Annons

Estland: Swedbank och SEB stryper våra företag

Andres Sutt och Maris Lauri från liberala Estniska reformpartiet.
Andres Sutt och Maris Lauri från liberala Estniska reformpartiet. Foto: Lisa Arfwidson

Swedbank och SEB kritiseras nu hårt av parlamentariker i Estland för sättet som bankerna bedriver sitt arbete mot penningtvätt, som de anser slår för hårt mot det egna näringslivet.

Under strecket
Publicerad

Parlamentet i Tallinn.

Foto: Lisa Arfwidson

Maris Lauri anser att synen på penningtvätt har förändrats genom åren.

Foto: Lisa Arfwidson

Swedbankhuset i Tallinn.

Foto: Lisa Arfwidson

Andres Sutt befinner sig för första gången sedan 1999 i opposition.

Foto: Lisa Arfwidson

Maris Lauri jobbade tidigare som chefekonom på Swedbank.

Foto: Lisa Arfwidson

Parlamentet i Tallinn.

Foto: Lisa Arfwidson

Hellre fria än fälla gäller i rättssalen, men Swedbank, SEB och andra banker i Estland anklagas nu för att hellre fälla än fria.

I sin rädsla för penningtvätt slänger de ut fullt legitima företag och riskerar att strypa Estlands ekonomi. Så lyder i alla fall alltfler klagomål från företag och entreprenörer i Estland.

Missnöjet har nu väckt politikerna. Den här tisdagen då duggregnet kastar ett grådaskigt ljus genom fönstren i det estniska parlamentets rosa barockfasad ska finansutskottet diskutera frågan. Det sker samband med att ledamöterna diskuterar införandet av EU:s femte penningtvättsdirektiv.

– Pendeln har svängt åt andra hållet. Bankernas riskaptit är nu icke-existerande. Om det finns minsta lilla tvivel säger de helt enkelt nej, säger Andres Sutt från Estlands största parti, liberala Estniska reformpartiet som för första gången sedan 1999 befinner sig i opposition.

Parlamentet i Tallinn.
Parlamentet i Tallinn. Foto: Lisa Arfwidson
Annons
Annons

Maris Lauri anser att synen på penningtvätt har förändrats genom åren.

Foto: Lisa Arfwidson

Tidigare har Andres Sutt bland annat varit vice centralbankschef.

Nu sitter han vid ett fönsterbord i parlamentets folktomma restaurang med sin partikollega Maris Lauri. Hon var en gång i tiden chefekonom på Swedbank i Estland och senare finansminister.

Numera är de båda med i finansutskottet i parlamentet här uppe på Domberget, den högsta punkten innanför ringmuren runt Tallinns gamla stad.

Det var en bit längre ned som världens största kända penningtvättsskandal, Danske Banks, skedde. En skandal som fått Estlands namn att vanärat flyga över jorden. Och som gjort andra banker nervösa, inte minst Swedbank där finansinspektionerna i Estland och Sverige väntas komma med sin rapport torsdagen den 19 mars.

– Många företag klagar: vi har gjort affärer med banken i tio år eller längre och vi är fortfarande i samma bransch, men banken säger: vi vill att ni lämnar, säger Andres Sutt som är den mer pratsamma av de två.

Maris Lauri anser att synen på penningtvätt har förändrats genom åren.
Maris Lauri anser att synen på penningtvätt har förändrats genom åren. Foto: Lisa Arfwidson

Medan personalen slamrar lite med disken håller Maris Lauri med och påpekar att import och export utgör en väldigt stor del av Estlands ekonomi.

– Du kan inte ta reda på allt bakom varenda transaktion. Om du har en överföring på 100 euro och det är icke-officiell lön, hur ska du få veta det? Man måste se mönster och stora summor, sådant som är väldigt dåligt för affärsklimatet eller som utgör finansiering av terrorism. Du kan inte hitta varje person, säger hon.

Annons
Annons

Swedbankhuset i Tallinn.

Foto: Lisa Arfwidson

De tar ett företag som importerar metall från Ryssland som exempel. Bolaget gör få men stora pengatransaktioner per månad.

– Banken måste kolla att bolaget har köpt metallen på marknadsvillkor, att metallen är köpt av ett legitimt företag, att metallen existerar, att det är en äkta transaktion och att det finns en riktig förmånstagare. Det tar två bankanställda två dagar att göra det och det täcker inte avgiften för betalningen. Det går inte ihop. Resultatet blir att banken säger: vi kan inte hjälpa er, säger Andres Sutt.

Swedbankhuset i Tallinn.
Swedbankhuset i Tallinn. Foto: Lisa Arfwidson

Swedbank och SEB säger till SvD att deras beteende inte är något som de själva väljer, de måste helt enkelt leva upp till regelverken.

Maris Lauri påpekar lågmält och eftertänksamt att synen på penningtvätt har förändrats över åren.

– Om jag tittar tillbaka på när jag jobbade i bank, så var vissa saker som inte anses okej i dag helt normala att syssla med, säger hon.

Vilken fisk du fångar beror på vilket nät du har.

Vare sig hon eller Andres Sutt menar dock att dagens kontroll ska bli slappare. I stället efterlyser de att bankerna automatiskt får tillgång till bolagsregistrets ägarlistor och att europeiska banker får ha en gemensam databank med uppgifter om kunder och en svart lista. På så vis skulle varje bank slippa att kolla varje kund själv.

Annons
Annons

Andres Sutt befinner sig för första gången sedan 1999 i opposition.

Foto: Lisa Arfwidson

Maris Lauri jobbade tidigare som chefekonom på Swedbank.

Foto: Lisa Arfwidson

– Vilken fisk du fångar beror på vilket nät du har. Om du har väldigt små maskor får du en hel del skräp medan alla stora fiskar simmar över eller under, eller rakt igenom, nätet, säger Andres Sutt.

Andres Sutt befinner sig för första gången sedan 1999 i opposition.
Andres Sutt befinner sig för första gången sedan 1999 i opposition. Foto: Lisa Arfwidson

Är det möjligt att stoppa penningtvätt eller är brottslingarna för inblandade också i den vita ekonomin?

– Nej, det går inte att eliminera, men vi får inte ge upp. Pengatvätt har aldrig varit tillåtet i Estland. Det yttersta ansvaret ligger hos bankledningen, säger Andres Sutt.

Vem bär ansvaret för den misstänkta penningtvätten i Swedbank?

– Liksom i alla banker är det vd:n som bär ansvaret. Vad som än händer, och om han eller hon vet det eller inte, är det hans eller hennes ansvar, säger Andres Sutt.

Under den tidsperiod som undersöks när det gäller misstänkt penningtvätt i Swedbank har Jan Lidén, Michael Wolf och Birgitte Bonnesen varit vd:ar.

– Swedbanks ägare krävde högre lönsamhet i Baltikum, men det var relaterat till kärnaffären, inte till penningtvätt, säger Maris Lauri.

Maris Lauri jobbade tidigare som chefekonom på Swedbank.
Maris Lauri jobbade tidigare som chefekonom på Swedbank. Foto: Lisa Arfwidson

Du har jobbat för Swedbank, hur känns det nu?

– Jag är verkligen förvånad när jag tänker på hur saker gick till, vilka moraliska värden som fanns och vilka mål som fanns. Jag har svårt att tro att det här (penningtvättandet, reds anm) gjordes med flit, säger Maris Lauri.

Liksom Finansinspektionens chef Kilvar Kessler påpekar de att de trodde gott om nordiska banker.

– Vi trodde att nordiska banker hade bra styrning och bra kontrollsystem, att de helt enkelt var rena, säger Andres Sutt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons