Ett hus i chock – berättelsen om Kulturhuset Stadsteatern

Publikrusning, konflikter och nu djup sorg. SvD berättar historien om Kulturhuset Stadsteatern, från 70-talets radikala kulturidéer till 2000-talets effektiva framgångssaga – och den senaste tidens kris.

Publicerad
Kulturhusets fasad mot Plattan.
Kulturhusets fasad mot Plattan. Foto: Staffan Löwstedt

När Sture Carlsson tar emot i det ljusa vd-rummet på Kulturhuset Stadsteatern är det en vanlig onsdagsförmiddag i mitten av mars. Det tragiska beskedet om Benny Fredrikssons död ligger fortfarande i framtiden.

Sture Carlsson talar om stämningen i den stora kulturfabriken.

– Jag uppfattar det som att det är ganska lugnt här. Men till en del kan det ju vara ett lugn på ytan, tillägger han.

På skrivbordet står en kulram kvar från Benny Fredrikssons tid. Själv har Sture Carlsson plockat in en soffa och en uppstoppad påfågel i rummet.

71-årige Sture Carlsson har egentligen gått i pension flera gånger om. Men i december blev han uppringd av Ingela Lindh, stadsdirektör i Stockholm, som han känner sedan gammalt. Han var först tveksam till hennes förslag.

– Men jag började tänka att jag ska nog ställa upp ändå. Jag förstod att det var en exceptionell situation.

Sture Carlsson, tillförordnad vd Kulturhuset Stadsteatern.
Sture Carlsson, tillförordnad vd Kulturhuset Stadsteatern. Foto: Staffan Löwstedt

Läget var detta: Benny Fredriksson, länge framgångsrik teaterchef och vd för det stora allkonsthuset mitt i Stockholm, hade hastigt avgått efter två mycket kritiska artiklar i Aftonbladet. Nu behövde kommunen snabbt en tillförordnad vd.

Annons

Jag är en sådan som får hoppa in i kris.

–Jag är en sådan som får hoppa in i kris, eller vid behov av en snabb chefslösning, säger Sture Carlsson som närmast kommer från ett inhopp på Folkteatern i Göteborg. Han har massor av chefserfarenhet i bagaget. Men vd-jobbet på Kulturhuset Stadsteatern liknar inget annat.

– Att gå från Folkteatern och hit, det var ju som att gå från ett tvåmannatält till ett slott, utbrister han och talar om att Kulturhuset Stadsteatern inte kan jämföras med någon annan kulturinstitution i Norden.

Denna institution är större än alla andra. Den är ett konglomerat som rymmer allt från barnbibliotek till högintensiv teaterverksamhet. Den har en väloljad organisation som kan uppvisa en unikt hög självförsörjningsgrad; ingen annan offentligfinansierad kulturinstitution kan stoltsera med så fina siffror.

Och en onsdag i mitten av mars verkar allt ganska lugnt här.

1970-talets kulturpalats byggdes i moderna material, med inslag av festligt rött.
1970-talets kulturpalats byggdes i moderna material, med inslag av festligt rött. Foto: Staffan Löwstedt
Annons

Kulturhuset Stadsteatern är ett modernt kulturslott. Men också en tidsspegel. Byggt på 1970-talet, fyllt av radikala tankar om ett vidgat kulturbegrepp och idéer om kulturens demokratiserande kraft. I dag en framgångssaga och ett tydligt exempel på hur managementidéer och kvantifierbara mål härskar även i kulturvärlden.

– Vi räknar på allt. Den samhällsutveckling som finns i övrigt, den finns ju också här, säger dekorchefen Leo von Euler som visar runt i verkstäderna längst ner i huset.

Jag har jobbat mycket i privat sektor. Det är nog effektivare här än jag trodde. Fördomarna om offentlig sektor kom lite på skam.

Här jobbar 15 personer med att producera utställningar, teaterdekor och rekvisita. Svetslågorna hoppar och det luktar gott av trä. Två smeder rullar in gradänger i en enorm hiss, åtta meter hög, för transport upp till scen. I finsnickeriet förbereder rekvisitören Elisabeth Jansson masker till ”Bang" som har premiär senare i vår.

– Här nere är vi förverkligare av andras visioner, säger Leo von Euler och skjuter upp glasögonen i pannan.

Annons

Han talar om sin skickliga och erfarna personal. När han började här för ett år sedan slogs han av den höga produktiviteten.

–Jag har jobbat mycket i privat sektor. Det är nog effektivare här än jag trodde. Fördomarna om offentlig sektor kom lite på skam.

Kulturhuset Stadsteatern är som ett samhälle i samhället. Här jobbar 350 personer och många olika yrkesgrupper. Här anlitas också många frilansare; hela organisationen omfattar 417 årsverken.

Kulturhuset möter Stadsteatern. Sammanslagningen av de två verksamheterna, som nu ingår i ett gemensamt bolag,  har varit omdiskuterad.
Kulturhuset möter Stadsteatern. Sammanslagningen av de två verksamheterna, som nu ingår i ett gemensamt bolag, har varit omdiskuterad. Foto: Staffan Löwstedt

Det säger sig självt att situationen i huset kan upplevas på många olika sätt. Men många verkar medvetna om att de jobbar i en effektiv verksamhet som ofta beskrivs som en framgångssaga. Det är samtidigt ett hus med många konstnärliga viljor och kreativa processer, vilket ställer särskilda krav på ledarskapet.

Annons

Efter de här åren har man varit med om en del stormar.

– Efter de här åren har man varit med om en del stormar. Och om det inte stormar i en konstnärlig, kreativ verksamhet, ja då blåser det, utbrister Peter Scott, logistikchef, som varit anställd på teatern sedan 1977.

Leo von Euler och Peter Scott i källarplanet, där verkstäderna ligger.
Leo von Euler och Peter Scott i källarplanet, där verkstäderna ligger. Foto: Staffan Löwstedt

Men nu är det på flera sätt en relativt lugn period. Många verkar se framtiden an med tillförsikt. De hoppas att den utredning, som Stockholms stad tillsatte efter Aftonbladets granskning i december, ska bli underlag för en konstruktiv diskussion.

De räknar med att vd-byte, och exilen när huset stängs för stambyte och renovering om ett år, ska bli en nystart.

Några dagar senare fylls huset av helt andra känslor. Benny Fredriksson har avlidit.

Några dagar senare fylls huset av helt andra känslor. Benny Fredriksson har avlidit. Kulturhuset Stadsteatern bekräftar att han begått självmord.

Annons

I ett pressmeddelande talar Sture Carlsson om ett ”gränslöst mediedrev”, ett uttalande som både väcker kritik och sympati och som sätter fart på debatten om Aftonbladets roll i händelseförloppet. 

Det är en omskakande nyhet för hela Kultursverige. Kulturhuset Stadsteatern är i chock.

I entrén vid Plattan står ett kondoleansbord med porträtt av Benny Fredriksson. En koreograf som har arbetat mycket med Benny Fredriksson kommer in och faller i gråt. En äldre kvinna stannar till vid minnesboken, funderar. Det är så mycket hon vill uttrycka när hon ska skriva.

En koreograf som har arbetat mycket med Benny Fredriksson kommer in och faller i gråt.

Hjördis Wester skriver i minnesboken.
Hjördis Wester skriver i minnesboken. Foto: Staffan Löwstedt

I nästan 20 år har Hjördis Wester varit scenkonstombud för Stockholms stadsteater. Hon har varit en skicklig återförsäljare, ett så kallat guldombud, och hon har flera gånger träffat Benny Fredriksson.

Annons

– Han har varit fantastisk mot oss ombud, och berömt oss rikligt. Men jag har ju varit orolig för honom de senaste fem, sex åren. Han har haft en sådan arbetsbörda, säger hon.

Stora scenen.
Stora scenen. Foto: Staffan Löwstedt

Hjördis Wester minns när kulturpalatset vid Plattan växte fram. Det var ett svar på kritiken mot den hårdhänta cityomvandlingen, och den nya stadskärna som tog form i Stockholm med nästan enbart kommers och kontor. En slags kompensation till stockholmarna för allt som försvann i rivningsdamm.

– Jag var ju väldigt ledsen för att man rev så mycket. Men en av de bästa sakerna var ju att det här tillkom. Det är ett fantastiskt hus, inte minst med tanke på alla ungdomar som dras hit.

Det är lätt att uppfatta Kulturhuset Stadsteatern som ett hus. Men i själva verket är det två. Mot Sergels torg ligger Kulturhuset. En hög byggnad som inte känns hög, en lång skärm som smalnar av i en tunn och hög kil. Glas och betong mot Plattan.

Annons
Fasaderna mot Brunkebergstorg. Stadsteaterns blankborstade stål möter Kulturhusets betong.
Fasaderna mot Brunkebergstorg. Stadsteaterns blankborstade stål möter Kulturhusets betong. Foto: Staffan Löwstedt

Där bakom ligger Stadsteatern, med blankborstat stål mot Drottninggatan och Beridarbansgatan. Två byggnader med olika uttryck som binds samman under mark, och genom glasade gångbroar. Två byggnader som ofta beskrivs som ett allkonsthus.

’Fusionen kan leda till en katastrof’, var rubriken på en debattartikel i SvD en månad senare.

2012 kom nyheten att Kulturhuset, som var en del av kulturförvaltningen, skulle slås samman med Stadsteatern som drevs i bolagsform. Sammanslagningen var inte förankrad i Kulturhuset.

Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (L) var entusiastisk när hon intervjuades om detta framtida allkonsthus. ”Vi har ju ett tag nu pratat om att hålla världsklass, det kan bli verklighet med det nya huset”, sa hon till DN i oktober 2012.

Annons

”Fusionen kan leda till en katastrof”, var rubriken på en debattartikel i SvD en månad senare.

I artikeln skrev organisationspsykologen Jonas Mosskin att sammanslagningar främst brukar ske av marknadsmässiga skäl. ”Den typen av överväganden ska offentligt finansierade kulturverksamheter inte behöva göra”, skrev Jonas Mosskin som bland annat varit producent för ”Psykologer tittar på film” på Kulturhuset.

Men fusionen genomfördes. Vd för bolaget blev Benny Fredriksson, som sedan 2002 var framgångsrik chef för Stadsteatern.

Som teaterchef hade han på många sätt uträttat stordåd. Han hade gjort Stockholms stadsteater till en folklig teater som lockade ny publik. Han hade fått upp publiksiffror och intäkter, och samtidigt slimmat organisationen. Han hade skapat en mix av musikaler och smalare produktioner. Han gav stockholmarna ett smörgåsbord av uppsättningar, och sänkte tröskeln till teatern för många.

I medarbetarenkäten för 2017 framgår det att problem fanns kvar, bland annat när det gäller arbetsklimat och delaktighet.

Annons

Men han var också kritiserad för sin ledarstil. Missnöjet med den psykosociala arbetsmiljön på Kulturhuset Stadsteatern syntes tydligt i kommunens medarbetarundersökningar. I medarbetarenkäten för 2017 framgår det att problem fanns kvar, bland annat när det gäller arbetsklimat och delaktighet.

Kulturhuset avslutas i en kil mot Drottninggatan. Teatern har många inslag av festligt rött. Vid årsskiftet stängs hela byggnadskomplexet för stambyte och renovering.
Kulturhuset avslutas i en kil mot Drottninggatan. Teatern har många inslag av festligt rött. Vid årsskiftet stängs hela byggnadskomplexet för stambyte och renovering. Foto: Staffan Löwstedt

När Kulturhuset slogs samman med Stadsteatern inleddes en ny epok. 2000-talets framgångssaga, den som handlade om ständigt bättre siffror och måluppfyllelse i teatern, skulle fortsätta i större skala.

1974, när Kulturhuset invigdes, stod huset som en symbol för 1974 års kulturpolitik – den som syftade till ”motverkande av kommersialismens negativa verkningar” och ”konstnärlig och kulturell förnyelse”.

Kulturhuset var flexibelt och tillåtande. Kulturpolitik var ännu ett omoget fält. 1970-talet innebar en frånvaro av måldokument. Ingen talade om effektiv organisering.

Annons

Huset kunde leva ”sitt eget liv tämligen fritt från politisk inblandning”, skriver Jenny Svensson, företagsekonom och organisationsforskare, i boken ”Kampen om kulturen”.

Man kan också uppfatta det som lösa boliner och en bristande styrning.

– Men det fanns ju en avsikt med det. Man ville låta de kulturprofessionella styra, säger Jenny Svensson, som i ett forskningsprojekt studerat utvecklingen i Stockholms kommunala kulturpalats.

Kulturhuset växer fram mitt i Stockholm. När riksdagshuset renoverades på 1970-talet flyttade riksdagsmännen tillfälligt till nybygget vid Sergels torg.
Kulturhuset växer fram mitt i Stockholm. När riksdagshuset renoverades på 1970-talet flyttade riksdagsmännen tillfälligt till nybygget vid Sergels torg. Foto: Bengt Gyllsdorff/IBL

På 1990-talet fick managementidéer genomslag i offentlig förvaltning. Och ju längre in på 2000-talet vi kommer, desto mer raffinerad blir målstyrningen och målformuleringen inom Stockholms stad. Det märks också vid Sergels torg.

Ju längre in på 2000-talet vi kommer, desto mer raffinerad blir målstyrningen och målformuleringen inom Stockholms stad. Det märks också vid Sergels torg.

Annons

”Effektiviteten tar över rollen som ledstjärna, efter de tidiga årens fokus på kulturell frihet och den inneboende kraften i kulturproducenternas kreativitet”, skriver Jenny Svensson.

Det handlar om New Public Management och vikten av mätbara resultat. Kulturhuset Stadsteatern är ett exempel på att allmänna trender inom svensk förvaltning fått starkt genomslag på kulturens område.

– När vi initierade vårt forskningsprojekt hade vi en tanke på att det kanske skulle vara annorlunda på kulturområdet. Men det verkar inte vara så.

Varför skulle det vara annorlunda på kulturområdet?

– Det finns ju en idé om att kultur ska vara något annat, något med känslor, som ska utmana, som ligger ganska långt från en sådan här managementlogik. Man kan tänka sig att den demokratiska logiken och den kulturprofessionella logiken skulle vara så starka att de stod emot managementlogiken. Men det kunde vi inte se.

Leonora Mujkic har gått mycket på Stockholms stadsteater. När hon började plugga offentlig förvaltning började hon intressera sig för teatern på ett nytt sätt.

Annons

– Stadsteatern lyftes fram som ett föredöme för andra organisationer, och samtidigt fanns det också ganska mycket kritik, säger Leonora Mujkic som skrivit ett kapitel om Stockholms stadsteater i boken ”Kampen om kulturen”.

Det handlar om en teater som på tio år ökade sin publik med 40 procent. I kommunala dokument beskrevs den som så värdefull att det krävdes en maximalt effektiv organisation för att få ut så mycket som möjligt av den.

Har kulturkomplexet vid Sergels torg präglats av prestationshysteri? Eller har det helt enkelt handlat om bästa möjliga utnyttjande av skattemedel? 

Benny Fredriksson skapade mycket kultur, och han verkar ha gått hem i alla politiska läger.

Stadsteatern är en verksamhet där biljettförsäljning och statsbidrag bidrar till omsättningen. Men fusionen 2013 innebar att även sådant som saknar intäktsmöjligheter, som bibliotek och Forum/Debatt, hamnade i bolaget.

Inom Stadsteatern hade det länge funnits arbetsmiljöproblem. Anställda från Kulturhuset upplevde nu att de hamnade i en hierarkisk organisation, med beslut bakom lyckta dörrar. Samtidigt skulle verksamheten fortsätta att svälla, med bland annat satelliten i Vällingby och den turnerande Kretsteatern.

Annons

Hela huset borde ju ha kunnat forma en tydligare process och säga: ’nej, stopp, hallå, det går inte’. Men det skedde ju inte.

Efter sammanslagningen har facket förgäves få till stånd en ordentlig utredning av fusionen, och vänt sig till styrelsen och efterlyst större intresse för arbetsmiljöfrågor.

– Ledningen var väldigt pressad. Det fanns ett högt intäktskrav efter framgångsåren, men efter sammanslagningen blev det svårare att uppnå eftersom pengarna också skulle räcka till bibliotek, säger en person som arbetade som skyddsombud efter sammanslagningen.

– Staden och styrelsen gav direktiv så ledningen kunde de facto inte säga nej. Men det är klart, hela huset borde ju ha kunnat forma en tydligare process och säga: ”nej, stopp, hallå, det går inte”. Men det skedde ju inte.

I februari 2018 skickar Kulturhuset Stadsteatern ut ett pressmeddelande, där 2017 summeras. Återigen handlar det om rekord och en verksamhet som har överträffat sig själv. 2017 blev ”ett toppenår” med den bästa publiksiffran någonsin. Musikalen Billy Elliot på Stora scenen var en viktig del av förklaringen.

Annons

Bolagets utfallsrapport visar att Kulturhuset Stadsteatern överträffade sina mål på punkt efter punkt 2017. Men 2017 blev också ett dramatiskt år för institutionen.

Den 5 december publicerar Aftonbladet en kritisk artikel om Kulturhuset Stadsteatern, där Benny Fredriksson anklagas för en hård ledarstil och liknas vid en oberäknelig diktator.

Benny Fredriksson själv bemöter inte kritiken. Han överlåter i stället Aftonbladets frågor till sin chef, stadsdirektören Ingela Lindh. Hon meddelar att staden tar uppgifterna på allvar, och därför genomför ”en skyndsam utredning”.
Teaterförbundet välkomnar en utredning – men kritiserar samtidigt att kommunen nöjer sig med att göra en intern utredning.

Den 7 december meddelar Ingela Lindh att Stockholms stad ska anlita externa konsulter för sin granskning.

Arkitekten Peter Celsing skapade en ny sorts kulturinstitution. MIljön skulle vara tillåtande och öppen, här skulle alla känna sig välkomna.
Arkitekten Peter Celsing skapade en ny sorts kulturinstitution. MIljön skulle vara tillåtande och öppen, här skulle alla känna sig välkomna. Foto: Staffan Löwstedt
Annons

Samma dag skickar Benny Fredriksson ut ett pressmeddelande om att han slutar som vd.

Han försvinner från offentligheten. Samtidigt inleds den utredning som görs av konsultbolaget PWC.

Den 17 mars, några dagar innan utredningen ska presenteras, kommer beskedet om Benny Fredriksson självmord i Sydney.

Den 22 mars presenteras utredningen av ledarskap och arbetsmiljö vid Kulturhuset Stadsteatern. Utredningen baseras på information från 135 personer, bland dem anställa och tidigare anställda.

Det framgår att verksamheten och ledarskapet vid Kulturhuset Stadsteatern upplevts på olika sätt. Det finns också olika uppfattningar om mediebevakningen.

I rapporten framgår tydligt att det funnits ledarskapsproblem vid Kulturhuset Stadsteatern.

Under veckan har bland andra Karina Ericsson Wärn, rektor på Beckmans och tidigare chef under Benny Fredriksson, vittnat om hans goda sidor som ledare.

Men i rapporten framgår tydligt att det funnits ledarskapsproblem vid Kulturhuset Stadsteatern. Flera av informanterna i utredningen pekar också på höga krav på vd:n från Stockholms stadshus AB, när det gäller intäkter och självförsörjningsgrad – förväntningar som vd:n velat leva upp till. ”Därmed anser flera att han har ställt mycket höga krav på sin personal”, skriver PWC.

Annons

Organisationspsykologen Jonas Mosskin tycker att rapporten är obehaglig läsning. Han menar att den bekräftar problem som under flera år debatterats i media och som de styrande i staden bör ha känt till.

Jonas Mosskin tillhör dem som menar att fokus också bör flyttas från Benny Fredriksson och Aftonbladets publicering.

Under veckan har bland andra Karina Ericsson Wärn, rektor på Beckmans och tidigare chef under Benny Fredriksson, vittnat om hans goda sidor som ledare.

Benny Fredriksson och dåvarande kulturborgarrådet Madeline Sjöstedt (L) 2014, på en av gångbroarna mellan Kulturhuset och Stadsteatern.
Benny Fredriksson och dåvarande kulturborgarrådet Madeline Sjöstedt (L) 2014, på en av gångbroarna mellan Kulturhuset och Stadsteatern. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Han pekar på ett ansvar som ligger hos de politiker som varit ordförande i Kulturhuset Stadsteaterns styrelse, och stadens högsta ledning.
Roger Mogert (S) som fram till november var ordförande i Kulturhuset Stadsteatern, har lämnat politiken och går inte längre att nå via Socialdemokraternas pressjour. Madeleine Sjöstedt (L) skriver i ett sms att hon ännu inte har kraft att kommentera.

Annons

När någon väljer att ta sitt liv funderar man alltid på vad man kunde gjort annorlunda.

Stadsdirektör Ingela Lindh, som sedan 2014 varit Benny Fredrikssons chef, svarar skriftligt på frågor.

Hade något kunnat göras annorlunda?

”När någon väljer att ta sitt liv funderar man alltid på vad man kunde gjort annorlunda. Jag och andra hade en kontinuerlig dialog med Benny om hans ledarskap. Han hade vidtagit en rad åtgärder”, skriver hon.

Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Fasadbelysning på  Beridarebanan, passagen mellan Kulturhuset och Stadsteatern.
Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Fasadbelysning på Beridarebanan, passagen mellan Kulturhuset och Stadsteatern. Foto: Staffan L öwstedt

Rapporten bekräftar att det funnits problem inom Kulturhuset Stadsteatern, problem som bör ha varit kända för Stadshusets politiker och ledning. Vilka krav har staden ställt på vd och ledningen för Kulturhuset Stadsteatern?

”Sedan jag blev vd för Stockholms Stadshus AB har vi hela tiden haft en dialog med Benny om att han måste arbeta med att förbättra arbetsmiljön och det var vi helt överens med Benny om. Han genomförde också många åtgärder, han tillsatte en ny HR-chef och det hade blivit bättre”, skriver Ingela Lindh.

Annons

Sedan jag blev vd för Stockholms Stadshus AB har vi hela tiden haft en dialog med Benny om att han måste arbeta med att förbättra arbetsmiljön och det var vi helt överens med Benny om.

Sture Carlsson, som hastigt kallades till Stockholm i december, får nu fortsätta att veckopendla från Göteborg. I onsdags medverkade han vid en minnesstund på Stora scenen. Just nu avböjer han att ge en ny intervju.

I veckan förlängdes Sture Carlssons förordnande som vd till årsskiftet.

”Nu är det den nya vd:ns och nästkommande vd:s uppdrag att tillse att den fantastiska verksamheten på Kulturhuset Stadsteatern kan fortsätta utvecklas i samverkan med alla medarbetare och i ett klimat av öppenhet och tillit”, skriver Ingela Lindh i ett mejl till SvD på fredagen.

Jonas Mosskin menar att det borde ha gjorts en ordentlig genomlysning av Kulturhuset Stadsteatern för flera år sedan, och att ansvariga borde ha tagit varningstecken om missförhållanden i kulturfabriken på större allvar.

Vad kan man dra för lärdomar av det som hänt?

– En lärdom är att styrelser och ledningar måste ta sitt ansvar mycket tidigare. Missförhållanden som får pågå under flera års tid blir toxiska.

Kulturhusets fasad mot Plattan.

Foto: Staffan LöwstedtBild 1 av 13

Sture Carlsson, tillförordnad vd Kulturhuset Stadsteatern.

Foto: Staffan LöwstedtBild 2 av 13

1970-talets kulturpalats byggdes i moderna material, med inslag av festligt rött.

Foto: Staffan LöwstedtBild 3 av 13

Kulturhuset möter Stadsteatern. Sammanslagningen av de två verksamheterna, som nu ingår i ett gemensamt bolag, har varit omdiskuterad.

Foto: Staffan LöwstedtBild 4 av 13

Leo von Euler och Peter Scott i källarplanet, där verkstäderna ligger.

Foto: Staffan LöwstedtBild 5 av 13

Hjördis Wester skriver i minnesboken.

Foto: Staffan LöwstedtBild 6 av 13

Stora scenen.

Foto: Staffan LöwstedtBild 7 av 13

Fasaderna mot Brunkebergstorg. Stadsteaterns blankborstade stål möter Kulturhusets betong.

Foto: Staffan LöwstedtBild 8 av 13

Kulturhuset avslutas i en kil mot Drottninggatan. Teatern har många inslag av festligt rött. Vid årsskiftet stängs hela byggnadskomplexet för stambyte och renovering.

Foto: Staffan LöwstedtBild 9 av 13

Kulturhuset växer fram mitt i Stockholm. När riksdagshuset renoverades på 1970-talet flyttade riksdagsmännen tillfälligt till nybygget vid Sergels torg.

Foto: Bengt Gyllsdorff/IBLBild 10 av 13

Arkitekten Peter Celsing skapade en ny sorts kulturinstitution. MIljön skulle vara tillåtande och öppen, här skulle alla känna sig välkomna.

Foto: Staffan LöwstedtBild 11 av 13

Benny Fredriksson och dåvarande kulturborgarrådet Madeline Sjöstedt (L) 2014, på en av gångbroarna mellan Kulturhuset och Stadsteatern.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 12 av 13

Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Fasadbelysning på Beridarebanan, passagen mellan Kulturhuset och Stadsteatern.

Foto: Staffan L öwstedt Bild 13 av 13