Annons

”Ett skifte krävs i designen av produkter”

Foto: Rafal Rodzoch/Caia Image/TT

Svenska regeringen och våra nyligen valda EU-parlamentariker måste driva på för ökade krav på hållbar design av produkter och infrastruktur inom EU. Det är dags att utvidga EU:s ekodesigndirektiv, skriver medlemmarna i företagsforumet Circular Sweden.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | HÅLLBARHET

Att gå mot en cirkulär ekonomi är helt nödvändigt om vi ska lyckas minska klimatpåverkan i enlighet med Parisavtalet och minska trycket på de viktigaste ekosystemen. Med en ständigt ökande befolkning och ekonomi i världen sätts en enorm press på våra gemensamma resurser. Med fortsatt linjära produktions- och konsumtionsmönster kommer bristen på många material att vara uppenbar på sikt.

För att undvika materialbrist i framtiden måste materialen utnyttjas långt bättre, inte minst genom att gå från linjära till cirkulära materialflöden. Det skulle också leda till kraftigt minskade koldioxidutsläpp. Enligt rapporten ”The circular economy – a powerful force for climate mitigation” skulle utsläppen från Europas industri kunna halveras med hjälp av mer cirkulära materialflöden.

Debatten hittills har mest handlat om hur avfallshanteringen organiseras. Fokus har legat på att höja återvinningsgraden för olika materialtyper. Men om det som samlas in inte går att göra mycket av blir den cirkulära ekonomin mest tomma ord. Ett exempel är plastavfallet. Plast är inte ett homogent material och möjligheten att återanvända och återvinna det är helt beroende av dess sammansättning. Sanningen är den att mycket av den plast som samlas in har för lågt värde och den hamnar därför i förbränningsugnen. Ekodesignstrategier behövs för att minska plastavfallet och för att öka både kvantiteten och kvaliteten av återvunnen plast. Likadant är det med många andra material.

Annons
Annons

Möjligheten till förändring ligger i designfasen. Enligt EU-kommissionen ska vi sträva efter ”ett ekonomiskt system som behåller värdet på produkter, material och resurser i ekonomin så länge som möjligt, och minimerar avfallsgenereringen”. Resurser ska förvaltas väl och användas igen och igen. Men om detta ska kunna ske så måste fokus ligga ”uppströms”, det vill säga i designfasen. Helt avgörande är hur de produkter – och förpackningar – som sätts på marknaden är tillverkade. Återanvändning, återvinning och återvinningsbara material måste bli normen för både produkttillverkning och byggnation.

Som medlemmar i Circular Sweden arbetar vi aktivt för att driva utvecklingen framåt mot cirkulär design i de sammanhang där vi verkar. Det handlar till exempel om att designa produkter och infrastruktur med förnybara, återvinningsbara eller återvunna material, att förlänga livslängden, att göra produkter reparerbara och att vid tillverkningen minska spill av material, vatten, energi och kemikalier.

EU har en central roll att spela i utvecklingen mot en cirkulär europeisk ekonomi, främst genom att utvidga EU:s ekodesigndirektiv som hittills mest använts för att öka effektiviteten i energianvändningen hos olika produkter – som till exempel lågenergilampor, energisnålare hushållsmaskiner och energismarta motorer. Ekodesigndirektivet syftar till att förbättra produkters miljöprestanda under hela livscykeln. Kraven fungerar som ett golv för att fasa ut de allra sämsta produkterna på marknaden och successivt höja ribban. Metoden som används är livscykelanalyser. Utmaningen nu är att ta hänsyn till hela produktens livscykel – och då inte bara energianvändningen – och även sätta krav på teknisk livslängd, materialåtervinning, reparerbarhet, vattenanvändning, utsläpp till miljön och informationskrav kring farliga ämnen.

Annons
Annons

Både den förra kommissionen och flera medlemsländer i EU har visat intresse för att bredda användningen av ekodesign till nya produktgrupper och att innefatta krav på materialanvändningen. Vi uppmanar nu Sveriges regering och våra svenska EU-parlamentariker att aktivt driva frågan framåt. Ekodesignkrav är en omistlig del i arbetet för en övergång till en cirkulär ekonomi. Som grund för detta ligger det faktum att hela 80 procent av en produkts miljöpåverkan bestäms redan på konstruktionsstadiet. Designvalen är helt avgörande för möjligheterna att återanvända och återvinna ingående material och komponenter när en produkt är uttjänt. Företag som designar för cirkularitet bör därför premieras för detta.

EU:s ekodesigndirektiv behöver omfatta materialeffektivitet i samma utsträckning som det omfattar energieffektivitet. Krav på cirkulär design ska underlätta separerbarhet av komponenter och material så att dessa enkelt kan sorteras, återanvändas och återvinnas. I utvecklingen av EU:s ekodesigndirektiv bör alla olika aktörer i värdekedjan involveras. Ett nära samarbete mellan olika företag behövs för att utveckla funktionella kriterier som säkerställer en utveckling mot alltmer cirkulära materialflöden. En värdekedja utgörs av ett företags värdeskapande aktiviteter, såsom material, tillverkning, produktutveckling, logistik, marknadsföring och service.

Klimat- och materialfrågorna hänger ihop och kan inte lösas enbart på nationell nivå. Globala värdekedjor kräver nära samarbete mellan olika aktörer i värdekedjan och gemensamt internationellt agerande. EU är en viktig plattform både som marknadsplats och arena för politiska beslut. Svenska politiker kan bli långt bättre på att se sambanden mellan klimat- och resursfrågorna och arbeta mer aktivt för minskade koldioxidutsläpp och ett bättre bevarande av värdefulla naturresurser inom ramen för EU:s arbete med cirkulär ekonomi. Att en utveckling mot cirkulära materialflöden enligt ett flertal rapporter därtill beräknas medföra fler jobb och kraftiga ekonomiska besparingar gör att ingen tvekan bör råda om målen för politiken.

Anders Wijkman
ordförande Circular Sweden
Anna Lidström
hållbarhetschef Spendrups Bryggeri
Christina Lindbäck
hållbarhetschef NCC
Dag Duberg
nordisk hållbarhetschef Tarkett
Eva Karlsson
vd Houdini Sportswear
Felicia Reuterswärd
hållbarhetschef H&M Sverige
Jonas Carlehed
hållbarhetschef Ikea Sverige
Lina Bergström
vd Återvinningsindustrierna
Nazdaneh Yarahmadi
forskningsledare Rise
Thomas Hörnfeldt
hållbarhetschef SSAB
Åsa Domeij
hållbarhetschef Axfood

Fotnot: Rapporten har presenterats och finansierats av finska innovationsfonden Sitra, European Climate Foundation och Climate-KIC (och är skriven av Material Economics)

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons