiv är en av många som skriver om klimatdebatten som en ”reaktion på omfattande gatuprotester”.

Nu är debatternas tid över – och frågan är om ord också blir till handling.

Och kanske är detta – det breda klimatengagemanget bland nästan alla partier — en förklaring till varför Miljöpartiet går sämre än sina motsvarigheter i andra EU-länder.

Nästan alla svenska partier har stuckit ut hakan och lovat egna klimatåtgärder. Liberalerna vill, precis som Timmermans, arbeta för en koldioxidskatt i EU. Moderaterna är, med klimatargument, för en utökad satsning på kärnkraft. Vänsterpartiet vill göra om den Europeiska Investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank. Och så vidare, och så vidare.

Men nu är debatternas tid över – och frågan är nu om ord också blir till handling. Trots det höga tonläget är EU i dag långt från att följa Parisavtalet. Enligt sajten Climate Action Tracker ligger EU snarare just nu på en utsläppsväg som leder mot en 3 grader varmare värld till sekelskiftet.

Samtidigt närmar sig den första ”check-pointen” i Parisavtalet med stormsteg. 2023, i vad som kallas ”Global Stocktake”, ska EU ställas till svars inför världen när alla Parisavtalets parter ska redovisa resultatet av sitt klimatarbete. Både detta, och målet om netto noll-utsläpp till 2050, lär betyda att vi står inför fem år av mycket ambitiös klimatpolitik inom EU.

Efter reklamen visas:
Kuylenstierna: "Vi kommer se en mycket mer ambitiös klimatpolitik"
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons