Annons

Kaj Schueler:Ett bra val – men Akademien har flera kunskapsluckor

Sara Stridsberg
Sara Stridsberg Foto: Karl Melander/TT
Under strecket
Publicerad

Vidskepliga är de uppenbarligen inte, ledamöterna i Svenska Akademien. Ungefär med samma emfas som de brukar hävda att de inte låter sig utsättas för påtryckningar ignorerar de fredagen den 13. Trotsigt offentliggör de nu att Sara Stridsberg valts till ny ledamot på, just det, stol nr 13.

Stridsberg efterträder ledamoten Gunnel Vallquist som avled januari 2016, 97 år gammal. Stol nr 13 är även i akademisammanhang lite speciell – den ramlar man inte av så lätt. Det är den stol som har haft minst antal ledamöter sedan instiftandet 1786, endast sju under 230 år. Det är emellertid inte så konstigt eftersom Anders Österling, som blev 97 år, satt där mellan åren 1919 och 1981. Därefter inträdde Gunnel Vallquist som också hon var med länge, i 34 år. 43-åriga Stridsberg blir den åttonde ledamoten på stol 13 när hon tar sitt inträde vid högtidssammankomsten den 20 december.

Sara Stridsberg är onekligen ett överraskande val – ungefär som en gång valet av Lotta Lotass. Stridsberg är dock, kanske vid sidan av just Lotass, den främsta representanten för sin författargeneration. Hon har också det gemensamt med Lotass att hon aldrig tycks ha haft ambitionen att vara en offentlig person. Hon har föredragit att hålla den egna personen i bakgrunden och låta sina verk tala, möjligen med undantag för romanen ”Beckomberga” som baserades på en familjehistoria. Hon romandebuterade 2004 och har sammanlagt gett ut fyra romaner samt skrivit ett antal dramatiska verk. Det mesta hon gjort har genom åren hyllats av kritiken och prisats i olika sammanhang – bland annat med Nordiska rådets pris för ”Drömfakulteten” 2007.

Annons
Annons

Då Akademien aldrig uttalar sig om eller motiverar sina val är det svårt att avgöra vilka överväganden som låg till grund den här gången. Bortsett från det faktum att Stridsberg med sin person, integritet, språk- och litteraturkänsla alltid kan bidra till verksamheten reser sig en del frågor om Akademiens prioriteringar.

Med Stridsberg förstärks nämligen den dominans som innehas av de skönlitterära författarna i Akademien. Vid sidan av de tre språkvetarna, historikern Peter Englund och litteraturvetarna Sara Danius och Anders Olsson (även flitigt verksam poet och essäist) är övriga ledamöter i första hand skönlitterära författare. Även om Sara Stridsberg har en jur kand i botten är det hennes verksamhet som författare som fört henne till Akademien. Risken är därför att Akademien ändå får mer av den kompetens man redan så rikligt besitter.

Jag tror inte jag är ensam om att ha önskat att Akademien just nu kanske hade tittat utanför den så berömda boxen. Det finns ju inom humaniora akademiska områden som skulle kunna komplettera verksamheten och tillföra nya perspektiv. Tidigare Akademier har haft en bredare sammansättning. Ledamoten Ragnar Josephson var konstvetare, Sten Lindroth professor i idé- och lärdomshistoria, Lars Gyllensten läkare och naturvetare för att nämna några exempel. Ja, Gunnel Vallquist var översättare och en framträdande essäist i framför allt religiösa frågor.

Yttrande- och tryckfriheten samt upphovsrätten genomgår nu stora förändringar (digitalisering) och är dessutom satta under hård press, även i den demokratiska världen. Med hot och hat, terror och övervakning kan vi här tala om skarpt läge. Akademien har en viktig uppgift att vara en tydlig röst i dessa frågor (uttalandet till stöd för Salman Rushdie var välkommet). Kanske kan Sara Stridsbergs juridiska bakgrund vara en hjälp på vägen samtidigt som även denna institution framöver sannolikt skulle vara betjänt av specialkunskaper inom dessa områden.

Vi får väl hoppas att Sara Stridsberg inte hämmas av vidskepelse – att hon fräckt går under stegar, lägger nycklar på bordet och vänder ryggen åt talet 13 – och kan ta sig an den nya verksamheten med full kraft, till att börja med minnesorden över Gunnel Vallquist. Men min förhoppning är att hon även fortsättningsvis sätter sitt författarskap i främsta rummet. För det är trots allt där vi har den största glädjen av henne.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons