Annons

Espmark: Akademien behöver haveriutredning

Det blir inget Nobelpris i litteratur i år. Nu är frågan hur Svenska Akademien ska återvinna sitt förtroende. Flera avhoppade ledamöter vädjar till Nobelstiftelsen om en oberoende haveriutredning.

– Förnyelsen kan inte komma inifrån, säger Kjell Espmark till SvD.

Och Nobelstiftelsens vd Lars Heikensten tycker att tanken på en haverikommission är god.

Under strecket
Publicerad

Svenska Akademiens ledamot Kjell Espmark.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Svenska Akademiens ledamot Kjell Espmark.

Foto: Stina Stjernkvist/TT
Svenska Akademiens ledamot Kjell Espmark.
Svenska Akademiens ledamot Kjell Espmark. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Krisen i Svenska Akademien har skapat stora rubriker den senaste månaden. På fredagen meddelade Akademien att det inte blir någon Nobelprisutdelning i år. Enligt ett pressmeddelande har beslutet fattats ”mot bakgrund av en numerärt försvagad Akademi och av ett minskat förtroende för Akademien i omvärlden”.

Akademien skriver också att den påbörjat ett omfattande förnyelsearbete. Det handlar bland annat om att förnya arbetsformer och förstärka rutinerna för hanteringen av jävsfrågor och sekretessbelagd information.

Men författaren Kjell Espmark, som lämnat arbetet i Akademien, tror att det blir svårt för den kvarvarande församlingen att åstadkomma tillräcklig förnyelse. Han talar om dagens Akademi, med tio arbetande ledamöter, som en ”rest-akademi”.

Annons
Annons

– Jag ser ingen möjlighet för den sittande rest-akademin att förnya sig själv. Jag tror det måste till hjälp utifrån.

Krisen inom Akademien blottlades den 6 april, när ledamöterna Kjell Espmark, Klas Östergren och Peter Englund meddelade att de lämnade arbetet.

Kjell Espmark säger att de lämnade Akademien i indignation över moraliskt förfall. Det som utspelat sig sedan den 6 april, med öppna stridigheter och avsättandet av Sara Danius som ständig sekreterare, har enligt honom visat att Akademien har djupa problem med bland annat machovärderingar och vänskapsjäv.

– Jag tror att Akademien behöver hjälp utifrån som reder ut dels vad som har hänt och hur läget faktiskt är inom Akademien, dels vad som ska göras, säger Kjell Espmark som inte tycker att det räcker med den advokatutredning som utförts.

Advokatutredningen, som beställdes när Sara Danius var ständig sekreterare, handlade om Akademiens relation och ekonomiska stöd till den så kallade kulturprofilen Jean-Claude Arnault och kulturverksamheten Forum.

För två veckor sedan meddelade Akademien, efter interna konvulsioner, att den överlämnar advokatutredningen till rättsvårdande myndigheter.

– Det var ju Sara Stridsbergs stora insats att denna advokatutredning kom till rättsvårdande myndigheter, hon kämpade hårt för detta och lyckades med det, säger Kjell Espmark.

Han säger att advokatutredningen gav en kraftfull belysning av vissa frågor, men han menar att det nu skulle behövas en haverikommission för en bredare genomlysning. Tillsammans med Sara Danius, Peter Englund och Klas Östergren skrev han för en tid sedan ett brev till Nobelstiftelsen med krav på en oberoende utredning.

Annons
Annons

Kjell Espmark nämner Inga-Britt Ahlenius, Mats Svegfors och Jan Eliasson som lämpliga namn för en kommission.

– Man kan också tänka sig någon hög jurist. Men det ska vara personer som är helt oberoende, det får inte vara en haverikommission i Svenska Akademiens regi.

Lars Heikensten, vd för Nobelstiftelsen, bekräftar att han tagit emot brevet. Och han tycker att tanken är god.

Det måste till en kraftig rekonstruktion av Akademien framöver. Den måste helt enkelt vara i fas med tiden.

– Svenska Akademien kan ha stor glädje av extern hjälp att hantera de här sakerna. Men för att det ska fungera ska Akademien ha ett intresse att samspela, säger han och fortsätter:

– Det är klart att det låter väldigt dramatiskt om man talar om en haverikommission. Men det behöver det inte vara. Jag tror att de skulle ha glädje av en grupp kloka personer som backar upp dem under den närmaste tiden.

Nobelstiftelsen engagerar sig gärna och har redan diskuterat saken med Anders Olsson, Svenska Akademiens tillfällige ständige sekreterare. Men Nobelstiftelsen tänker i dagsläget inte tvinga Svenska Akademien till en utredning.

Har Svenska Akademien visat intresse för att lyssna på externa personer?

– Jag uppfattar det som att det i varje fall finns en diskussion om detta, absolut, säger Lars Heikensten.

Svenska Akademien består nu av tio arbetande ledamöter, åtta män och två kvinnor. Kjell Espmark säger att han inte kan tänka sig att återvända till arbetet under nuvarande förhållanden. Han har inga planer på att formellt begära utträde, utan hoppas som ledamot kunna arbeta för förändring utifrån.

Annons
Annons

Vi tycker så mycket om henne och uppskattar hennes arbete så mycket att vi ska göra ytterligare ansträngningar för att få tillbaka henne.

Akademiledamoten Per Wästberg säger till SvD att de ledamöter som lämnat arbetet, men inte formellt ansökt om utträde, nu kommer att få betänketid fram till den 1 september.

Hittills har Klas Östergren och Sara Stridsberg formellt ansökt om utträde. Anders Olsson, som tillfälligt klivit in som ständig sekreterare, säger till TT att det inte är helt klart vad som gäller för Lotta Lotass önskemål om utträde.

Enligt Per Wästberg finns det förhoppningar om att hon ska återvända till Akademien.

– Vi tycker så mycket om henne och uppskattar hennes arbete så mycket att vi ska göra ytterligare ansträngningar för att få tillbaka henne, säger Per Wästberg och påpekar att Lotta Lotass inte lämnat arbetet på grund av den senaste tidens stridigheter.

Per Wästberg menar att stämningen inom Akademien nu blivit bättre. Han hoppas på en större försonlighet framöver, och han påpekar att institutionen påbörjat ett reformarbete.

– Vi inhämtar synpunkter från Nobelstiftelsen och råd från höga jurister, säger Per Wästberg och nämner tidigare justitiekanslern Johan Hirschfeldt som en av de jurister som bistår med råd.

Enligt Per Wästberg kommer Akademien sannolikt att kunna välja in fyra ledamöter före årsskiftet. Han säger att Akademien börjat återfå arbetslust och energi. Nu ska arbetet med 2018 års Nobelpris fortsätta enligt ordinarie tidsplan, trots att det formella beslutet om pristagare inte kommer att fattas förrän i september 2019. Samtidigt rullar övrigt arbete med bland annat priser, stipendier och skrifter vidare.

– Det är en mängd sysslor som vi försöker hålla igång under de här hagelskurarna, säger han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons