Annons
Kommentar

Mårten Schultz:Ett bevis på en fungerande rättstat

Regeringen backar om lagförslaget om ett förbud mot att deltaga i terrororganisationer. Anledningen är Lagrådets invändningar om att det skulle stå i strid med grundlagens regel om föreningsfrihet. Istället ska ett nytt lagförslag, förenligt med grundlagen, att presenteras senare. Processen är ett bevis på att lagstiftningsprocessen fungerar.

Under strecket
Publicerad
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) presenterar lagrådets remiss om den omtalade ”Terror-lagen”.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) presenterar lagrådets remiss om den omtalade ”Terror-lagen”. Foto: Susanna Pettersson Öste/TT

”Regeringens lagförslag sågas av lagrådet”. Det är en rubrik som i olika variationer förekommer i medierna varje år. Frågan är vad det egentligen betyder? Lagrådet består av domare från de högsta domstolarna, eller pensionerade domare från dessa domstolar.

Lagrådets uppgift är att granska förslag till lagstiftning. Granskningen tar sikte på om lagförslaget är förenligt med grundlagarna. Även andra aspekter kan behandlas, som rättssäkerhetsaspekter och om förslagets utformning är ändamålsenligt utifrån vad syftet med reformen är.

Det är inte ovanligt att Lagrådet har invändningar. Ibland är dessa så omfattande att man avstyrker att lagförslaget över huvud taget går vidare. Så var fallet med förslaget om kriminalisering av deltagande i terrorgrupper. Lagförslaget skulle göra det till ett brott att ansluta sig till organisationer som IS.

Annons

Lagrådet sammanfattade att förslaget innebar att  ”ett särskilt straffansvar införs för den som deltar i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Även den som, utan att delta i en terroristorganisation, på visst sätt har samröre med en sådan organisation ska kunna dömas till straff.”

Det finns redan i dag regler som förbjuder olika former av deltagande i, och stöd till, terrorgrupper. För bara några veckor sedan dömdes flera personer för att ha ekonomiskt ha givit stöd till just IS. Det nu aktuella förslaget gick ett – eller flera – steg längre. Lagrådet ansåg sig inte kunna tillstyrka förslaget. Anledningen var att det stod i strid med regeringsformens skydd för föreningsfriheten. ”Föreningsfrihet” betyder i detta sammanhang inte bara det som i vardagligt tal kallas för föreningar – idrottsföreningar och schackklubbar – utan olika former av sammanslutningar.

Lagrådets slutsats är inte förvånande. Det här är frågor som diskuteras då och då. Nu är det terrororganisationer som IS som står i fokus, tidigare har det diskuterats om det skulle vara förbjudet att vara medlem i MC-klubbar eller djurrättsorganisationer, för att ta två exempel. Föreningsfriheten är ett hinder mot sådan kriminalisering. 

Lagrådets uttalanden är inte bindande och det händer att regeringen kör över lagrådet. I det här fallet valde man dock att lyssna på invändningarna.

Vissa har närmast skadeglatt noterat att regeringen dragit tillbaka lagförslaget. Det är en märklig reaktion. Det är inget misslyckande att skriva om ett lagförslag efter att Lagrådet funnit att inte är förenligt med grundlagen. Tvärtom. Det är så det är tänkt att fungera. Och det är sympatiskt att justitieministern inte bara lyssnade utan också instämde i invändningarna.

Det är även glädjande att justitieminister Morgan Johansson (S) inte valde lösningen att föreslå inskränkningar av regeringsformens skydd för föreningsfriheten utan att arbeta för att lösa frågan inom ramen för grundlagens regelverk. Så ser en lagstiftningsprocess ut i en rättsstat som fungerar.

Annons
Annons

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) presenterar lagrådets remiss om den omtalade ”Terror-lagen”.

Foto: Susanna Pettersson Öste/TT Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons