Kivlar Kessler och Matis Mäeker.
Kivlar Kessler och Matis Mäeker. Foto: Lisa Arfwidson

Esternas nya metod – så avslöjar de penningtvätt

De fällde Danske Bank och har satt klorna i Swedbank genom ett nytt sätt att angripa penningtvätt. Möt cheferna på Estlands finansinspektion som nu ska släppa utredningen om Swedbank ihop med svenska FI.

Publicerad

Två poliser med skottsäkra västar är det första som möter SvD på Tallinns flygplats. På ett bord framför dem finns vapnen: tre flaskor handsprit. Här kommer ingen icke-spritad in.

Många talar om coronaviruset, få talar om att Estlands finansinspektion och den svenska Finansinspektionen väntas publicera sina slutsatser om Swedbanks misstänkta penningtvätt den 19 mars.

Men inne hos Estlands finansinspektion – med stora övervakningskameror riktade mot huvudentréns glasdörr – kluras det på banker.

Här sitter mannen som avslöjade problemen i Danske Bank och Swedbank, Matis Mäeker – i alla fall enligt boken Pestud miljonid (Tvättade miljoner) från 2019. Den är skriven av den estniske journalisten Sulev Vedler och handlar om penningtvätt i Estland.

Vi klarade att upptäcka saker som vi inte hade sett utan det här sättet att arbeta.

Medan duggregnet sakta droppar mot trottoarerna utanför fönstren tonar Matis Mäeker, som är chef för inspektionens arbete mot penningtvätt, ner sin roll.

– Det var ett lagarbete, säger han.

Alltihop, berättar Mäeker, byggde på ett nytt riskbaserat arbetssätt, som inspektionen införde 2014. Det går ut på att fokusera på områden där de största riskerna finns.

– Vi hade några testfall som visade sig vara effektiva och vi klarade att upptäcka saker som vi inte hade sett utan det här sättet att arbeta, säger Matis Mäeker.

Redan tidigare var Estlands finansinspektion på hugget. Den klagade på Danske Bank hos den danska finansinspektionen åren 2007, 2009, 2012, 2013 och 2014. Men den estniska finansinspektionen slog inte till eftersom myndigheten inte hade upptäckt hur stort tvättandet var.

Annons
Kivlar Kessler och Matis Mäeker.
Kivlar Kessler och Matis Mäeker. Foto: Lisa Arfwidson

Samtidigt sysslade Estlands regering med något helt annat. Den bjöd in alla i hela världen att bli e-medborgare i Estland. Tanken är att man kan registrera sitt företag i Estland och betala skatt där medan man bedriver sin verksamhet någon annanstans, precis som i skatteparadisen.

Matis Mäeker på finansinspektionen gjorde dock stora upptäckter när myndigheten införde sin nya metod 2014. Plötsligt stod det klart för inspektionen vad Danske Bank höll på med.

Året därpå tvingade finansinspektionen Danske Bank att stänga sin numera ökända portfölj med non-residents, alltså utländska kunder. Den portfölj där världens största kända penningtvättsskandal utspelade sig. Men resterande verksamhet fick banken ha kvar.

Annons

Skandalen avslöjades två år senare, 2017, av den danska tidningen Berlingske och det internationella journalistnätverket OCCRP.

Danske Banks advokatrapport 2018 visade hur omfattande det misstänkta tvättandet var, 2 000 miljarder kronor. Efter det drog den estniska finansinspektionen in tillståndet och Danske Bank fick lämna landet.

Swedbankhuset i Tallinn.
Swedbankhuset i Tallinn. Foto: Lisa Arfwidson

Vilket år såg du problem i Swedbank?

– I dag ska vi inte prata om specifika fall utan om våra antipenningtvättssystem, säger Matis Mäeker.

Anledningen till hemlighetsmakeriet är det unika samarbetet mellan finansinspektionerna i Estland och Sverige angående Swedbank. Aldrig tidigare har finansinspektionerna i Norden och Baltikum jobbat ihop när det gäller att titta på penningtvätt i bankerna. I stället har myndigheterna enbart tittat på bankerna i sitt eget land, trots att penningtvätt ofta sker över landgränser.

Annons

– Det blir en, två eller flera rapporter. Jag är inte tillåten att säga hur många, säger chefen för den estniska finansinspektionen Kilvar Kessler, som blev utsedd till posten 2014.

Han kniper ihop munnen i konferensrummet där han sitter bredvid Matis Mäeker. Ett rum som tillhör Estlands centralbanks museum, men finns i samma byggnad som finansinspektionen. Utanför dörren står vaxdockor av kända ester i full storlek med tidstypiska kläder.

Inte en enda fråga om den kommande rapporten svarar Kilvar Kessler på. Han tänker inte vara den som läcker utan pratar varmt om ”våra svenska vänner”, alltså Finansinspektionen i Stockholm. Annars ska Kilvar Kessler vara känd för att vara frispråkig.

Duggregnet kastar ett grådaskigt ljus genom fönstret. De båda tillsynsmännen sitter spänt upprätt på andra sidan konferensbordet. De tänker efter innan de svarar och kommer gärna med omständliga svar som täcker in mycket.

Matis Mäeker påpekar att det här med penningtvätt förutsätter att det har funnits någon form av kriminell aktivitet för att tjäna pengarna som sedan tvättas.

Annons
Matis Mäeker.
Matis Mäeker. Foto: Lisa Arfwidson

– Jag har tittat på SVT:s program (om penningtvätt, reds anm) och SVT beskriver hur pengarna döljs och maskeras, men de berättar inte nödvändigtvis om vad som var den underliggande kriminella aktiviteten, säger han.

SVT:s Uppdrag Granskning, som avslöjade Swedbanks misstänkta penningtvätt i februari 2019, berättade om åtminstone en stöld. Pengar stals från den ryska statskassan i den så kallade Magnitskijaffären och ska sedan ha tvättats, bland annat via Swedbank och SEB i Baltikum.

Uppdrag Gransknings reportrar granskade misstänkt penningtvätt i Swedbank i Baltikum i flera program och samma misstankar angående SEB i Baltikum i ett program.

Vi antog att den skandinaviska affärskulturen var transparent.

Annons

Att penningtvätt också förekom i andra banker än Danske Bank förvånar inte finansinspektionens chef Kilvar Kessler.

– Alla universalbanker och kreditinstitutioner i Estland, och även i resten av regionen tror jag, har sysslat med non-resident-affärer. Det ansågs vara en mycket lukrativ affär med väldigt höga vinstmarginaler, säger han.

Men han betonar att detta inte är ”någon synd.”

– Synden kommer in i bilden när det inte finns adekvat riskkontroll och när bankerna inte känner sina kunder. Det är det som är problemet. Danske Bank hade inte sin riskkontroll på plats och visste inte exakt vilka kunderna var.

Även Swedbank har medgivit problem med penningtvätt. Under den pågående utredningen har Kilvar Kesslers och Matis Mäekers finansinspektion polisanmält anställda på Swedbank i Estland.

Men de vill inte säga hur många det gäller, om det rör chefer eller om det handlar om personer lägre ner, till exempel de som hanterade utländska kunder.

Swedbank själv har dock inte agerat på samma sätt. Vd Jens Henriksson sa så sent som den 11 mars till SvD att banken inte har polisanmält någon.

Annons

När det gäller Danske Bank häktades i slutet av 2018 tio personer som jobbat för banken i Estland, men ingen rättsprocess har börjat än.

Medan många små banker i grannlandet Lettland har haft som affärsidé att ha non-resident-kunder, där mycket penningtvätt har försiggått, har de skandinaviska bankerna dominerat i Estland. Här har Swedbank nästan halva marknaden och SEB är tvåa med runt en fjärdedel av marknaden.

– Vi antog att den skandinaviska affärskulturen var transparent, säger Kilvar Kessler.

Här håller Estlands finansinspektion till.
Här håller Estlands finansinspektion till. Foto: Lisa Arfwidson

Så var alltså inte fallet. Samtidigt är det viktigt att påpeka att Swedbank och SEB främst sysslade med att erbjuda esterna vanliga banktjänster.

Något straff i Estland kommer Swedbank inte att få när den pågående undersökningen presenteras torsdagen den 19 mars.

Annons

Om herr Kim från Nordkorea vill tvätta pengar kommer han inte till bankkontoret och säger: Jag är herr Kim från Nordkorea och jag vill tvätta pengar.

Dubbelbestraffning är inte tillåten, så i och med att finansinspektionen lämnat över till åklagare kan banken inte få böter. Banktillståndet är heller inte i fara.

– Om samarbetet med en bank är bra och samarbetet med finansinspektionen i bankens hemland är bra är vi verkligen miltals från att dra in en banks tillstånd, säger han.

Böterna är annars väldigt låga i Estland, max 4 miljoner kronor, men liksom i resten av EU ska de bli max 10 procent av en banks omsättning i framtiden. Reglerna kommer dock inte att gälla retroaktivt.

– Jag skulle gladeligen införa höga böter för banker som har brutit mot penningtvättsreglerna i Estland eftersom vi har lidit av att vårt anseende har tagit skada. Jag anser personligen att de här låga böterna inte har varit rätt väg att gå, säger Kilvar Kessler, som blev chef för inspektionen 2014.

På grund av att inspektionen inte har böter att ta till har myndigheten några gånger dragit in en banks tillstånd, till exempel för Danske Bank och Versobank.

Annons

Något som de för dagen så förtegna männen gärna talar om är sin riskbaserade tillsyn av bankerna.

Den fungerar inte som i Sverige där SEB-chefen Johan Torgeby har berättat för SvD att hans egen bank skickat formulär om känn-din-kund till hans två barn, fem och sju år gamla.

– Det där är nonsens. Det är väldigt byråkratiskt och tekniskt. Om herr Kim från Nordkorea vill tvätta pengar kommer han inte till bankkontoret och säger: Jag är herr Kim från Nordkorea och jag vill tvätta pengar. Under vissa omständigheter kan de där papperen vara slöseri med skog, säger Kilvar Kessler.

Estlands ekonomi är inte byggd runt skumma pengaflöden.

I Estland får bankerna själva uppdatera kundernas information om de bedömer att risken är låg.

Sedan de bytte metod har Matis Mäeker och Kilvar Kessler inte bara upptäckt problem i Danske Bank och Swedbank, utan också agerat mot andra banker, som till exempel Versobank och Esti Kreditbank.

Den senaste tiden har det kommit allt fler klagomål från företag om att finansinspektionens krafttag mot penningtvätt har gjort att bankerna slänger ut fullt legitima företag – för säkerhets skull. Vissa entreprenörer anser att de hårda tagen mot penningtvätt riskerar att strypa Estlands ekonomi.

Reklam för Swedbank i Tallinn.
Reklam för Swedbank i Tallinn. Foto: Lisa Arfwidson

Frågan är om Estlands ekonomi drabbas av jakten på penningtvätt för att brottslingarna är en stor del av ekonomin eller för att vanliga företag drabbas.

– Estlands ekonomi är inte byggd runt skumma pengaflöden. Vi har vissa intressenter som lider av att tappa ”non-residents”, som vissa revisorer, och klagar ibland. Uppriktigt sagt bryr jag mig inte om de som servar svart eller grått kapital förlorar, säger Kilvar Kessler.

Kivlar Kessler och Matis Mäeker.

Foto: Lisa Arfwidson

Swedbankhuset i Tallinn.

Foto: Lisa Arfwidson

Matis Mäeker.

Foto: Lisa Arfwidson

Här håller Estlands finansinspektion till.

Foto: Lisa Arfwidson

Reklam för Swedbank i Tallinn.

Foto: Lisa Arfwidson